- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
240

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (746.) 15 april 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 16

År 1886 äskade folkskolestyrelsen af
stadsfullmäktige 317,000 kr. (hyra för
skolhusen, statsanslag o. s. v. ej inräknade).
Sedan budgetsutskottet tillstyrkt beloppet,
beviljades det utan diskussion. I anslaget
ingår 26,536 kr. till gossarnes slöjd, en
ganska dryg summa till flickornas
handarbeten, öfver 2,000 kr. till bespisning af
barnen i afsöndringsskolan, 1,200 kr. till ett
seminarium för småskollärarinnor o. s. v.

År 1887 begärde folkskolestyrelsen för
det kommande året 329,000 kr. såsom
bidrag af stadens invånare. Tillstyrktes och
beviljades utan anmärkning.

Samma år begärdes till ett nytt skolhus
i stadens västra del ett anslag af 187,538
kronor. Det tillstyrktes af
drätselkammaren med den lilla anmärkning, att
besparing i kostnaden för tillsynen öfver
byggnadsarbetet möjligen kunde åstadkommas
genom aftal med stadsbyggmästaren.
Beviljades utan diskussion. Året förut hade
öfver 22,000 kr. beviljats för inköp af
skolhustomten.

År 1888 äskades 347,700 kr., som äfven
beviljades utan spår af prutning.

>ji År 1889 äskades 372,700 kronor, som
beviljades på vanligt sätt.

Samma år begärdes åter anslag till ett
nytt skolhus, nu i Landala, nämligen 276,800
kronor. Beviljades. Här inträffade det
säll-sporda, att styrelsen efter husets
färdigbyggande kunde återlämna omkring 30,000 kr.
besparade medel.

År 1890 begärdes och beviljades 383,200
kronor. I detta anslag inräknades 1,200 kr.
för en undervisningskurs i matlagning,
hvilken föreslagits af en styrelseledamot, fröken
Eva Rodhe, samt förordats af styrelsen.
Stadsfullmäktige godkände förslaget.

År 1891 begärdes och beviljades 377,000
kronor*. I denna summa inräknades ökade
utgifter dels till löneförhöjning för lärare i
tredje lönegraden (från 1,870 till 2,000
kronor) samt för småskolans lärarinnor i
samnia lönegrad (från 800 till 850 kronor), dels
för genomförande af ändringar i skolornas
administration samt för skolköket. Allt detta
beviljades utan diskussion.

Eget nog förekom likväl under
budgetsbehandlingen detta år en rätt liflig debatt
om en jämförelsevis ringa post.
Skolstyrelsen hade funnit skäligt att begära ett
årligt anslag af 250 kr. såsom
tilläggspension åt en lärare, som var 62 år gammal
och tjänstgjort 41 år samt nu för klen hälsa
nödgades afgå. Beredningsutskottet afstyrkte j
anslaget af principiella skäl. Dessa
åberopades äfven af somliga stadsfullmäktige,
under det andra talade för anslaget af
billighetsskäl. Vid voteringen segrade den
senare uppfattningen. Tilläggspensionen
utgick årligen, så länge läraren lefde.

År 1892 äskades och beviljades ett
anslag af 396,970 kronor. Härvid framlades
ett af skolstyrelsens ordförande väckt
förslag om inrättande af en öfverbyggnad på
folkskolan, benämd »Folkskolans högre af-

* En rätt stor behållning från föregående
året förefanns.

delning». Stadsfullmäktige gillade planen
och beviljade nödiga medel. Inemot 50,000
kr. beviljades till påbyggnad af ett skolhus.

Ar 1898 äskades och beviljades på
vanligt sätt 419,100 kronor.

År J894 beviljades utan gensägelse ett
anslag af 416,350 kronor.

År 1895 begärdes och erhölls 433,100
kronor, hvaraf 9,700 kr. till utvidgning af
ett mindre skolhus.

Samma år nödgades styrelsen återigen
begära anslag till ett nytt skolhus i
Masthuggsförsamlingen. Kostnaden jämte
inventarier beräknades till 314,475 kronor. Det
blir stadens största folkskolebyggnad. Nog
var det mer än en af de skattdragande,
som med en smula häpnad förnam denna
begäran. I två af stadens tidningar höjdes
häftiga klagomål öfver de dryga utgifterna
till folkskolan, och hvarjehanda mer eller
mindre sinnrika utvägar till inskränkningar
utpekades. Behofvet var emellertid
påtagligt, ärendet sorgfälligt utredt. Flera
stadsfullmäktige gjorde sig mycket besvär att
grundligt sätta sig in i frågan äfven på
annat sätt än genom de tryckta handlingarna.
Man hade dock väntat debatt och
prutningsförsök. Men nej, anslaget beviljades
utan att en röst höjdes däremot. Icke ens
den, som utanför stadsfullmäktige opponerat
sig, hade vid ärendets afgörande ett ord att
invända.

