Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 18. (748.) 29 april 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
269
nas sal-skilda kyrkofullmäktige, skulle, om
ytterligare Skolfullmäktige inrättades, tre
olika beskattande myndigheter komma att
existera vid sidan af hvarandra och den
ekonomiska förvaltningen sålunda blifva allt
för mycket sönderstyckad. Det vore ej
att påräkna, det allmänheten skulle kunna
uppehålla intresset för valen till så många
olika fullmäktigeinstitutioner och allra minst
för en institution af så speciell art som
Skolfullmäktige. Vidare är att befara, det
en inbördes täflan mellan tre olika
fullmäktigeinstitutioner, då hvar och en af dem
helt visst skulle anse som sin plikt att så
frikostigt som möjligt tillgodose sitt
verksamhetsområde, lätteligen kunde förorsaka,
att den kommunala skattebördan till en tid
komme att växa mer än tillbörligt vore.
En reaktion mot en sådan tillväxt af
skatterna skulle utan tvifvel snart inställa sig
och från allmänhetens sida medföra, att
Skolfullmäktige komme att väljas på ett
uteslutande ekonomiskt program. Därigenom
kunde dessa komma att besjälas af en allt
för stark, på folkskoleväsendet skadligt
inverkande sparsamhetsifver.
Men äfven om en skatteökning icke blefve
följden af skolbudgetens öfverlämnande åt
särskilda fullmäktige, torde dock en sådan
åtgärd komma att för vår stad verka
menligt i ekonomiskt afseende. Skolfullmäktige
kunde nämligen aldrig få den omfattande
inblick i stadens finansiella ställning, som
stadsfullmäktige äga och som sätter dem i
stånd att på det för samhället minst
betungande sättet anskaffa de för
folkskoleväsendet, liksom för andra kommunala ändamål,
erforderliga medlen.
:j:
En af de betänkligaste bristerna i
förslaget rörande särskilda Skolfullmäktige anser
emellertid styrelsen ligga i det sätt, hvarpå
dessa skulle utses, nämligen å kyrkostämma
i stadens olika församlingar. Ett sådant
valsätt innebär nämligen ingen säkerhet för
att Skolfullmäktige skulle komma att bestå
af lämpliga personer. Tvärtom har redan
antydts den nära till hands liggande
möjligheten, att dessa val komme att ledas,
icke af ett pedagogiskt och kyrkligt utan af
ett ensidigt ekonomiskt intresse, ägnadt att
tillföra Skolfullmäktige ledamöter, som
bedömde frågorna ur helt andra synpunkter
än skolans bästa. Faran härför är
uppenbar för hvar o.ch en, som känner våra
kyrkostämmors oberäknelighet såsom
valkorporationer, medan å andra sidan valen å
allmänna rådstugan alltid omfattats med
lifligt intresse och sålunda ej på liknande sätt
äro utsatta för öfverrumplingsförsök.
Man frågar sig ovillkorligen: huru kan i
en större stad kyrkostämman, om hon är
alldeles olämplig att själf handhafva
folkskolans administration, dock befinnas
lämplig att välja dem, som skola handhafva
densamma? Huru kan med skäl
förutsättas, att personer, som i pedagogiskt
afseende hvarken äga intresse eller
nödig sakkunskap, dock’ skola i samma
afseende hafva så mycken urskillningsförmåga
och god vilja, att de till Skolfullmäktige
just utse dem, som äro för ändamålet dug-
ligast? Skulle icke införandet af en sådan
institution som Skolfullmäktige, vald å de
vanligen fåtaligt besökta, men just därför
för agitation och påverkan af ensidiga
personliga intressen så lätt mottagliga
kyrkostämmorna, kunna blifva detsamma som att
öppna portarna för radikalismen i dess olika
former och äfven för den mot folkskolan
riktade ovilja, som på vissa håll lärer
förefinnas ?
*
Men äfven om man ser bort från de
förhållanden, som i de större städerna göra
kyrkostämmorna olämpliga att förrätta val
till Skolfullmäktige, skulle det i alla
händelser blifva svårt att, såsom kommitterade
förutsatt, här i Gröteborg finna 60
Skolfullmäktige, hvilka vore på en gång lämpliga
och villiga att åtaga sig ifrågavarande
uppdrag. Och att, såsom föreslagits, tvinga de
motvilliga genom vägrad rätt till afsägelse
skulle näppeligen bidraga att göra den nya
institutionen ändamålsenligare. Då
stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige taga många
af samhällets bästa krafter i anspråk, måste
Skolfullmäktige antingen komma att till
stor del bestå af samma ledamöter som
dessa, i hvilket fall funktionernas delning
på olika korporationer endast blefve till
besvär, eller ock finge skolan utan tvifvel
åtnöja sig med de olämpligaste personerna
i följd af den mindre omfattande uppgift
och det svagare intresse, som vore fäst vid
den nya fullmäktigeinstitutionen. Denna
skulle nämligen väsentligen syssla med
skolärenden af ekonomisk och formell natur,
medan den närmare ledningen af
undervisningsväsendet fortfarande skulle ligga i
skolstyrelsens händer.
