Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 16. (746.) 15 april 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
mängd innehållsrika fickor, under det
flickan blott har en enda ficka och denna
vanligen ytterst svåråtkomlig. Detta
förhållande visar på ett slående sätt, huru
»selvhjulpen» en gosse oftast är gent emot
en flicka.
Hederskänslan yttrar sig ganska olika hos
flickor och gossar. Hos flickorna är den
mera individuell och visar sig uti
plikttrohet och lydnad för samvetets röst. Hos
gossarne är den mera konventionell och
visar sig i starkare indignation gent emot
orättfärdighet samt i en mera utpräglad
samkänsla och kamratkänsla. Flickor hafva
i allmänhet benägenhet för att låta sig
behärskas och kunna därför lätt ledas af en
lärare eller af en viljestark kamrat.
Gossar uppställa för sig ett konventionellt ideal
och låta sällan behärska sig af en individ.
De göra i detta fall ett visst motstånd och
visa en själfständighet, som gifver intryck
af något fast och pålitligt.
#
Grent emot hvad som här blifvit anf^dt
framhölls å andra sidan af rektor K. E.
Palmgren, professorskan Asp,
folkskollärarinnan Maria Aspman m. fl. talare, att
man vid undervisningen icke funnit någon
väsentlig olikhet mellan gossar och
flickor. Flickorna hafva visat fullt lika
stor intellektuell begåfning och lika stor
förmåga af ihärdighet och initiativ som
gossarne. Gossarnes genom deras fria
ute-lif mera uppöfvade iakttagelseförmåga
uppväges af de erfarenheter, som flickorna
vinna genom sitt deltagande i de husliga
sysslorna. De olikheter uti intellektuellt
hänseende, sona påvisats, äro en frukt af
olika uppfostran och hafva icke sin grund
i barnets natur. I moraliskt hänseende
äro flickorna gossarne öfverlägsna. Detta
förhållande härrör från det olika sätt,
hvarpå gossar och flickor behandlas i hem och
skola. Då man kommit så långt, att man
beträffande uppförande i och utom hemmet
ställer samma fordringar på gossar som på
flickor, då skall äfven i moraliskt
hänseende ingen olikhet dem emellan mera
förefinnas.
Allmänt var man ense därom, att
samundervisningen på både gossar och flickor
utöfvar ett synnerligen gynnsamt inflytande.
I lönefrågan.
Skilda röster.
89.
Med anledning af Eder skrifvelse den 5
sistl. februari får jag härmed uttala min
varma önskan, att de vid årets
riksdag-väckta motionerna om ett andra ålderstillägg
för folkskolans lärare och lärarinnor måtte
vinna framgång.
Hernösand den 20 mars 1896.
Malte Hamnström.
Folkskoleinspektör.
Ett tvifvelsmål på lärarens
öfverlägsenhet öfvergår lätteligen till tvifvelsmål om
lärans sanning. Es. Tegnér.
FÖR DAGEN.
För en läroverksreform
synas sympatierna nu vara ganska
starka. Tvifvelsutan finnas många, hvilka
tycka, att våra läroverk i det hela taget
äro ganska bra som de äro, samt att
missnöjet med dem är både obeiogadt
och skadligt. Men från flera håll, och
det t. o. m. ganska konservativt,
medgifver man nu, att genomgripande
reformer verkligen äro af nöden. Något
måste göras, säger man; det gäller blott
att ena sig om hvad.
Oss förefaller det, som om svaret på
denna senare fråga åtminstone delvis
borde vara ganska lätt. Den föregående
utvecklingen har nämligen tydligt visat,
i hvilken riktning den rätta lösningen är
att finna.
*
Den del af läroverksfrågan, hvari man
med minsta svårighet borde kunna
komma till ett afgörande, är den s. k.
små-läroverksfrågan. Den officiella statistiken
visar, att vi för närvarande hålla
tre-klassiga allmänna läroverk med 9 gossar
i klass I, 12 i II och 8 i III eller 8 i I,
12 i II och 8 i III eller 6 i I, 10 i II
och 7 i III eller 2 i I, 5 i II och 8 i
III o. s. v. Betänker man nu, att
staten vid de treklassiga läroverken
aflö-nar en rektor, två kolleger, en
teckningslärare, en musiklärare och en
gymnastiklärare, samt att lönen för hvarje
rektor och kollega kan med ålderstillägg
uppgå till 3,750 å 4,000 kronor, så
torde litet hvar nödgas erkänna, att en
dylik hushållning med statens medel minst
sagdt måste kallas ett slöseri.
