Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
trots sina skiljaktigheter i öfrigt, det
gemensamt, att de alla afse åtgärder för beredande
åt det stora antal lärjungar, hvilka vid 15
-16 års ålder skola utgå i det praktiska
lifvet, af tillfälle till inhämtande af en
vidsträcktare allmänt medborgerlig bildning, än
den egentliga folkskolan är i stånd att
bibringa. De skilja sig åter fråD hvarandra
däruti, att de förutsätta en olika omfattning
af de åtgärder, som de för detta ändamål
förorda.
Hr Bäckgrens motion afser, åtminstone till
sin organisatoriska del, endast de fullständiga
läroverken, icke de femklassiga och
småläro-verken, hvilket bland annat framgår af hans
yrkande om »lärotidens begränsning till 6
årskurser».
Hr Boethius förslag går åter ut därpå, att
till förberedelseanstalter för allmänt
medborgerlig examen skulle ombildas »de allmänna
läroverken i allmänhet». Detta senare uttryck
medgifver tvänne olika tydningar: dels att
läroverken öfver hufvud skulle för detta
ändamål ombildas, dels att ornbildningen skulle
gälla endast flertalet läroverk, i hvilket senare
fall motionens motivering synes gifva vid
handen, att det är de fullständiga läroverken, som
i främsta rummet skulle ifrågakomma, medan
det däremot icke angifves, i hvilken
utsträckning de femklassiga och de mindre läroverken
skulle utvidgas till sexklassiga, eller huruvida
de till äfventyrs skulle af reformen lämnas
oberörda.
Den i hrr Bergs och Hammarlunds motion
föreslagna indragningen skulle omfatta
»samtliga ännu bibehållna pedagogier och en del
ofullständiga allmänna läroverk, i främsta
rummet de treklassiga, hvarvid det i fråga om
de femklassiga läroverken ligger närmast till
hands att tänka på de minst "’besökta,» hvilkas
indragning åtskilliga gånger förut varit inom
riksdagen på tal. Hvad de öfriga läroverken
angår, framgår af dessa motionärers motivering,
att de i en mer eller mindre aflägsen framtid
vilja hafva undervisningen i samtliga
åldersklasser under 12 år (I-III) hänvisad till
folkskolan, samt mellanstadiet (nuvarande
klasserna IV-VI: 1) ombildad t till >mellanskolan>,
deri senare med allmänt medborgerlig examen
såsom slutmål. Som de emellertid betvifla,
att de hittills så stridiga meningarna i
läroverksfrågan skulle inom rimlig tid kunna ena
sig om en verkligen genomgripande reform af
läroverkets nedra del (den för åldern under
15 år afsedda) hafva de ansett sig för
närvarande böra begränsa sina förslag
hufvudsakligen till de s. k. småläroverken.
De af hrr Bäckgren och Boethius väckta
motionerna samt de många uttalanden från
universitetsmäns och läroverkslärares sida,
som under senare tiden sett dagen, synas
emellertid tyda på, att hrr Bergs och
Hammarlunds uppfattning i denna del torde vara
något för pessimistisk. Äfven inom de
kretsar, där man fordom betraktat en
läroverksreform sådan som den af andra kammaren
1868, 1870, 1880 och 1881 påyrkade såsom
en formlig revolution, som skulle ohjälpligt
sänka vår nations »bildningsnivå» och
nedstörta Sverige i barbari, har man nu allt
mer börjat komma till insikt om, att just
denna reform är den enda rätta och
möjliga.
Med den indragning af småläroverken
och af åldersklassen 9-10 år, som
utskottet i det föregående förordat, skulle
ifrågavarande reform blifva jämförelsevis lätt att
genomföra. Hela den allmänt
medborgerliga afdelningen af läroverket finge då en
gemensam öfre afslutning: den allmänt
medborgerliga examen, aflagd vid en normalål-
der af 15 år. Liksom de treklassiga
läroverken bibehålles såsom treklassiga med en
begynnelseålder af ungefär 12 år, så skulle
ock de femklassiga bibehållas såsom
femklassiga med en inträdesålder af 10 år, och
de »fullständiga» läroverken på så sätt
omorganiseras, att deras fem nedra klasser
likaledes bildade ett helt för sig med
bibringandet af allmänt medborgerlig bildning såsom
mål. Undervisningen i latin komme
naturligtvis att utgå ur det för åldern 10 - 15 åt
afsedda läroverket - detta i fullkomlig
öfverensstämmelse med andra kammarens
önskan 1870, då ifrågavarande fem klasser
motsvarade just denna ålder.
Med afseende på undervisningen i
främmande språk vid det här föreslagna
femklassiga läroverket ansluter sig utskottet
närmast till den mening, som uttalades af andra
kammarens första tillfälliga utskott 1881 och
som i någon mån af vek från samma utskotts
förslag i samma ämne år 1880. Enligt denna
mening vore det visserligen i och för sig
önskligast, att undervisningen för hvarje
lärjunge begränsades till ett enda språk, hvilket
han själf finge rätt att välja. Det
öfver-klagade mångläseriet i de lägre klasserna
hade alltid haft sin förnämsta orsak däruti,
att för många språk där inginge i
undervisningen. Dels kunde det med skäl
ifrågasättas, huruvida icke ett så öfverdrifvet
språkstudium i de lägre klasserna, genom
sammanblandningen af skiljaktiga språkelement,
både motverkade afsedd förståndsutveckling
och förringade dessa studiers påräknade gagn
för det praktiska lifvet, dels måste ock på
sådant sätt en allt för stor del af lärotiden
tagas bort från andra ämnen, hvilkas
inhämtande vore ytterst viktigt för de många
lär-j ungars medborgerliga bildning, som endast
kunde ägna några få år åt skolstudier.
