Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 24. (650.) 13 juni 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
SVENSK LÅRAEETIDNING.
N:r 24
tillsammans omkring det s. k. Renberget,,
som för tillfället var anordnadt som
talarestol. Nu spelade musiken ps. 124: l och
barnen instämde unisont, hvarpå
hofpredi-kanten J. Vallin uppsteg och till de unga
riktade följande ord:
Unga vänner!
Då jag ser framför mig denna unga skara,
föres min tanke ut till landet i vårlig tid, när
sädesfälten begynna grönska. Jag ser där den
späda brodden men ock sädesslag, som begynna
sätta ax. Du, unga skara, är lik sådana
sädesfält.
Den växande skörden på landets tegar är
landtmannens hopp. I och all Sveriges ungdom
ären fosterlandets hopp.
Men när jag ser den brukade tegen, föres
min tanke långt, långt tillbaka till den tid, då
vårt land ännu låg obrutet. Och då tänker
jag på våra fäder, som brutit bygd och lämnat
den oss i arf.
Men jag ser något annat också. Jag ser
främlingar, som inträngde i det odlade landet,
ej såsom vänner utan såsom de där ville taga
skörden af våra fäders arbete och möda, ja,
omintetgöra landets frihet och själfständighet.
Och då ser jag ur forntids dunkel träda fram
höga hjältar: en Engelbrekt, ädla Sturar och
sist den gestalt, som I nog mest sett
framställas såsom en gammal, ärevördig man - den
förste Gustaf, som fullbordade befrielsen från
det främmande oket, och på denna dag för
371 år sedan af ett tacksamt folk mottog Sveriges
krona.
Ur grönskande lundar på fälten ser jag
spiror höja sig med korsets tecken - kyrkotornens
spiror. Stor är den förtjänst, samme Gustaf
inlade om kyrkans reformation; skördarna på det
genom denna reformation brutna fältet hafva
varit välsignelserika.
När ungefär 100 år senare en mäktig
svallvåg böljade frarn från söder mot nord,
hotande att uppsluka och tillintetgöra reformationens
verk, då uppträdde den andre Gustaf, och i
Guds kraft blef det ordet sant: »Allt härintill
och icke vidare, här skola dina stolta böljor
sätta sig.»
Många sköna sånger äro diktade om vårt
land. När vi tänka på sådana, träder fram för
oss den tredje Gustaf, han, som var
skaldekonstens höge beskyddare.
Och vid sidan af dessa, hvilken mångfald af
stora män, män, hvilkas namn tecknats på
historiens blad, män, som ej fått plats där,
men dock gjort mäktiga insatser på försvarets,
odlingens, den andliga såväl som odlingens i
vanlig bemärkelse, område!
Unga vänner! Uppspirande eller böljande
sädesfält: »Lär känna Sverige, son (och dotter)
af Sverige buren.»
Till hvad jag nu sagt för att framkalla
minnet af gången tid vill jag lägga först en
maning: var tacksam för hvad fäder gjort!
Vidare en varning, l landets skilda delar
har nattfrosten i dessa dagar mångenstädes
skadat skörden. Sådana nattfroster gå ock
öfver barna- och ungdomslifvet i form af
kallsinnighet för hvad som läres, slöhet och
liknöjdhet för sig själf, sin framtid, sitt land.
Stundom komma i naturen brännheta dagar,
de där bringa till brådmognad utan kärna,
något som nu ingalunda är sällsynt. Låten
varna eder för så det ena som det andra. Ty
hvad som i naturen ej kan undvikas, det kan
man skydda sig för i lifvet.
Till slut en uppfordran, l ären, hafva vi
sagt, landets hopp. Lagen så, att detta hopp
icke kommer på skam, att icke ett vansläktadt
folk trampar fadrens grafvar. Fader och moder
sörja och gråta, om du ej fyller deras
förhoppningar. Fyller du ej fosterlandets hopp:
moder Svea gråter.
Och nu må vi bedja växtens Herre, vår
himmelske fader: välsigna detta sädesfält och
dylika öfver hela vårt kära fädernesland!
Och så ända vi med den bön, som är det
vackra slutet på hvarje svenskt fosterlandstal:
Gud bevare konungen och fäderneslandet, men
tillägga vid detta tillfälle: Gud bevare
fosterlandets uppväxande släkte!
Sedan fanfarerna förklingat, höjdes af
folkskoleinspektören d:r G. G. Bergman ett
lefve för konung och fosterland, som
besvarades med fyrfaldigt hurra af
skolungdomen, hvarefter den under musikens
ledning unisont afsjöng »Du gamla, du
friska».
*
På Gotland har firandet varit allmänt.
Visby klädde sig i flaggskrud, sång och
musik utfördes. Vid Hemse folkhögskola
hade samlats omkring 3,000 människor,
bland dem öns höfding. Där höllos tal,
idrottstäflingar anordnades, sång och lekar
utfördes. Samma dag invigdes i Burs en
ny skolflagga, därvid tal hölls och flera
fosterländska sånger afsjöngos af barnen.