Dessa siffror synas ensamma för sig
ådagalägga befogenheten i de förslag,
som åsyfta, att småläroverken måtte
indragas och att i stället statsunderstöd
måtte lämnas åt af kommunerna
upprät-lade treklassiga samskolor
(»mellansko-tor»), byggda på folkskolan och afsedda
att tillgodose de lärjungars
bildningsbe-hof, hvilka vid 15-16 års ålder utträda
i det praktiska lifvet - allt enligt andra
kammarens beslut vid 1893 års riksdag.
*
Ett gammalt reformkraf, som andra
kammaren i alla tider fasthållit och som
äfven medkammaren en gång biträdt, är
vidare indragningen af första klassen
vid samtliga högre och femklassiga
allmänna läroverk. Begynnelseåldern, som
nu är 9 år, skulle därigenom blifva 10,
och inträdesfordringarna, hvilka nu äro
afpassade efter den egentliga folkskolans
första årskurs, skulle då komma att
ungefärligen motsvara det kunskapsmått,
som skall vara inhämtadt vid utträdet
ur andra klassen af samma skola.
Skälen för denna åtgärd äro af
gammalt så väl kända, att de endast behöfva
antydas. Genom första klassens
indragning skulle en afsevärd besparing göras
i statens utgifter för de allmänna
läroverken. Denna besparing skulle icke
medföra någon olägenhet, enär folksko-
lan till den ålder, som under nuvarande
förhållanden i regeln är den faktiska
begynnelseåldern för andra
läroverksklassen, kan meddela lärjungarne ett så
stort mått af kunskaper, att de
sedermera under åtta år, tillbragta i
läroverket och gymnasiet, utan
öfveransträngning kunna förvärfva sig en bildning
fullt jämförlig med den, som de nu
därstädes erhålla.
Den sålunda vunna besparingen skulle
- såsom statsutskottet 1892 riktigt
anmärkt - kunna användas till folkskolans
stärkande, hvartill dessutom komme den
högst väsentliga fördelen, att om de
bättre lottade klassernas barn under
en något längre tid komme att åtnjuta
undervisning i folkskolan, så skulle
intresset för denna på inflytelserikt håll
blifva mera personligt och mera
verksamt. I socialt hänseende slutligen skulle
en synnerligen fördelaktig verkan
uppstå däraf, att alla barn så länge som
möjligt erhölle gemensam undervisning
i folkskolan.
#
Men om de båda nu berörda delarna
af läroverksfrågan måste anses
jämförelsevis lätta att lösa, så kan detsamma
dess värre icke sägas om en tredje,
sedan lång tid tillbaka ifrigt debatterad
del af samma fråga. Det är den, som
rör läroverkets dubbla uppgift: att gifva
allmänt medborgerlig bildning och att
grundlägga speciellt vetenskapliga studier.
Att på ett tillfredsställande sätt ordna
förhållandet mellan dessa båda uppgifter
är ett mycket gammalt och genom
»trycket uppifrån» - från universitetet och
studentexamen - äfven mycket
svår-handterligt problem, hvars lösning
dessutom blifvit så mycket kinkigare, som
den sökes å två diametralt motsatta
vägar.
Å ena sidan vill man nämligen, med
tillämpande af arbetsfördelningens
princip på själfva barndomsundervisningen,
tillgodose de båda uppgifterna genom
olika linjer, skilda från ett så tidigt
åldersstadium som möjligt, hvaraf följden
skulle blifva, att man vid sidan af de
båda nuvarande linjerna, den klassiska
och den reala, finge ännu en tredje: den
praktiskt-medborgerlig a.
Å andra sidan har man däremot börjat
komma till den öfvertygelsen, att
uppfattningen om de båda uppgifternas
oför-enlighet i själfva verket beror på ett
misstag, och att den lärda bildningen
alldeles icke skulle lida någon skada, om
den byggdes på den
praktiskt-medborgerliga bildningens grund. Är denna
öfvertygelse riktig, så måste detta
naturligtvis i hög grad underlätta en reform
af vårt allmänna läroverk. Lösningen
blir då helt enkelt denna: låt läroverkets
nedre del blifva en skola för bibringande
af praktiskt-medborgerlig bildning, och
låt därpå den öfre få till uppgift att
grundlägga speciellt vetenskapliga studier.
För vår del sluta vi oss obetingadt
till nu senast antydda åskådning. I
enlighet härmed skulle vi vilja förorda, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0238.html