*



Hvem måste icke erkänna, att verklig
högsinthet präglat våra stadsfullmäktiges
behandling af de begärda anslagen till
folkundervisningen? Själfva andan har
varit sådan, att yttringar af den
spar-samhetsifver, som grundar sig på
ringaktning af folkskolan, hållits tillbaka
under medvetandet, att de icke skulle
vunnit gehör.

Man invänder: »Det medgifves, att
stadsfullmäktige icke vägrat några
begärda anslag till folkskoleväsendet, men
det kan icke lända dem till synnerlig
heder, ty skolstyrelsen har aldrig ställt
deras offervillighet på något allvarligare
prof utan endast begärt det
oundgängliga, som icke medgifvit någon prutning.
Ja, icke ens tillräckligt af det behöfliga
har blifvit äskadt, ty ännu är icke allt
fullkomligt i Göteborgs skolväsende; man
har ju t. ex. trångt i fråga om
utrymmet för skolbarnen och nödgas använda
den s. k. duplikationen i stor
utsträckning» o. s. v.

Invändningen ligger nära till hands
och är lätt att använda, men går man
den närmare inpå lifvet, befinnes den
vara utan någon grund. Hvad nu
byggandet af folkskolehus beträffar, så har
det under de senaste årtiondena häften
verklig dubbeluppgift, hvilken icke varit så
lätt att lösa och icke kunnat lösas slag i slag.
För det första gällde det att »bättra hvad
som fordom brast» och för det andra att
tillgodose det alltjämt växande behofvet.
För 20 å 25 år sedan voro många
skolklasser inhysta dels i äldre, olämpliga
skolhus, dels i förhyrda, ofta trånga och
osunda lokaler. Denna olägenhet är nu

i väsentlig grad undanröjd genom
nybyggnader. På samma gång man byggt
för detta ändamål, har det ena
skolhuset efter det andra måst uppföras för att
lämna rum åt det ganska hastigt ökade
barnantalet. Trots duplikationen måste
man ju erkänna, att ställningen i
afseende på skollokalerna är ojämförligt
bättre än för t. ex. 25 år sedan.
Genom uppförande af det skolhus, hvartill
anslag sist beviljats, kommer behofvet
af duplikation att betydligt inskränkas.

Af lätt förklarliga skäl har
skolstyrelsen ansett sig pliktig att vara
jämförelsevis måttlig i sina fordringar och i
folkskoleväsendets eget intresse icke ställa
stadsfullmäktiges (= den skattdragande
allmänhetens) offervillighet på allt för
hårda prof. Hade man t. ex. hvartannat
år under sista decenniet begärt anslag
till ett stort skolhus, så hade väl
duplikationen varit undanröjd, medan ändå
alla skolsalar blifvit fyllda.

Orsaken till, att man underlåtit detta,
är lätt funnen. Kommunalutskylderna i
Göteborg och bland dem äfven utgifterna
för folkundervisningen hafva visat
benägenhet till oroväckande stegring, under
det skatteförmågan icke visat sig växa
i samma proportion. Det kan då icke
förundra någon, att skolstyrelsen,
oaktadt stadsfullmäktige visat sig offervilliga,
funnit sig manad att vara hofsam i sina
kraf och hålla folkskolebudgeten inom
rimliga gränser*.

Hvad åter det påståendet beträffar, att
stadsfullmäktige endast beviljat medel till
det oundgängligen nödvändiga, så saknar
äfven det all grund. Äfven om man
icke så lätt kan enas om, hvad som
menas med det rent af nödvändiga i
detta fall, emedan det rör sig på ett
spelrum mellan det ovillkorligen
lagstadgade och hvad som kan anses höra till
ett någorlunda tidsenligt folkskoleväsende,
så är det obestridligt, att
stadsfullmäktige, ifall de hänsynslöst velat nedtrycka
budgeten, lätt kunnat finna utgiftsposter
att pruta på. Man behöfver blott visa
på utgifterna för gossarnes slöjd (omkr.
34,000 kr.); handarbetsundervisningen för
flickor (inemot 20,000 kr.), en stor del
af kostnaderna för fortsättnings- och
repetitionsskolorna; vidare kostnaderna för
folkskolans högre afdelning, skolköket,
lärarinneseminariet, för skolbarnens båd,
undervisning i simning, handledning i fria
lekar, ferieläsning m. m. Anställning af
en hel mängd extra ordinarier bland
lärarepersonalen utgör en
besparingsåtgärd, som icke påtänkts i Göteborg.

Änskönt stadsfullmäktiges uppgift
egentligen inskränker sig till handhavandet
af folkskolans ekonomiska
angelägenheter samt till val af skolstyrelse och
revisorer, så hafva de dock vid flera
tillfällen visat intresse för hithörande
organisationsfrågor samt för folkskolans
verksamhet öfver hufvud. Stadsfullmäktige

* Orsaken till budgetens ständiga höjning
är, som man lätt inser, barnantalets hastiga
tillväxt, hvartill äfven kommer
lärarepersonalens uppflyttning i högre lönegrader o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free