Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (682.) 23 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
samt nu senast sommaren 1894 till Jena
m. fi. platser J Tyskland, under hvilken
resa L. stiftade bekantskap med professor
Rein.
Allt sedan 1885 - sålunda äfven detta
ett 10-års-jubileum - har L. nästan hvarje
sommar under en veckas tid med sina
lärjungar företagit längre botaniska
exkursioner: till Omberg, Blekinge, Öland,
Gotland o. s. v. Dessa sommarvandringar
hafva naturligtvis varit af stor betydelse
för lärjungarnes utveckling.
L. innehar en mängd förtroendeuppdrag.
Han är sedan 1891 kyrkofullmäktig och
skolrådsledamot, från 1892 medlem af
folkskoleöfverstyrelsen, vidare
styrelsemedlem i Stockholms läraresällskap och
pedagogiska sällskapet samt ledamot af
bestyreisen för det stundande nordiska
skolmötet.
Många äro alltså de arbetsområden, på
hvilka d:r L. öfvat en gagnande
verksamhet, men alla dessa värf hafva dock icke
i minsta mån minskat hans nit för det
han anser som den närmaste plikten -
skolarbetet. Denna plikt är icke för honom
som tyvärr för många andra lärare endast
en ämbetsplikt utan en samvetsplikt och
en plikt gent emot hvarje individ bland
lärjungarne. Få lärare torde också
omfatta sina elever «ied ett sådant faderligt
intresse och så noggrant vaka icke blott
öfver deras framsteg i kunskaper utan
framför allt öfver deras karaktärsutveckling.
D:r L. tillhör afgjordt framstegs- och
reformpartiet inom den svenska skolan, men
ingen af nutida reformtankar torde ligga
honom så mycket om hjärtat som denna:
»skolan skall uppfostra, och icke blott
undervisa». C.
Pedagogiska biblioteket l Stockholm
1885-95.
Med anledning af att 10 år nu förflutit
sedan biblioteket öppnades, voro
medlemmarne af Stockholms läraresällskap och
af föreningen »Pedagogiska bibliotekets
vänner» samt öfriga intresserade inbjudna
till biblioteket sistlidna måndag.
Bibliotekets föreståndare, d:r N. G. V.
Lagerstedt, lämnade därvid några meddelanden
om bibliotekets utveckling och nuvarande
ståndpunkt. Ur redogörelsen meddela vi
följande.
Första förslaget om bibliotekets
upprättande väcktes våren 1883 inom styrelsen
för Stockholms läraresällskap. Det vann
dess bifall samt framlades för sällskapet
vid dettas sammanträde den 29
september samma år och väckte där allmän
anklang. Sällskapet beslöt att uttala sig för
önskvärdheten af ett pedagogiskt biblioteks
upprättande, att verka för detsamma samt
att uppdraga åt sin styrelse att för
företagets bringande till stånd vidtaga nödiga
åtgärder.
Följande år upptogs af förberedande
arbeten med att skaffa penningemedel samt
böcker. Vid det sommaren 1884 hållna
allmänna svenska läraremötet blef före-
taget varmt förordadt af en för frågans
utredning tillsatt kommitté samt af mötet
själft. Till lokal lyckades inan erhålla ett
obegagnadt rum i Jakobs läroverk
(Regeringsgatan 79).
Efter dessa förberedelser kunde
biblioteket ändtligen den 14 januari 1885
öppnas för allmänheten.
De ekonomiska tillgångar, hvaröfver
biblioteket haft att förfoga, hafva flutit ur
flera olika källor. För grundläggningen
anordnades en insamling, hvilken inbragte
786 kronor (hvaraf 342 kr. från folkskolans
lärarepersonal). Från 1885 har biblioteket
åtnjutit ett anslag af 500 kronor af
folkskolemedel, på förslag af öfverstyrelsen för
Stockholms folkskolor årligen beviljadt af
kyrkostämmorna. Till inköp af pedagogisk
litteratur samt till inbindning o. d. har
k. m:t fem särskilda gånger anslagit
belopp af 1,500 kronor. Åren 1885, 1886
och 1889 hafva hållits föreläsningar,
hvilkas behållning tillfallit biblioteket. Sedan
1886 har funnits en förening med
namnet »Pedagogiska bibliotekets vänner»,
hvars ändamål varit att genom
regelbundna årsafgifter understödja biblioteket och
för öfrigt verka för des? bästa.
»Sällskapet för folkundervisningens befrämjande»
har två gånger beviljat ett bidrag af 250
kronor, »Patriotiska sällskapet» en gång
ett å 200 kronor.
Utgifterna för bibliotekets årliga skötsel
(ved, lyse, städning och tillsyn, arvode för
bibliotekarie o. d.) hafva uppgått till
omkring 600 kronor. Inköp och inbindning
hafva under de gångna åren belupit sig
till ungefär 8,000 kronor. Öfriga
inventarier äro värderade till närmare 1,000
kronor. Till de båda senare summorna
bor läggas värdet af den stora mängd
böcker, hvilka genom gåfvor Q. d. blifvit
med biblioteket införlifvade. Det hela är
för närvarande brandförsäkradt för 20,000
kronor.
