Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD I
FOLKUNDERYIÖNINGEN.
N:r 19.
(749.)
STOCKHOLM, 6 MAJ 1896 4
15:e årg.
Prenumerationspris :
Vi är. 3,50okr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan G (tredje huset frän Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4- G.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare-. EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5- G. Allm. tel. 6OOO,
Tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stoch.Mm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens byrä samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
v ensk [-Läraretidning,-]
{+Lärare-
tidning,+}
Sveriges Största och mest spridda skolblad,
kostar från l april till årets slut
endast
tre (3) fironor{
Prenumeration frän årets
början motta ff es fortfarande.
Alla nummer kunna
nämligen ännu erhållas.
* Hvarje lärare och lärarinna *
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
-4-Svensk Läraretidning .**-
Den, som ej redan är prenumerant, må taga
tidningen på prof, åtminstone under ett kvartal.
o
Ä
All prenumeration sker på
närmnste postanstalt.
Läroverk och folkskola.
Ur den af hrr E. Hammarlund,
Fridtjuv Berg och Daniel Persson afgifna
reservationen till andra kammarens
skol-utskotts beiänkande i
läroverksreformfrågan återgifva vi ytterligare några delar,
som röra förhållandet mellan läroverk
och folkskola.
Läroverkets båda uppgifter.
Våra allmänna läroverks ändamål är
enligt gällande stadga »såväl att utöfver
omfånget för folkskolans verksamhet meddela
medborgerlig bildning som ock att
grundlägga de vetenskapliga insikter, hvilka vid
universitet eller högre tillämpningsskola
vidare utbildas».
Dessa läroverk hafva således tvänne
syften: ett allmänt, att meddela medborgerlig
bildning, och ett speciellt, att grundlägga
vissa vetenskapliga insikter.
Det är under sådana förhållanden gifvet,
att själfva hufvudfrågan vid läroverkens
organisation måste blifva denna: huru skola
dessa tvänne uppgifter, meddelandet af
allmänbildning och grundläggandet af
specialbildning, på lämpligaste sätt tillgodoses ?
I själfva verket är det ock denna fråga,
som legat på botten af alla de
meningsstrider, hvilka om läroverksorganisationen
blifvit förda, och som utgör själfva kärnpunkten
äfven i de motioner angående denna, som i
år blifvit till utskottet hänvisade.
Nu såsom alltid gå försöken att besvara
nämda fråga i tvänne, till själfva sin
grundåskådning motsatta riktningar.
Å ena sidan anser man det lämpligast,
att lärjungarne så tidigt som möjligt
bestämma sig för det särskilda bildningsmål, de
vilja uppnå, på det att de med görligaste
första måtte kunna »gripa sig an med sina
speciella uppgifter» och från början få sin
bildning lagd just på den mer eller mindre
breda »bildningsgrund»,, som hvar och en
af dem för sin speciella framtidsverksamhet
antages behöfva. Enligt denna åskådning
äro t. ex. »lärd bildning» och »allmänt
medborgerlig bildning» två sidoordnade
bildningsarter, hvilka kräfva olika andlig »träning»
och ett olika förråd af förkunskaper samt
på grand häraf förutsätta läroverkets
uppdelande i åtminstone två från hvarandra skilda,
sins emellan parallella »bildningslinjer»: den
»lärda linjen» och den »allmänt
medborgerliga linjen».
A andra sidan anser man det såväl ur
den enskildes som ur samhällets synpunkt
oriktigt och skadligt, att valet af framtida
lefnadsverksamhet och därefter lämpad
bildningsbana sker vid en mycket tidig ålder,
enär detta val i så hög grad som möjligt
bestämmes af lärjungens begåfning och på
grand häraf måste uppskjutas till en ålder,
då anlag och fallenhet hunnit så framträda,
att de kunna åtminstone med någon
säkerhet urskiljas. Denna uppfattning
förutsätter läroverkets fördelning i skilda
åldersstadier: ett lägre, som bibringar lärjungarne
den allmänt medborgerliga bildning, sorn de
alla behöfva, hvilken lefnadsbana de än
sedan kunna komma att välja, samt ett högre,
som förgrenar sig i skilda riktningar och
meddelar olika slag af specialbildning.
Vårt allmänna läroverks nuvarande
organisation är som bekant icke ett uttryck för
någon af dessa grundåskådningar utan
fastmer för en högeligen oklar blandning eller
»sammankoppling» af båda.
Att så är, beror i främsta rummet på
det sätt, hvarpå detta läroverk tillkommit.
(Reservanterna meddela härefter en längre
återblick på frågans tidigare öden.)
Läroverkets organiserande till
medborgareskolor.
Af de i år till utskottet hänskjutna
läroverksmotionerna hafva de af hrr Bäckgren,
Berg och Hammarlund samt Boéthius väckta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
