Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. (733.) 15 januari 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK IARARETIDNING
33
dåre och åhörare, som bedömde hans metod
utan insikt och sympati och därigenom satte
den i vanrykte.
Få stora män tyckas i samma grad som
Pestalozzi hafva af försynen blifvit
uppfostrade till sitt kall. Allt, hans naturliga
anlag, hans mångahanda erfarenheter, hans
missöden, hans lidanden, bidrogo att dana
honom till den han blef. Genom sin
naivitet, innerlighet, sin brinnande kärlek till
alla de små elända och öfvergifna i världen
synes han mig hafva ett visst tycke med
S:t Franciscus, och med skäl torde man
kunna säga, att han är helgonet bland
pedagogerna.
De former, i hvilka han klädde sina
grundtankar, voro förgängliga, men aldrig
skola kommande släkten af lärare växa
ifrån den visdomsskatt, som ligger fördold
i hans skrifter, en visdom som icke var
hans egen utan som han hade aflyssnat
naturen själf. Och lika säkerfc är, att hans
lefnadshistoria skall aldrig af uppfostrare
kunna betraktas utan uppbyggelse och
hälsosam förödmjukelse. Det synes hafva varit
försynens mening, att genom Pestalozzi en
skön, outsägligt djup idé skulle uppträda,
klädd i en viss förnedringsgestalt. Detta
gör endast, att idén framstår så mycket
mer härlig och segerrik och mannen, som
var dess verktyg, så mycket mer rörande,
så mycket mer värd vår kärlek.
*
Såväl föredragen som de af sångkören
på ett synnerligen utmärkt salt utförda
sångerna mottogos med det lifligaste
bifall.
Efter det sista föredraget sjöng hela
församlingen enstämmigt Runebergs
gripande »Bön för fosterlandet». Och
därmed var den i all sin enkelhet värdiga
och vackra festen slut. Helt visst
lämnade den hos deltagarne ett djupt och
varaktigt intryck och skall sent förblekna
i deras minne.
*
Under festens lopp ingick följande
telegram:
Pestalozzis arf till mänskligheten:
åskådning i undervisning, kärlek i uppfostran,
blifve mer och mer svenska lärares egendom!
För Frånö-kretsen :
Mauritz Tennman. JoJi. Nydahl.
I Jönköping
hade Tveta-kretsen af Sveriges allmänna
folkskollärareförening anordnat en särdeles
lyckad fest. Den hölls å allmänna
läroverkets högtidssal, som var alldeles fullsatt.
Bland de närvarande märktes
landshöfdingen, stadsfullmäktiges ordförande,
skolråds-ledamöter samt ett stort antal präster från
staden och den kringliggande trakten.
Artisten V. Holmgren hade till festen
ritat och till kretsföreningen skänkt ett större
Pestalozziporträtt, som var uppsatt bakom
talarestolen.
Programmet upptog musik af Jönköpings
regementes musikkår, unison sång, körsång
(under ledning af folkskolläraren J. N.
Clae-son), poem af folkskoleinspektören E.
Johanson samt tal.
Det egentliga festtalet hölls af
folkskoleinspektören J. A. Franzén, som skildrade
Pestalozzis växlingsrika lefnad och
betydelsen af hans gärning. Sist nedkallade
kontraktsprosten /. A. L Sundelin i en
innerlig bön Guds välsignelse öfver Pestalozzis
minne samt båd Gud ingifva kraft och lust
att på rätt sätt förvalta det arf, vi fått
genom den store skolreformatorn.
I Malmö
voro lärare och lärarinnor samt andra för
folkskolan intresserade personer i lördags
afton samlade till Pestalozzifest i
Arbetareföreningens sal. Högtidstalet hölls af
folkskoleinspektören d:r A. O. Stenkula, som
i vältaliga ordalag skildrade Pestalozzis
lifsgärning och växlande lefnadsöden, ställda i
belysning af de tidsomständigheter och
händelser, under hvilka han lefde och verkade.
Som frukter af hans verksamhet framhölls
särskildt den kvinnliga uppfostrans
likställighet med den manliga, folkskolans
förvandlande till en statsangelägenhet,
åskådningsundervisningens införande och kvinnans
användning vid undervisnings och
uppfost-ringsarbetet.