Tillväxten af bokförrådet har kommit
från olika håll Mycket har blifvit skänkt
af författare, utgifvare eller förläggare
(bland de senare förnämligast firmorna P.
A. Norstedt & söner samt G. E. Frltzes
hofbokhandel). Betydande samlingar hafva
erhållits från ecklesiastik- och
justitiedepartementen; fullmäktige i
riksgäldskontoret hafva lämnat riksdagstrycket, hvilket
delvis är af ganska stort pedagogiskt
intresse o. s. v. Värderika saker hafva
genom utrikesdepartementets bemedling
kommit från norska och danska
ecklesiastikdepartementen, från franska
undervisningsministeriet samt andra utländska
myndigheter.
Vid sitt öppnande för tio år sedan
omfattade biblioteket 2,855 band, i
närvarande stund minst 13,000, fyllande två
ganska stora rum. Öfver dem finnes en
fullständig katalog upprättad. Den del
däraf, som omfattar den allmänt
pedagogiska och metodiska litteraturen, blef 1891
utgifven i tryck*, och grundad förhoppning
.* Katalog öfver pedagogiska biblioteket i
Stockholm, I, Stockholm 1891. - Af detta
arbete blef 1892 ett exemplar utsändt såsom
gåfva till hvarje krets inom Sveriges allmänna
foikskollärareförening.
finnes, att ett nytt häfte inom kort skall
kunna tryckas. Bibliotekets årliga förvärf
af utländsk pedagogisk litteratur förtecknas
sedan 1890 i den från kungl, biblioteket
utgifna s. k, accessionskatalogen.
Med afseende på anlitandet hade man haft
glädjen konstatera en jämn, om ock endast
småningom fortgående stigning. Under
1885 utgjorde antalet besök närmare 500
och antalet boklån 213. Under 1894
hade besökens antal vuxit till 879 och
boklånens till 959.
Bland personer, till hvilka biblioteket
stode i tacksamhetsskuld, nämde talaren i
främsta rummet folkskolläraren Fridtjuv
Berg, som under alla de tio åren en dag
i veckan utan ersättning tjänstgjort som
bibliotekarie och som i öfrigt på grund af
sina vidsträckta insikter på det
pedagogiska området varit biblioteket till stort
[-gagn-Till-]
{+gagn-
Till+} bibliotekets förkofran hafva vidare
de personer i hög grad bidragit, som un- .
der de gångna tio åren, med varmt
intresse och stor plikttrohet mot ett ringa
arvode tjänstgjort såsom dess bibliotekarier,
nämligen hrr E. Planck, Hj. Walther ger,
K. Hjorth och K. A. Westling samt
fröknarna Sigrid Leijonhufvud och Laura
Löwenhielm.
Ännu återstår för bibliotekets
utveckling mycket öfrigt att önska. I fråga om
svensk pedagogisk litteratur
(uppfostrings-och undervisningsväsende, skolböcker)
afser detsamma att uppnå så stor
fullständighet som möjligt. I fråga om utländsk
litteratur af samma art har det sökt att
kunna erbjuda åtminstone det bästa och
viktigaste. Därjämte har meningen varit,
att biblioteket skulle kunna innehålla ett
så stort urval som möjligt af annan, icke
egentligen pedagogisk litteratur, såväl svensk
som utländsk, som på något sätt kan vara
till hjälp och upplysning för lärare och
lärarinnor vid deras förberedelser, deras
studier i och för undervisningen.
Ett så omfattande mål är icke lätt att
nå, och stora luckor måste fyllas, innan
det ens tillnärmelsevis blifvit nådt.
Afdelningen för förberedelselitteratur är ännu
mycket ofullständig, den utländska
skolbokslitteraturen är ojämnt representerad,
och de svenska förläggarne synas i
allmänhet hafva särdeles svårt att inse,
hurusom det måste ligga i deras eget intresse
att snarast möjligt sända nya
undervisningsböcker samt nya upplagor af gamla
sådana till en samling, där de genast
komma under de för dylik litteratur mest
intresserades ögon och där de sålunda
blifva på det verksammaste och mest
praktiska sätt annonserade.
Ganska många önskemål äro således
ännu ouppfyllda. Biblioteket har
emellertid oaflåtligen utvecklats och på grund
häraf blifvit allt mer i stånd att motsvara
sitt syfte. Detta syfte har varit att blifva
till gagn för alla pedagogiskt intresserade,
särskildt naturligtvis för lärare och
lärarinnor. Då det härvid sökt motsvara alla
skolarters behof, har det dessutom i sin
mån varit ett föreningsband mellan de olika
skolarterna och deras lärarekårer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
