Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (660.) 22 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 34:
SVENSK LÄRARETIDNING,
425
två utskott: ett för folkskolefrågorna och
ett för öfriga förekommande ärenden)
kunna nämligen enligt mitt förmenande
lämpligen intagas i en af fullmäktige fastställd
arbetsordning. Utarbetandet af en dylik
torde böra öfverlämnas åt en af
fullmäktige tillsatt kommitté.
På grund af det anförda tillåter jag mig
alltså hemställa,
att kyrkofullmäktige måtte tillsätta en
kommitté med uppdrag att till
fullmäktige snarast möjligt inkomma med
förslag till arbetsordning för fullmäktige,
hvilken arbetsordning skall innehålla
nödiga bestämmelser angående ärendenas
förberedande behandling af ett
beredningsutskott m. m.
SO9 damer
bevistade »Svenska folkskolans vänners»
möte i Linköping. Man har bedt oss
upplysa, huru många af dessa tillhörde
folkskolan. Tyvärr kunna vi ej lämna
annat besked än att för 94 uppgifves,
att de voro lärarinnor (vid folkskolor,
småskolor, flickläroverk, slöjdskolor o. s.
v.). För de öfriga 215 finnes ingen
annan titel angifven än »fru» eller »fröken».
»Bottenskolegrillerna».
De tidningar, som äro emot
folkskolans utveckling till en för alla
samhällsklasser gemensam barndomsskola, anse
sig nu efter föreningen »Svenska
folkskolans vänners» möte i Linköping,
därvid seminarierektor Anjou dikterade
beslutet i fråga om folkskolans uppgift,
hafva fått vind i seglen. Östgöta
Corre-spondenten talar hånande om
»botten-skolegrillerna». Sedan vi i detta och
nästa nummer underkastat
seminarierektor Fr. Lundgrens »hälsningstal» en
liten granskning, skola vi tillåta oss
äfven skärskåda Linköpingsmötets uttalande
rörande folkskolans uppgift.
»En man för sig».
Med anledning af hr J. Franzéns
inledningsanförande vid stiftsskolmötet i
Landskrona i frågan om lärarnes
rättsliga ställning yttrar Öresunds-Posten:
Att man instämde i denna kritik är
både ett bevis på hur illa det i rättsligt
hänseende är ställdt för skollärarne och
en beaktansvärd ljuspunkt på mötet. Måtte
man nu också snart komma till något
annat än meningsyttringar i saken! Ty den
dag läraren inför lagen intar samma
ställning som andra samhällsmedlemmar, bör
man hoppas, att han också i fråga om
skolans angelägenheter skall fullt bli »en
man för sig» och våga hjälpa till att föra
henne framåt. Men då detta antagligen
kan dröja länge nog, vore det skäl i att
de mer frisinnade och upplysta inom
lärarekåren äfven nu toge mod till sig och
läte höra sin egen mening. Ett värdigt,
bestämdt och klokt uppträdande samt
sammanhållning är i de flesta fall tillräckligt
att besegra trakasserier.
Trädgårdsskötsel
såsom undervisningsämne i folkskolorna
på landet borde för det uppväxande
släktet kunna i flera afseenden blifva till
mycket gagn. Så visar sig ock vara fallet
på sådana trakter, där läraren drifver
ämnet med sakkunskap och intresse,
hvaremot på andra håll detta ämne synes
vara nästan betydelselöst. Skulden till
det sistnämda förhållandet torde nog till
en del ligga i den undervisning, som i
ämnet meddelas vid seminarierna. Man
synes ock bland lärarne i trädgårdsskötsel
vid seminarierna vara medveten om
be-höfligheten af vidgad erfarenhet
beträffande ämnets behandling, om man får
döma däraf, att bland dessa lärare
uttryckts den önskan att kunna få tillfälle
öfvervara »Sveriges första stora
trädgårds- och fruktutställning», som skall
hållas i Göteborg under nästkommande
september månad. Då vid denna tid
höstterminen vid seminarierna redan
börjat, äro ifrågavarande lärare hindrade
att genom besök å utställningen förskaffa
sig ytterligare utbildning för sitt kall,
såvida icke vederbörande rent af skulle
finna skäligt att sätta dem i tillfälle
därtill. En dylik åtgärd skulle, synes det
oss, vara af ganska stor betydelse; ty
en förbättrad undervisning i detta ämne
vid seminarierna måste alltid om än
indirekt komma den stora allmänheten till
godo.
På grund af resa träffas denna
tidnings utgifvare icke under de närmaste
veckorna. Al/a skrifvelser i
redaktionsan-ge/ägenheter adresseras: Svensk
Läraretidning, Stockholm N.