Vid Sandby-G år dby folkskola, Öland,
hissades för första gången svenska flaggan
i närvaro af pastoratets samtliga skolbarn,
130 till antalet, samt en mängd
intresserade personer. Efter den högtidliga
invigningen med sång och föredrag, företogs
en utflykt i det gröna, där dagen
tillbrag-tes på det angenämaste sätt.
I Hessleby) Jönk., firades den dagen en
stor skol- och folkfest. En till folkskolan
4
skänkt flagga invigdes i närvaro af 250
skolbarn, som formerade »fyrkant» kring
flaggstången, samt en stor mängd andra
personer. Efter invigningstalet fortgick
festen med lekar och sång, kaffe med dopp
och annat godt serverades på bekostnad
af flaggans gifvare, brukspatron S. J.
Forsell.
Vid Värmlands kvinnliga folkhögskola å
Molkom firades en enkel fosterländsk fest.
Skolans föreståndare höll föredrag om
betydelsen af en nationell högtidsdag.
Unison sång utfördes.
På liknande sätt har den 6 juni firats
i skilda delar af landet.
*
Det är ingen liten och obetydlig sak
detta att redan från barndomen få lära
att uppfatta och älska det stora och
höga; och hvad af större betydelse kan
för ett uppväxande släkte uppvisas, som
på jorden är vardt att hållas dyrt och
kärt än ett fosterland, rikt på minnen
från svunna tider och som vill gifva det
bästa det äger: rikliga tillfällen för de
unga att i frid och lugn under lagens
hägn få fostras och utvecklas till goda
människor, som värdigt taga vid, där
deras fäder sluta. Kan en nationaldag
i någon mån bidraga till att rikta synen
på allt det stora och sköna, som ligger
i ordet fosterland, då firas den
sannerligen icke förgäfves.
Rättshjälpsfrågan
behandlas nu som bäst i kretsarna. Med
anledning häraf återgifva vi i dagens
nummer en sammanträngd framställning
af den diskussion, som i ämnet
förekom vid ombudsmötet i Göteborg förra
sommaren.
Ondt om folkskollärare
är det i Hernösands stift. Orsaken är
närmast den, att så få norrländska yng-
lingar gifva sig in på skollärarebanan.
Så utexaminerades i år vid Hernösands
folkskollärareseminarium endast fyra
elever, och af dessa voro blott två födda
i Hernösands stift; den tredje var född
i södra Gestrikland och den fjärde i
Västergötland. Det är också mindre att
undra på, att ynglingar i Norrland ej
gifva sig in till seminariet. Då en
brädgårdsarbetare kan förtjäna 1,000 å 1,200
kr. och en förman 1,500 kr. och
däröfver pr år, är det just icke lockande
att efter fyra års studier få en plats med
700 å 800 kronors lön, helst på de
flesta ställen i Norrland
lefnadskostna-derna äro mycket höga.
På grund af resa träffas
denna tidnings utgifvare icke
under tiden 16-29 juni. Alla
skrifvelser i redaktionsangelägenheter
adresseras: Svensk Läraretidning,
Stockholm N.
Korrespondenter uppmanas
att noga iakttaga följande adresser:
Svensk Läraretidning, Stockholm N, för
referat från kretsföreningarna, skolnyheter,
annonser, förfrågningar hos denna tidnings
redaktion m. fl. skrifvelser till tidningen;
Redaktör Emil Hammarlund, Stockholm
N, för privata skrifvelser till denna tidnings
utgifvare;
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, Stockholm N, för
protokoll från kretsarna, förfrågningar rörande
bildande af nya kretsföreningar samt andra
skrifvelser, som skola öfverlämnas till
sekretariatet;
Kassaförvaltaren l Sveriges allmänna
folkskollärareförening, Stockholm /V, för
årsaf-gifterna till S. A. F. samt
medlemsförteckningarna.
Särskildt under sommarmånaderna är
det af vikt att noga skilja mellan
ofvanstående adresser samt framför allt att ej
sända meddelanden till tidningen eller till
centralstyrelsen till någon enskild person,
enär i följd af resor det lätt händer, att
dessa skrifvelser ej komma vederbörande
till hända förrän efter flera veckor.
Vördsamt anhålles, att i skrifvelser till
tidningen icke å samma papper hopblandas
så olika saker som t. ex. annonser och
förfrågningar, referat och familjenotiser
o. s. v. Helst en bit papper för hvarje
sak, n. b. då icke bref kort användes.
Folkskoleinspektionen. K. m:t har
förordnat rektorn vid
folkskollärareseminariet i Karlstad fil. kand. J. H. Bergendal
att i aflidne kontraktsprosten G. Gillgrens
ställe under tiden till och med den 31
augusti innevarande år vara
folkskoleinspektör i Nordmarks kontrakt samt i
Dalsland.
Ett internationellt möte mellan
personer, som verka eller intressera sig för
»the University Extension work», den
engelska motsvarigheten till våra feriekurser,
kommer att äga rum i London den 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0306.html
