Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (642.) 18 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16
SVENSK LÄRARETIDNING,
201
godkänd endast tills vidare -
hufvudsakligen i syfte att få densamma pröfvad.
Detta synes ock utskottet vara den enda
riktiga vägen. Innan det kan komma i
fråga alt genom ett tillägg till ena eller
andra paragrafen i folkskolestadgan (rättast
synes tillägget böra hafva sin plats vid
§ 40, som handlar om tid för intagning i
skola) lämna ett allmänt medgifvande för
skoldistrikten att så anordna
undervisningen, att intagning i skolan sker blott
hvartannat år, bör under alla omständigheter
en dylik anordning vara något mera
pröfvad än hittills. Utskottet föreställer sig
ock, att där verkliga skäl kunna anföras
för en dylik anordning, tillåtelse att få
vidtaga densamma, åtminstone på prof, skall
på därom af församlingen gjord ansökan
medgifvas af k. m:t, som ju icke sällan
plägat medgifva undantag från en eller
annan bestämmelse i folkskolestadgan.
Skulle, sedan på detta sätt anordningen
blifvit pröfvad inom olika skoldistrikt, det
visa sig, att de här ofvan framhållna
olägenheterna äro lätta att öfvervinna, må man
taga i öfvervägande lämpligheten af att i
folkskolestadgan inrycka ett allmänt
.medgifvande i det angifna syftet. Men innan
försök på detta sätt blifvit anställda i olika
delar af landet och visshet vunnits att
anordningen verkligen låter sig genomföras
utan större olägenheter, anser utskottet det
vara för tidigt, att riksdagen uttalar sig för
ett sådant tillägg som det af motionären
ifrågasatta.
Utskottet finner sig alltså böra i frågans
nuvarande läge hemställa,
att motionen icke må föranleda till
någon kammarens åtgärd.
Samband mellan folkskolan och
allmänna läroverket.
Det af första kammaren tillsatta
utskottet, som haft att behandla hr Zetterstrands
motion om samband mellan folkskolan och
allmänna läroverket, har i hufvudsak
anslutit sig till andra kammarens beslut i
ämnet. Dock vill första kammarens
utskott icke medgifva pröfning i några nya
ämnen (historia, naturkunnighet o. s. v.)
vid inträdet i allmänna läroverket utan
blott att i de nu föreskrifna ämnena
inträdesfordringarna må rättas efter hvad
folkskolan bibragt sina elever på ett visst
stadium. Utskottet förordar alltså en
framställning till k. m:t om sådan ändring i
fordringarna för inträde i allmänna
läroverkens lägsta klass, att dessa må vid
anställd inträdespröfning kunna fullgöras af
den, hvilken genomgått första årsklassen
af fast folkskola litt. A.
Sport och uppfostran.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Vid Lunds pedagogiska sällskaps
sammanträde den 9 d:s förelåg till behandling
frågan:
Är sporten en nödvändig eller önskvärd del
af uppfostran?
Diskussionen inleddes af
gymnastikläraren kapten C. H. Norlander, som skarpt
betonade nödvändigheten för uppfostrare
att skilja mellan å ena sidan gymnastiken,
det uppfostrande, metodiska, korrektiva
elementet för alla, och dennas naturliga
supplement, de fria lekarne, sund idrott
och friluftsöfningar, samt å andra sidan
»sport», en utifrån hämtad, förkonstlad,
ansvarslös, hazardmässig och
reklamälskan-de, kostbar och fåfänglig afart, där
oreglerad färdighet hos ett fåtal vore målet,
behäftad med en hel del löjligheter,
retme-del, ogentligheter, ensidigheter och
öfver-drifter, framkallande vinstbegär och sjuklig
utmärkelsedrift, ofta medförande fysisk och
moralisk skada, utan allt pedagogiskt värde.
Dess vådor hade ofta påpekats af
gymnastiklärare, läkare inom och utom landet,
skolmän, ja till och med af personer, som
anse sig gå i spetsen för sporten.
De af sällskapets medlemmar, som hade
ordet, yttrade sig alla mot sportens
utväxter, och det allra största flertalet ansåg
dessa hafva sin rot i de individuella
pris-täflingarna med åtföljande grannlåter, fester
m. m.
Från andra sidan framhölls, att idrott
och sport voro synonyma begrepp.
Sporten såsom en fri öfning vore nödvändig
vid sidan af gymnastiken. Sporten erbjöde
större intresse än gymnastiken för
individen och toge mera af själskrafterna i
anspråk, hvarför den vore uppfostrande.
Täflingar måste förekomma, ty det låge i
sportens natur, att individen finge fritt
utveckla sig, så långt han kunde. Ett
behof förefunnes att få kontrollerad^ huru
stort framsteget var, som blifvit gjordt.
Täflan förekomme öfverallt i lifvet;
hvarför skulle den då vara bannlyst från
sporten? Naturligtvis vore man motståndare till
de skadliga utväxter på sporten, som visat
sig vid åtskilliga täflingar.
Häremot framhölls kraftigt, att täflingar
i afdelningar mycket väl kunde och borde
ordnas så, att individualiteten hos en och
hvar i en allsidig riktning komme till sin
fulla rätt. Alla borde arbeta efter
förmåga för det helas ära. Det öfvervägande
antalet af dem, som deltogo i
diskussionen, enades också i den uppfattningen, att
lika nödvändig som gymnastik vore, lika
önskvärda voro fria lekar och idrott,
hvaremot utväxter på sporten ansågos allt
annat än nödvändiga, eller önskvärda.
