Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (748.) 29 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
Skol-
år:
Grafisk öfversikt
12
Gym-
af den föreslagna skolorganisationen.
11
na-
10
si-
uin .
9
Mel-
8
laii-
Läro-
7
skola.
6
verk.
––-
Folk-
5
4
skola.
3
2
OS -i /-\ 1 o
1
serna VI: 2-VII: 2 och möjligen äfven
af ett och annat af de nuvarande
femklas-siga läroverken statens kostnader skulle än
vidare minskas;
besparingar för den uppväxande
ungdomen och dess målsmän, enär denna
ungdom i regeln skulle tidigare än nu är
fallet komma att lämna skolbänken och få
ägna sig åt praktisk verksamhet;
bättre tillgodoseende of den medborgerliga
bildningen, enär såväl »mellanskolor» som
»läroverk» finge till syfte att bibringa
sådan bildning samt kunde organiseras
uteslutande med detta mål för ögonen;
minskande af den allt för starka
tillströmningen till den lärda banan, enär en
verklig afslutningskurs vore anordnad vid
den för utträde i det praktiska lifvet mest
lämpliga åldern;
bättre tillgodoseende äfven af den
vetenskapliga bildningens intressen, enär inga
andra lärjungar skulle genom
läroverksorganisationen lockas att fortsätta vid
gymnasium och universitetet än de for rent
vetenskapliga studier särskildt begåfvade.
Det kunde visserligen ifrågasättas,
huruvida man icke borde nöja sig med att
begära en utredning rörande samtliga de här
ofvan vidrörda spörsmålen. Men såsom af
de lämnade historiska öfversikterna framgår,
har det ingalunda saknats »utredningar» af
läroverksfrågan, vanligen tillkomna på grund
af riksdagens härom framställda önskningar.
Om åtskilliga af dessa utredningar torde
dock icke utan skäl kunna sägas, att de i
vissa afseenden mera bidragit att inveckla
frågan än att verkligen utreda densamma.
Om så är, torde emellertid förnämsta
orsaken härtill hafva varit, att de kommittéer,
åt hvilka utredningen blifvit anförtrodd, icke
på förhand fått sig några vissa
hufvudgrunder angifna, och därför ej sällas lockats att
framkomma med förslag, hvilka icke haft
den minsta utsikt att tillvinna sig
riksdagens bifall, hvaraf följden ej sällan blifvit,
att det ofta storartade arbete, som på
utredningarna nedlagts, i det hela taget ej
ledt till något som helst praktiskt resultat.
Med denna erfarenhet för Ögonen torde
tiden nu kunna anses vara inne att
riksdagen i läroverksfrågan bestämdt angifver sin
ståndpunkt. Att vid reformens
genomförande en hel del äteta//utredningar äro af
nöden säger sig själft.
Pä grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
hemställa reservanterna:
att andra kammaren ville för sin del
besluta, att riksdagen i skrifvelse till k. in:t
anhåller, att k. m:t måtte låta utarbeta och
för riksdagen framlägga förslag till ändringar
i vårt offentliga undervisningsväsende i
följande riktning:
(med afseende på småläroverken:)
a) att samtliga nu befintliga trekiassiga
allmänna läroverk och pedagogier indragas;
b} att som ersättning för dessa läroverk
statsunderstöd lämnas åt af kommunerna
upprättade trekiassiga »mellanskolor» (högre
folkskolor), anordnade i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med här ofvan angifna och af
andra kammaren år 1893 godkända grunder;
(med afseende på läroverken:)
c) att nuvarande första klassen vid
samtliga högre och femklassiga allmänna läroverk
indrages, att inträdesåldern till den blifvande
första klassen bestämmes till fyllda 10 år,
och att fordringarna for inträde däri
förhållandevis ökas, så att de komma att
ungefärligen motsvara det kunskapsmått, som
skall vara inhämtadt vid utträdet ur andra
klassen af fast folkskola litt. A;
d) att samtliga de allmänna läroverk, som
anses böra bibehållas, ombildas till
femklassiga (motsvarande nuvarande klasserna II-
VI: 1);
e) att dessa femklassiga läroverks
hufvudsyfte blir detsamma som mellanskolans eller
att tillgodose de lärjungars bildningsbehof,
hvilka vid 15-16 års ålder skola utgå i det
praktiska lifvet;
f) att sålunda latinet uteslutes från nämda
läroverks undervisningsplan;
g} att i dessa läroverk beredes tillfälle
till undervisning i två främmande lefvande
språk, hvaraf dock blott ett blir
obligatoriskt för lärjungen;
(med afseende på en allmänt medborgerlig
examen:)
K) att i såväl mellanskolan som
läroverket kursen afslutas med en allmänt
medborgerlig examen, medförande kompetens till
vissa yrken och statsanställningar samt till
inträde i vissa fackskolor;
i) att denna allmänt medborgerliga
examen bör vitsorda en öfver omfånget af
folkskolans verksamhet utsträckt allmänbildning
af ungefärligen den omfattning och beskaf
fenhet, som angifves i k. m:ts proposition
till 1893 års riksdag angående införande af
samundervisning vid vissa allmänna läroverk,
dock att blott ett främmande språk blir
obligatoriskt;
j) att vid såväl mellanskolan som
läroverket nämda allmänt medborgerliga examen
må få afläggas äfven af den, som ej
genomgått någondera af dessa läroanstalter utan
inhämtat de härför nödiga kunskaperna och
färdigheterna på annan väg;
(med afseende pä gymnasierna:)
k) att på ett mindre antal orter
upprättas såsom Öfverbyggnad på läroverkets fjärde
klass fyrklassiga gymnasier (motsvarande
nuvarande klasserna VI: l-VII: 2), hvilka
hafva till uppgift att på grundvalen af den
kurs, som blifvit inhämtad i läroverkets fyra
nedra klasser, förbereda till universitet och
till högre fackskolor;
1} att gymnasierna blifva dels klassiska,
dels reala;
m) att från deras undervisningsplan
uteslutes grekiska språket och filosofiska
pro-pedevtiken.
FÖR DAGEN.
Skolfullmäktige eller
stadsfullmäktige?
7. Göteborg betackar sig för den nya
institutionen.
Såsom var att vänta, har allmänna
folkskolestyrelsen i Göteborg afstyrkt det
reaktionära förslaget om särskilda
Skolfullmäktige. Beslutet var enhälligt, och
detta är så mycket mer
anmärknings-värdt, som i folkskolestyrelsen sitta ej
mindre än sju prästmän.
Då frågan under närmaste tiden skall
förekomma vid kyrkostämmorna i våra
större städer, återgifva vi det
väsentligaste af folkskolestyrelsens sakrika
yttrande.
Efter en öfverblick af
folkskoleväsendets nuvarande organisation i Göteborg
anför styrelsen:
Styrelsen har fattat såsom sin uppgift i
detta fall att betrakta meranäinda fråga
väsentligen med hänsyn till förhållandena
här i staden, i hvilket afseende styrelsen
kan åberopa en rik och mångsidig erfarenhet.
Det springer då genast i ögonen, att, då
i Gröteborg utom stadsfullmäktige äfven fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