Sommarkurserna i Lund öppnades
enligt programmet den 20 d:s kl. 10 f. m.
i universitetets aula. Härom skrifves till
Svensk Läraretidning:
Efter det psalmen 124: l, 2 unisont
af-sjungits under orgelackompagnement
hälsades sommarkursernas deltagare välkomna
till universitetet af domprosten, professor
P. Eklund, som i ett kraftfullt framsagdt
föredrag, rikt på idéer, framhöll
universitetsutvidgningens betydelse och uppgift.
Denna universitetsutvidgning vore till
formen ny härstädes, men i själfva verket
hade detta universitets lärare genom Hvilans
folkhögskola verkat sedan flera år tillbaka
i liknande riktning. Betydelsen af
sommarkurserna framhölls, och uttryckte talaren
sin förvissning om, att de skulle lända till
fosterlandets bästa.
Härefter afsjöngs unisont »Du gamla,
du friska». Under tonerna af en marsch
tågade de till nära l,000-tal uppgående
personerna, hvilka åhört
inledningsföredraget, ut ur aulan. Bland de vid
sommarkursernas öppnande närvarande märktes
universitetets prokansler, biskop Flensburg.
Omkring 200 personer, mest lärare och
lärarinnor, hafva anmält sig såsom
deltagare i alla kurserna. Många hafva köpt
biljetter till enstaka föreläsningar och serier
af dylika. Professor Ribbing måste på
grund af* det stora åhörareantalet hålla
sina föreläsningar i aulan> enär
universitetets största lärosal icke rymmer mera
än 200 personer.
Tryckta »grundlinjer» till åtskilliga af
föreläsningsserierna hafva utdelats till
kursdeltagarne.
Stockholms folkskolors utgiftsstat
för 1895 har varit under behandling af
olika myndigheter allt sedan sistlidna april
månad men är ännu icke slutligt afgjord,
och måhända kan det dröja länge nog,
innan vi komma dithän.
I fredags sammanträdde kyrkofullmäktige
för att ånyo behandla ärendet med
anledning af den skrifvelse, som inkommit från
folkskoleöfverstyrelsen och som i korthet
refereras i förra numret.
Förhandlingarna pågingo tre timmars tid
men ledde ej till något resultat. Man
tvistade nämligen om formsaker så länge, att
då man slutligen skulle börja fatta
definitiva beslut rörande utgiftsstaten, hade
åtskilliga tröttnat och rest ut till landet för
att äta middag i skötet af familjen, hvadan
församlingen ej var beslutmässig.
Först förekom en stunds allmän debatt
om öfverstyrelsens senaste skrifvelse.
Pastor primarius Fehr kritiserade denna
skrifvelse, fann den »stram» samt allt för litet
upplysande. Tal:n ville emellertid nu liksom
vid förra sammanträdet vara med om 90 öres
uttaxering. Rektor Carl von Friesen ansåg
skrifvelsen icke blott »stram» utan »ovanligt
lättvindigt hopkommen». Han sökte påvisa
motsägelser i öfverstyrelsens skrifvelse men
gendrefs fullständigt af öfverstyrelseledamoten
kyrkoherden Landquist^ som tillbakavisade de
gjorda beskyllningarna. Om någon tagit denna
sak »lättvindigt», så var det Maria skolråd.
Efter denna »principdebatt» öfvergick
man till att orda om föredragningssättet.
Kyrkoherden E. Bergman och redaktör E.
Hammarlund förordade, att man för att en
gång få slut på denna trassliga härfva började
med första "punkten och sedan ginge i ordning,
så att, först efter det utgifterna blifvit
bestämda, uttaxeringen fastställdes. Pastor primarius
Fehr, rektor C. von Friesen m. fl. ville däremot
börja med sista punkten (uttaxeringsfrågan).
Rektor L. M. Wcern, förordade frågans
återremitterande till kyrkostämmorna, och
sekreteraren Asbrink ville, att kyrkofullmäktige skulle
begära ny utredning från öfverstyrelsen.
Vid votering mellan de två förstnämda
förslagen afgåfvos 21 ja och 21 nej. Som
ordföranden stod på den sidan, att man
skulle börja med första punkten, blef detta
kyrkofullmäktiges beslut.
Och så föredrogs ändtligen första
punkten (anslag till den ordinarie
lärarepersonalen). Men nu uppstod en ny stridsfråga.
Sju församlingar hade beträffande första
punkten gillat öfverstyrelsens ursprungliga’
förslag; den åttonde församlingen (Maria)
hade ej härvidlag fattat något afvikande
beslut utan blott i allmänna ordalag
förklarat, att hon »ej kunde i oförändradt
skick godkänna öfverstyrelsens förslag till
stat för år 1895»; ett under
kyrkostämman väckt förslag; att antalet ordinarie
lärareplatser ej finge ökas, hade t. o. m.
af kyrkostämman förkastats.
Nu var frågan den: förelågo här olika
beslut i denna punkt, så att kyrkofullmäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