Förhandlingarna fingo ökad betydelse
genom ett längre anförande af Sveriges
skolgymnastikinspektör, Öfverläraren vid
gymnastiska centralinstitutets pedagogiska
afdelning, professor L. M. Törngren.
Uppmanad att yttra sig i frågan lämnade
talaren några exempel på, huru tänjbart och
sväfvande begreppet »sport» i det hela vore;
påvisade det moderna sportväsendets
oförenlighet med och fara för den sunda
fosterländska uppfostringsmetoden; framhöll, hurusom
idrott i dess betydelse af ädla och manliga
öfningar sedan urminnes tider varit känd och
erkänd i Sverige, långt innan någon
uppfattning af begreppet »sport» gjort sig gällande;
huru leken så småningom förlorat terräng i
skolan på grund af ökadt skolarbete och att
första villkoret för att få den att där lefva upp
vore att skaffa barnen tid och rum därför.
Vårt systems skapare, Ling, ifrade varmt för
den hälsobringande leken. I själfva sportens
hemland, England, rådde inom pedagogiska
kretsar samma metod att ordna täflingar som
här förfäktades; individuell sådan
förkastades. Talaren framhöll samhällets plikt att,
såvidt möjligt, tillgodose allas, särskildt det
yngre släktets behof af förnuftiga och sunda
kroppsöfningar. Några siffror, angifvande
dödsfall på grund af exempelvis ensamt
öfverdrifven fotbollssport, inom England,
Amerika och Danmark omnämdes. Slutligen,
med anledning af ofta framkastade
antydningar om att gymnastiklärare skulle vara
»motståndare till idrott», bad professor T. få
till-kännagifva, att han kände hvar enda
gymnastiklärare från Ystad till Haparanda, men
att honom veterligen ingen funnes, som
motarbetade idrotten, men väl, att mången sökte
med till hands stående medel kraftigt arbeta
på att häfda dess rätt på skollifvets område.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Jony. 1) Intet stadgande eller prejudikat.
2) Beror på hvilken öfverenskommelse, som
träffats före vikariatets tillträde.
E. »Tjänsteboken» skall förvaras af
vederbörande lärare eller lärarinna.
E-g. 1) Ja, om staden bildar ett
skoldistrikt. 2) Ja. 3) Ja.
Vätte. Ja, men se till, att protokollet blir
rätt affattadt.
Erik 1863. Förslaget skall upprättas af
skolrådet. Ifall det kan styrkas, att mera än
hälften af skolrådsledamöterna icke ens varit
kallade till det sammanträde, vid hvilket
förslaget upprättades, blir såväl förslaget som
valet utan tvifvel upphäfdt. Se ett prejudikat
i denna tidning n:r 8 år 1884!
Vitus. 1) För sökande af klockarebefattning
på landet fordras vaccinationsbetyg. 2)
Nuvarande bestämmelser otydliga. Ny författning
rörande tillsättning af klockare- och
organisttjänster kan väntas med det snaraste.
Familjenotiser.
Döde.
F. folkskolläraren i Näsums församling Sv.
Gertzén, Rock Island, Nordamerika, 10 mars,
41 år.
Organisten och f. folkskolläraren L. A.
Tol-lén, Kungsbacka, 10 april, 63 år.
Lediga tjänster.
Vid folkskolan.
Tjärnö, flytt., 60 d, fr. 11 april, 1. enl. L,
adr. Strömstad.
Järnskog, Vrml., flytt., 60 d. fr. 11 april,
l. enl. 1., adr. Järnskog.
Söderhamn, lärarinna, 60 d, fr. 12 april,
1. enl. 1., adr. Söderhamn.
Arvika landsförs:g, Vrml, två flytt,
lärare-tj., 60 d. fr. 13 april, 1. 840 kr., adr. Arvika.
Värmdö, Sthm, flytt., 60 d. fr. 13 april,
1. enl. 1., adr. Värmdö.
Ödeby, Mora, Öreb., lärarinna, 60 d. fr. 13
april, 1. 600 kr. m. m,, adr. Ödeby. (Se
annonsen!)
Frändefors, Ålfsb., flytt., 60 d. fr. 14 april,
1. enl. L, adr. Frändefors. (Se annonsen!)
Tierp, Degerbo, Upps., lärarinna, 60 d. fr.
14 april, 1. enl. L, adr. Tierp.
Nössemark, Älfsb., flytt., framd. fören. m.
kl.-tj., 60 d. fr. 16 april, skoll.-l. enl. ]., kl.-l.
200 kr., adr. Strand. (Se annonsen!)
Vikariat m. m.
Örby, Älfsb., genast, adr. Kinna. (Se
annonsen!)
Liilkyrka, Slyte, Öreb., bitr. lärarinnetj.,
före 15 maj, adr. Liilkyrka. (Se annonsen!) ’
Berga, Kron., flytt., genast, adr. Dörarp.
(Se annonsen!)
Dunker, Björndammen, Södm., genast, adr.
Ekensholm. (Se annonsen!)
Jönköping, genast, adr. Jönköping. (Se
annonsen!)
Göteborg, en lärare- o. en lärarinnetj.,
genast, adr. Göteborg. (Se annonsen!)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