Efter föredragets slut, som hälsades
med lifliga applåder, sjöngs unisont
sången »Såningsfältet» af Frithiof
Holmgren samt »Du gamla, du friska». Den
angenäma minnesfesten afslöts först vid
midnattstid, sedan gemensam sexa och
förfriskningar intagits. Två sångföreningar
bidrogo till stämningens höjande, hvarjämte
äfven förekommo musiknummer och
deklamation.
I Helsingborg
var fest i lördags anordnad i Centralskolans
gymnastiksal af folkskolans lärarekår. Efter
hälsningstal och sång skildrade folkskolläraren
J. Ruff Pestalozzis lif och verksamhet samt
de frukter hans arbete burit. Festen
afslöts ined bön af kyrkoherden O. Ilögstedt
samt afsjungandet af ps. 3: 7.
I Karlskrona
hade lärarepersonalen anordnat en
minnesfest sistlidna lördag uti
Amiralitsförsamling-ens folkskola. Skolrådets vice ordförande,
lektor O. R. Schlyter, höll därvid föredrag
om Pestalozzi, och folkskolläraren C.
Andersson uppläste af honom författade
verser.
I Visby
hade folkskolans lärarekår anordnat en
Pestalozzifest på måndagen, därvid biskop v.
Schéele höll högtidstalet.
I Grenna
var sistlidna söndag fest anordnad af
Vistakretsen af Sveriges allmänna
folkskollärare-förening. Festen inleddes med bön af vice
pastor Danielsson. Därefter höllos föredrag
af skolläraren J. E. Lundequist om
Pestalozzis lif och af skolläraren J. M. Mellin
om hans pedagogiska betydelse för samtid
och eftervärld. Pastor Danielsson höll till
slut föredrag med anslutning till Efes. 6: 4
om hemmets betydelse för den kristliga
Den, som ännu icke verkställt
prenumeration på Svensk
Läraretidning för 1896, bör
ofördröj-ligen vända sig till närmaste
postanstalt.
barnauppfostran Festen besöktes af 3 å 400
personer.
Vid Lunnevads folkhögskola
högtidlighölls Pestalozzis minne i söndags
afton med en fest, hvarvid skolans
föreståndare, hr H. Odhner, höll minnestalet
öfver den store u ppfostringsref ormatorn.
Högtidligheten afslöts med ett religiöst f
Öredrag af pastor Kraritz. Utom skolans
elever hade många åhörare från orten
infunnit sig.
I
Göteborg-anordnar folkskolestyrelsen en Pestalozzifest
nästa måndag kl. 7 e. m. å Kealläroverkets |
högtidssal. Programmet upptager sång samt
två föredrag, nämligen af professor Ernst
Carlson om »Pestalozzis betydelse i skolans
historia» och af docenten O. E. Lindberg
om »Pestalozzis lif och verk».
I Schweiz
höllos Pestalozzifester i lördags i landets
samtliga skolor samt i söndags för de vuxoa.
Till en Pestalozzifond hafva influtit 25,000
francs, däraf 14,000 francs från skolbarn.
Ett upprop till resande af en
minnesvård öfver Pestalozzi i hans födelsestad
Zurich har i dagarna utfärdats.
FÖR DAGEN.
Folkskoleväsendets utveckling
åren 1883-93,
Länge har klagats öfver den
långsamhet, med hvilken utgifvandet af
folkskolestatistiken bedrifvits. Vanligen hafva
berättelserna, då de förelegat i tryck, varit
8 å 9 år gamla och sålunda saknat
hvarje intresse utom det historiska.
Redan vid 1886 års riksdag påpekades detta
missförhållande i en riksdagsmotion. Då
förhållandena sedan dess ej ändrades,
förnyades motionen i fjor, och riksdagen
beslöt med anledning häraf att till k. m-.t
aflåta en skrifvelse i ämnet. I denna
skrifvelse anvisades som en utväg, att
man kunde tills vidare hoppa öfver åt*
skilliga år och i stället bearbeta de sist
inkomna primäruppgifterna.
Denna anvisning har blifvit följd,, och
det är med tillfredsställelse som vi i dag
meddela våra läsare, att berättelsen för
år 1893 nu utkommit från trycket.
Denna berättelse är af stort intresse,
ej minst genom de jämförande siffror,
som lämnas för år 1883. Vi skola i
det följande meddela ett och annat ur
berättelsen.
1. Antalet skolor, deras arter
m. m.
Följande tabell visar
folkskoleväsendets utveckling i stort sedt under åren
1883-93:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0037.html
