Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (642.) 18 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
nastikhuset vid våra folkhögskolor. Det första
finnes å Hvilan i Skåne, Äfven vid Hallands
folkhögskola skall i sommar byggas
gymnastiklokal.
- Ett nytt skolhus skall uppföras inom
Mönsterås landsförsamling i stället för det genom
branden i Forssa ödelagda. Huset uppföres i
en våning med frontespis i två våningar. Själfva
hufvudbyggnaden skall innehålla folkskole- och
småskolesal med hvar sitt afklädningsrum och
särskilda ingångar. I frontespisbyggnaden
kommer att inrymmas bostäder för lärare och
lärarinna. Kostnaden är beräknad till omkring
8,000 kr.
- En kurs i tyska språket har Skytts härads
folkskollärareförening Deslutat anordna för sina
medlemmar under instundande augusti månad.
Afgiften är bestämd till 10 kr. för hvarje
deltagare, och undervisningstiden till 2’/a timme
pr dag. Tiden kommer att lämpas så, att
deltagarne kunna resa in till Trelleborg med
första tåget och begifva sig hem med
eftermiddagståget samma dag. Vemmenhögskretsen
har anslutit sig till förslaget. En annons i
dagens n:r lämnar närmare upplysningar om
anmälningar för deltagande i kursen.
- Vid Gäfle lärareförenings sammanträde den
10 dennes behandlades frågan om inrättandet
af ett lärjungebibliotek, och blef den under
uttalande af varma sympatier och goda
förhoppningar om, att ett dylikt bibliotek skulle kunna
bringas till stånd, hänskjuten till styrelsen för
vidare utredning. Öfver ett psykologiskt
spörsmål: »Huru uppstå föreställningarna, och hvad
äro de till sitt väsen?» blef diskussionen
särdeles liflig och kommer att fortsättas vid nästa
sammanträde.
- Utgifter för skolväsendet skola utgöras af
församlingen gemensamt, har kammarkollegium
nyligen resolverat. Å kyrkostämma med Järfsö
församling den 9 oktober 1892 beslöts med
3,078 röster mot 1,170 att för reparation och
brandförsäkring af församlingens skolhus
anvisa 375 kr. Häröfver anförde några
socknemän besvär hos länsstyrelsen, förmenande att
hvarje rote, mot skyldighet att själf bygga och
underhålla för roten behöfliga skolhus, skulle
vara befriad från underhållet af skolhusen i
öfriga rotar. Enär det ej vore ådagalagdt, att
mellan de skolhusby^gnadsskyldige i
församlingen träffats och därefter tillämpats någon
sådan öfverenskommelse som klagandena
åberopat, så fann länsstyrelsen skäligt att lämna
besvären utan afseende. Länsstyrelsens utslag
har nyligen fastställts af kammarkollegium.
- Stockholms borgareskola hade i söndags
middag den sedvanliga årsafslutningen,
hvilken dock numera icke är att betrakta som en
afslutning af skolans undervisande
verksamhet utan mera som årshögtid. Vårterminen är
nämligen tudelad, och den senare vårterminen
räcker till omkring den 7 juni. Under det nu
pågående läsåret har elevantalet något ökats
företrädesvis inom de högre afdelningarna.
Hela antalet uppgår till något öfver 1,100. För
undervisningens och föreläsningarnas
uppehållande hafva varit anställda 51 lärare och 71
lärarinnor. Under högtidligheten hölls af
lektor E. Jäderin ett intressant föredrag öfver
»fö-tografien i astronomiens tjänst», hvarpå
kyrkoherden d:r A. V. Staaff vid själfva afslutningen
framhöll kunskapens betydelse såsom en makt
i det godas tjänst. I samband med
årshögtiden var anordnad en utställning af elevarbeten
i geometrisk konstruktionsritning och
frihands-teckning.
Riksdagen.
Intagning i skolan hvartannat år.
Andra kammarens första tillfälliga
utskott (det s. k. Skolutskottet) har nu
afgifvit utlåtande med anledning af den af
hr P. Larsson från Gotlands län väckta
motionen, att riksdagen måtte hos k. m-.t
anhålla om sådant tillägg till § 35 i folk-
skolestadgan, att det medgifves
skoldistrikt att anordna undervisningen på det
sätt, att intagning i skolan sker
hvartannat år:
Efter en redogörelse för motionen (se
n:r 11) yttrar utskottet följande:
Utskottet är med motionären därom ense,
att afsevärda fördelar skulle vinnas inom
rätt många skoldistrikt, om intagning af
lärjungar i skolan kunde äga rum blott
hvartannat år. Därigenom skulle
klassernas antal minskas till hälften och barnen
erhålla mera omedelbar undervisning af
läraren, än hvad nu kan blifva fallet i alla
sådana skolor, där mera än en årsklass
samtidigt undervisas af en lärare.
Fråga är emellertid, om dessa fördelar
kunna erhållas, på det sätt motionären
tänkt sig, utan att väsentliga olägenheter
i stället skola uppstå.
Utskottet har ansett sig böra framhålla
några dylika olägenheter:
1) Då intagning i skolan sker endast
hvartannat år, kan åldersskillnaden mellan
i samma klass varande barn komma att
uppgå till i det närmaste två år.
