Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (682.) 23 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD
N:r 4.
(682.)
STOCKHOLM, 23 JANUARI 1895
14:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare; EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6. Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduna Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Pedagogiska bibliotekets skapare.
Ett tioårs-jnbilenm.
[pedagogiska biblioteket i Stockholm, det första i sitt slag i
vårt land, öppnades i januari 1885. Denna för
lärarekårens fortsatta utbildning så betydelsefulla institution har alltså i
dessa dagar ägt bestånd under ________
jämt ett årtionde. Med anledning
häraf begagna vi tillfället att för
Sveriges lärarekår presentera
bibliotekets outtröttlige och
uppoffrande skapare samt
hittillsvarande styresman,
läroverkskollegan d:r N. O. V. Lagerstedt.
Det var L., som inom
Stockholms läraresällskap under vintern
1883 väckte förslag om
upprättandet af ett pedagogiskt bibliotek
i hufvudstaden; det var han, som
efter en mängd förberedande
arbeten lyckades hafva
medlem-marnes betänkligheter och inom
sällskapet genomdrifva ett beslut
om bibliotekets upprättande; det
var vidare han, som hos
myndigheter och enskilda lyckades
utverka bidrag; det var än vidare
han, som efter det biblioteket
blifvit en verklighet tog hand om
det samma och ordnade
arbetena för dess utveckling; och det
är slutligen han, som under alla
dessa 10 åren varit bibliotekets
föreståndare och därpå snart
sagdt offrat alla sina från
skolarbetet lediga stunder.
För att åstadkomma allt detta
har det fordrats ingenting mindre än L:s ovanliga energi,
outtröttliga arbetsförmåga och varma intresse för den pedagogiska
bildningen i vårt land. Ehuru en man som icke tyckes unna sig
annan hvila än den, som ligger i omväxlingen mellan olika slag
af arbete, förefaller han aldrig jäktad. Öfver hans väsen hvilar
nästan alltid en prägel af det mest orubbliga lugn. Ett af hans
N. G. V. LAGERSTEDT.
mest betecknande drag är ock den flärdlöshet, med hvilken han
ständigt sträfvar att utplåna sig själf bakom arbetet och hvilken
i vår reklam-älskande tid är så ovanlig.
Nils Gerhard Vilhelm Lagerstedt är född i Askersund den
19 maj 1847. Efter åtnjuten undervisning vid Karlstads
läroverk blef han student 1864, fil. kand. 1868 och fil. doktor 1869.
Sedan han genomgått profår,
anställdes han 1870 som extra
lärare vid Uppsala läroverk. Redan
följande året utnämdes han till
ordinarie kollega vid Östermalms
femklassiga allmänna läroverk,
hvilken plats L. fortfarande
innehar. Han har därjämte under
åren 1879-82 tjänstgjort som
lärare i Lyceum för flickor och
under åren 1882-87 som
lärare i naturvetenskap vid högre
lärarinneseminariet.
Af utgifna skrifter må nämnas:
Lärobok i naturkunnighet
(tillsammans med S. Almquist); Om
undervisning i naturlära i skolans
lägre klasser; flera
naturvetenskapliga uppsatser, införda i
Vetenskapsakademiens handlingar;
pedagogiska och
naturvenskap-liga uppsatser i Pedagogiska blad,
Pedagogisk tidskrift, Verdandi,
Svenska trädgårdsföreningens
tidskrift, Nordisk familjebok m. fl.
L. har företagit en mängd
studieresor i pedagogiskt eller
botaniskt syfte. Så till västra
Norge 1867, till England 1875,
till Tyskland och Schweiz med
statsanslag 1876, till Tyskland,
Holland, England och Skottland 1885, till Tyskland och Schweiz
1889, till Schweiz och Danmark 1890, till Norge 1891, till
Lappland 1892, till Chicago med statsunderstöd 1893 för att
vid uppfostrings- och undervisningskongresserna göra studier
angående uppfostrings- och undervisningsväsendet (en sammanträngd
redogörelse härför lämnas i Svensk Läraretidning n:r 42 år 1893)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
