- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
569

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (722.) 30 oktober 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖ3^ FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 44 (A). (722.)

STOCKHOLM, 30 OKTOBER

14:e årg

Prenumerationspris:

Vi är 3,50 kr,, 3/4 år 3 kr., */2 år 2

kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker
i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr,

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. ’tel. 60 OO,

Lösnummer

i 10 öre säljas å tidningens byrå

samt å allm. tidningskontoret

Gust. . Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspri s:

25 öre pr petitrad (=14. stafvelse!-).

Födelse-, förlofnings- och yigselannons

l kr., dödsannons 2,00 kr.

Annons bör vara inlämnad
<senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.

S ven s fe Läraretidning utgifves i dag i två
nummer^ A och B, det sistnämda innehållande
ett tillkännagifvande om Jultomten, Skolbarnens
jultidning, utgifven af Svensk Läraretidning.

Svensk läraretidning,

^veriées största och mest spridda skolblad,

(~^~j o r ’

kostar

från l oktober

till årets slut

endast

# l kr. 25 öre *

Enligt ur postverkets journaler hämtade
uppgifter hade Svensk Läraretidning i midten af maj
1895 på 1,448 svenska och 26 utländska
postanstalter

-<. 3,166 posÉprenumeranÉer, *^

- Hvarje lärare och lärarinna -

bör för egen räkning håila sig med ett
exemplar af

Svensk Läraretidning*^

Kvartalsprenumeranter

torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning.
Den, som ej redan är prenumerant, må taga
tidningen på prof, åtminstone under ett kvartal.
XF* Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.

Sjunde nordiska skolmötet

Kristendomsundervisningen.

Såsom vanligt vid både större och
mindre läraremöten i de nordiska
länderna ägnades äfven vid detta möte stor
uppmärksamhet åt
kristendomsundervisningen, hvilken behandlades vid två
särskilda sammanträden och var toremål
för utredning och diskussion från olika
synpunkter. Här följer en kort
redogörelse för förhandlingarna vid
afdelnings-sammanträdet i Blasieholmskyrkan på
torsdags förmiddag.
#

Som ordförande tjänstgjorde
spminarie-föreståndaren J. Faarstoft i stället för
skole-bestyrer L. S. Tuxeny som hindrats att
närvara.

Sammanträdet, mycket talrikt besökt,,
inleddes med afsjungandet af Ingemanns
»Pilgrimssång».

Först beträddes talarestolen af
sogne-präst C. Möller från Gamborg, hvilken
höll föredrag om »Religion som hovedfag
i den nordiske folkesliole».

Nordens utvecklingshistoria - framhöll
talaren - knöte sig till den gamla nordiska
folkkyrkan. Från denna hade folkskolan
utgått. Hvad vore då naturligare, än att
kristendomsundervisningen skulle vara
folkskolans hufvudämne? Emellertid röjas
sträfvanden, som hota
religionsundervisningens ställning i Danmarks folkskolor.
Somliga yngre lärare ville befrias från detta
ämne med bibehållande af sina förmåner.
Talaren hoppades, att mötet skulle uttala
sig mot dylika sträfvanden. Intet
undervisningsämne är så uppfostrande och
hälsobringande för själen som bibelordet.
Detta ämne bör dock icke uttränga andra
eller erhålla ökadt timtal, men det bör
vara skolans hufvudämne i den meningen,

att det sprider ljus och värma öfver de
hela. Det ställer därför stora kraf på lä
råren. Täl:n slutade sitt föredrag med er
kortfattad utveckling af dessa kraf.

Härefter sjöngs »Alltid modig!» eftei

Chr. Richardt.

*



Lektor L. Bergström från Uppsala talade
om »Bibeln såsom grundval för kristendoms
undervisningen.»

Tal:n började med en erinran om, ät
vår lutherska kyrka såsom högsta och ofei
bar norm för sin lära sätter den helig£
skrift, under det katolska kyrkan ansei
bibeln endast såsom första länken i der
från kyrkan alltjämt utströmmande heliga
ofelbara sanningen. Talrn vore beriäger
att anse, det katolska kyrkan härmed kla
rare erkänt och uttryckt, att sanningens
ande under alla tider är verksam i för
samlingen. Men felet låge däri, att mar
satte traditionen - påfliga förordningai
och kyrkomötesbeslut - i jämnhöjd mec
bibeln. För sin del intoge talaren den
ståndpunkten, att han betraktade bibeln såsom
ett gudomligt verk, hvilket äfven har sim
mänskliga sidor.

Ur kyrkans historia framställde tahn
korta drag sättet för
kristendomsundervisningen under flydda tider. De
förändringar, Luther genomförde,, utgjordes al
1) ett utgallrande af de många katolska
sakramenten, Ave Maria o. s. v.; 2) en
omkastning af ordningen (de 10 buden
först, därefter trons artiklar o. s. v.). Af
ven vår nuvarande religionsundervisning
grundar sig mera på tradition (nämligen
lutherska kyrkans tradition) än på bibeln.
Detta måste betecknas som felaktigt. ]
stället för att vår katekes lägger till grunc
den kyrkliga dogmatikens satser och under
dem till deras bekräftelse ställer några ur
sitt sammanhang lösryckta bibelcitat, borde
den bibliska framställningen vara
grundläggande. Undervisningen borde koncent-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free