Teoretiskt sedt må det, såsom
kommitterade föreslagit, synas nog så riktigt, att
- liksom allmänna rådstugan i städer af
viss storlek måste uppdraga sin
beslutanderätt åt stadsfullmäktige - så skulle
kyrkostämman i de större städerna vara skyldig att
afstå sin befogenhet i afseende Ii
skolväsendet till särskilda delegerade, Skolfullmäktige.
Men i praktiken skulle detta här i staden,
såsom ofvan påvisats, leda till betänkliga
konsekvenser.
#
Styrelsen anser sig alltså för Gröteborg
bestämdt böra afstyrka förslaget om
Skolfullmäktige. I stället får -styrelsen såsom
bästa sättet att främja folkskoleväsendets
lugna utveckling härstädes framhålla
önskvärdheten af, att folkskolornas
administration i Gröteborg måtte hädanefter som
hittills få vara ordnad på hufvudsakligen
samma grunder, som innehållas i nåd.
resolutionen den 11 december 1857. Detta skulle
icke lägga något som helst hinder i vägen
för, att den föreslagna stadgan för
folkundervisningen i vissa städer härstädes i alla
öfriga delar tillämpades och innebure från
det föreliggande kommittéförslaget
väsentligen endast den afvikelsen, att de
funktioner, som kommitterade velat tilldela
särskilda Skolfullmäktige, här i Gröteborg i
öfverensstämmelse med gammal h af d skulle
tillkomma stadsfullmäktige efter
skolstyrelsens hörande. Invändes härvid, att
stadsfullmäktige ej kunna förutsättas äga till-
räcklig sakkunskap i pedagogiska frågor, så
ligger korrektivet däruti, att deras beslut i
sådana ärenden alltid skola fattas efter
föregående utredning af skolstyrelsen.
Mot en dylik anordning, hvilken inom
kommittén varit på tal såsom afsedd att
införas i rikets samtliga större städer och
hvilken af en reservant i sådant afseende
bestämdt förordats, har kommittérades
majoritet endast kunnat anföra det principiella
skälet, att denna anordning skulle innebära
ett öfverflyttande af vården om
folkskoleväsendet från den kyrkliga till den
borgerliga kommunen, och att detta stode i
motsats till den princip, som hittills varit
gällande i vårt land, ett skäl, som på vår
stads skolorganisation naturligen ej äger
tillämplighet. Dessutom ha kommitterade
funnit olämpligt, att främmande
trosbekännare och de, som anmält sig till utträde ur
svenska statskyrkan, hvilka äga rösträtt å
allmän rådstuga men ej å kyrkostämma,
skulle få deltaga i valet af den myndighet,
som skulle ha vården om folkskoleväsendet
i sina händer.
Styrelsen dristar emellertid på grund af
mångårig erfarenhet hålla före, att det icke
innebär något som helst åsidosättande af
det kyrkliga inflytandet, om vården af
folkskolans ekonomiska och administrativa
angelägenheter här i Göteborg fortfarande
öfverlämnas åt stadsfullmäktige i stället för åt de
af kommitterade föreslagna och hittills
oförsökta Skolfullmäktige. Båda dessa
korporationer skulle ju väljas af ungefär samma
valmän och efter enahanda grunder. Det
är visserligen sant, att personer, som icke
tillhöra den svenska statskyrkan, ja, att
sådana, som bekänna sig till den mosaiska
tron, äga rösträtt å allmän rådstuga ock
kunna inväljas i stadsfullmäktige; men
erfarenheten har visat, att detta sker
jämförelsevis sällan. För öfrigt borde sådana
personer, som stå utanför den svenska
kyrkan, icke böra frånkännas allt inflytande på
folkskolan, då de, i likhet med öfriga
medborgare, äga ratt att hålla sina barn där
och äfven få i sin mån bidraga till
folkskolans underhåll. De utgöra i alla fall i
jämförelse med statskyrkans anhängare en
så försvinnande minoritet inom samhället,
att det icke rimligen kan förutsättas, det
de genom sitt deltagande i valet till
stadsfullmäktige eller såsom medlemmar af nämda
korporation skulle kunna utöfva någon som
helst menlig inverkan på besluten i
skolfrågor.
Det kyrkliga inflytandet på folkskolan i
vår stad torde få anses bäst tillgodosedt
genom stadgandena, att dess folkskoleväsende
skall lyda under ecklesiastikdepartementet,
att skolreglementet skall pröfvas och
stadfästas af domkapitlet och att samtliga
Göteborgs kyrkoherdar skola vara själfskrifna
medlemmar af folkskolestyrelsen. Dessa
stadganden innebära i själfva verket långt
starkare garantier mot befarade okyrkliga
inflytelser än den skenfagra, men - såsom
ofvan visats - i detta afseende nästan
betydelselösa bestämmelsen om att valet af
skolmyndighet skall förrättas å kyrkostämma
i stället for å allmän rådstuga.
Till de redan anförda skälen må ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0269.html