Erfarenheten har visat, att om t. ex. en
sexåring och en åttaåring, båda nybörjare och
båda normalt begåfvade, undervisas
tillsammans, så blifva båda därpå lidande, i
det att den äldre lärjungens framsteg
onödigtvis hämmas, under det att den yngres
krafter löpa fara att på olämpligt sätt
ansträngas. Att under två års tid
sammanhålla en klass nybörjare af så skilda
åldrar som 6 och 8 (resp. 7 och 9 eller 8
och 10) år, skall helt visst möta stora
svårigheter.
2) Om vid den i § 45 folkskolestadgan
föreskrifna flyttningen det skulle visa sig,
att ett barn icke inhämtat den föregående
klassens lärokurs, måste barnet nedflyttas.
I vanliga fall har en dylik nedflyttning till
följd, att barnets afgång från skolan
för-dröjes, ett år. Med den af motionären
föreslagna anordningen skulle däremot
ned-flyttningen förorsaka en förlängning af
skolgången för det ifrågavarande barnet med
icke mindre än två år.
3) Om i skolåldern varande barn under
tiden mellan tvänne inskrifningar inflytta i
ett skoldistrikt, där intagning af nybörjare
sker blott hvartannat år, kan det blifva
nödigt att antingen bilda en klass ensamt
för ett dylikt barn eller ock låta med dess
skolgång anstå l ä l Va års tid.
4) Slutligen bör ej lämnas oanmärkt,
att folkskolestadgan uppställt såsom en
grundprincip, att ett barn är berättigadt
till undervisning från och med det år,
under hvilket det fyller sju år. Denna
viktiga princip skulle genom ett bifall till
motionen rubbas på ett betänkligt sätt. För
den årsgrupp af barn, sorn hvartannat år
skulle förvägras intagning i skolan, blefve
naturligtvis afgången från skolan fördröjd
med ett år, och detta innebär en
orättvisa mot såväl barnen själfva som deras
föräldrar och målsmän.
#
Med det nu anförda har utskottet icke
velat bestrida, att fall kunna gifvas, där,
oaktadt förenänida olägenheter, en anord-
ning af skolväsendet i enlighet med
motionärens förslag måste anses som en
förbättring.
Enligt senast utgifna folkskolematrikel
(för år 1889) funnos på Gotland 49
skolor, i hvilka samme lärare undervisade
såväl folk- som småskolans barn, och i
icke mindre än 37 af dessa skolor
undervisades folk- och småskolans barn
samtidigt, d. v. s. en lärare hade
samtidigt att undervisa sex klasser. Detta för
undervisningen högst ofördelaktiga
förhållande är beroende därpå, att skoldistrikten
äro så små, att ett fullt ordnadt
skolväsende icke kan åstadkommas, utan att
kostnaderna blefve allt för stora i förhållande
till barnantalet. Sålunda finnas flera
skoldistrikt, i hvilka hela antalet barn i
skolåldern icke ens uppgår till 30, ja i några
fall sjunker ända ned till omkring 20, och
i så små skoldistrikt kan det ej gärna
blifva tal om att anställa mera än en
lärarekraft.
Det förefaller emellertid utskottet, som
om man här, i stället för att tillgripa den af
motionären anvisade utvägen, borde i större
utsträckning, än hvad hittills varit fallet
på Gotland, begagna sig af den i § 6 folk-’
skolestadgan medgifna rättigheten för två
eller flera församlingar inom samma
pastorat att förena sig till ett skoldistrikt.
Helt visst skulle genom dylika
hopslagningar skolväsendet kunna ordnas både
billigare och bättre, än hvad nu är
händelsen.
I de fall, där stora afstånd eller andra
lokala hinder göra en dylik hopslagning af
skoldistrikt omöjlig eller ändämålslös,
skulle en anordning i enlighet med
motionärens förslag måhända befinnas fördelaktig.
Hvad motionären anfört särskildt med
tanke på smärre skoldistrikt, är enligt
utskottets förmenande i ännu högre grad
tillämpligt på sådana till större skoldistrikt
hörande, aflägset belägna områden, där på
grund af stort afstånd från distriktets
öfriga folkskolor särskild folkskola upprättats,
ehuru barnantalet är mycket litet. På
sådana ställen kan intagning af lärjungar
anordnas hvartannat år, utan att något barns
rätt till undervisning därigenom kränkes^
de föräldrar, som ej vilja finna sig i
anordningen, kunna nämligen medgifvas rätt
att sända sina barn till annan skola inom
distriktet.
Enligt hvad utskottet inhämtat, har ock
Uppsala domkapitel åtminstone i ett fall,
där det gäller dylik skola, till efterrättelse
fastställt en anordning i enlighet med den
af motionären förordade. I det af
Uppsala domkapitel år 1893 stadfästade
reglementet för Tegelsmora skoldistrikt (norra
Uppland) stadgas rörande denna sak:
Ȥ 7. Tills vidare indelas:
d) folkskolan i Esarby i tre tvååriga
klasser (klass l motsvarar småskolan).
§ 12 mom. 2. I skola med tvååriga
klasser intagas nybörjare endast
hvartannat år.»
Som denna anordning ännu icke varit
pröfvad mera än ett års tid, har
tillräcklig erfarenhet om dess lämplighet ej
vunnits. Anordningen är ock af domkapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