Mycket talade sålunda för att koncentrera tid
och arbete på ett främmande språk, på det
att lärjungen såmedelst åtminstone i detta
kunde hinna till sådan insikt och färdighet,
soin han för något sitt vetenskapliga eller
praktiska ändamål hade af nöden. Kent
praktiska svårigheter, nämligen uppkomsten
af allt för många skilda språklinjer, lade
emellertid hinder i vägen för en fullständig
valfrihet mellan de tre moderna
hufvudsprå-keu, och 1881 års utskott stannade därför
vid att förorda läsning af tvänne sådana.
Utskottet, som nu i föreliggande
betänkande ej vågat påyrka några förändringar,
som skulle innebära ett allt för starkt afbrott
mot nuvarande förhållanden, har på grund
af det ofvan anförda ansett sig böra föreslå:
d) att samtliga allmänna läroverk, som
anses böra bibehållas, ombildas till
femklassiga (motsvarande nuvarande klasserna 11
-F/.-7);
ej att dessa läroverks hufvudsyfte blir
detsamma som mellanskolans, eller att
tillgodose de lärjungars bildningsbehof, hvilka
vid 15-16 års ålder skola utgå i det
praktiska lifvet;
f) att sålunda latinet uteslutes från
nämda läroverks undervisningsplan;
g) att i läroverken beredes tillfälle till
undervisning i två främmande lefvande språk,
hvaraf dock blott ett blir obligatoriskt för
lärjungen.
En allmänt medborgerlig examen.
Med afseende på den allmänt medborgerliga
examen, hvarmed nu omhandlade
femklassiga del af allmänna läroverket borde
afslutas, anser sig utskottet böra göra några
erinringar.
Förnämsta orsaken till att den nuvarande
afslutningen i femte klsssen ej kunnat blifva,
hvad den varit afsedd att blifva, erkännes
nu tämligen allmänt vara den, att
densamma på grund af »sammankopplingen» med
gymnasialafdelningen blifvit utsatt för
dennas »tryck» : det vill - utan användande
af bild - säga, att de kurser, hvilka
däruti ingå, icke strängt begränsats till hvad
den allmänt medborgerliga bildningen i och
för sig kräfver, utan lämpats efter de förd
ringar, som man i de f oljande
gymnasialstudiernas intresse ansett sig böra uppställa, och
att dessa kurser på grund häraf i vissa
stycken, särskildt i fråga om främmande språk,
äro allt för högt uppskrufvade, medan de
däremot i andra, företrädesvis praktiskt
medborgerliga ämnen äro allt för knappa och
torftiga.
En annan för frågan om en dylik
examen synnerligen viktig synpunkt är den, att
det i vår tid gifvetvis icke går an att från
densamma utestänga den kvinnliga ungdomen.
Hos denna ungdom har som bekant under
de senare åren visat sig en allt jämt växande
sträfvan att drifva sina studier ända upp till
studentexamen. Utskottet finner denna
sträfvan helt naturlig samt omöjlig att hämma,
så länge det i vårt land icke gifves någon
offentligt erkänd bildningspröfning, förlagd till
ett lägre åldersstadium. Att leda
ifrågavarande, hos den manliga ungdom sedan
länge f or härs kände sträfvan in på för den
enskilde och samhället mera tjänliga vägar
har just varit ett af de hufvudsakligaste
syften, som man genom anordnande af en
allmänt medborgerlig examen vid 15-16 års
ålder velafc vinna. Enligt utskottets åsikt
skulle detta syfte emellertid till hälften blifva
förfeladt, ifall nämda examen ej blefve
tillgänglig äfven för den kvinnliga ungdomen,
hvilket naturligtvis äfven förutsätter, att de
däri ingående fordringarna måste så
bestämmas, att de kunna passa för både gossar och
flickor. Utskottet hämtar för sin mening i
detta afseende ett ytterligare stöd i den
omständigheten, att förberedelsen till nämda
examen till stor del helt visst komme att
besörjas af skolor med samundervisning,
hvadan det måste vara af vikt, att inga
andra olikheter mellan gossarnes och
flickornas kurser uppställas än sådana, som
ligga i sakens egen natur. De allra flesta
banor, som härvid kunna komma i
betraktande, äro ju för öfrigt lika tillgängliga för
kvinnor som för män.
En ytterligare maning att vid
bestämmandet af den allmänt medborgerliga examens
omfång och beskaffenhet iakttaga en klok
moderation synes den vid våra allmänna
läroverk hittills vunna erfarenheten vara ägnad
att gifva. Visserligen har det ofta blifvit
sagdt, att de genom vår läroverksstadga
föreskrifna kurserna äro väl af passade efter
vederbörande ålders utveckling och
fattningsförmåga. Men obestridliga sakförhållanden
synas jäfva sådana försäkringar. Den verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
