Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
SVENSK IARARETIDNING.
N:r 19
större än som motsvarade det intresse,
staten kunde hafva i förändringens
genomförande.
Utskottet, som delar denna uppfattning,
anser sig på grund häraf icke böra biträda
nu föreliggande förslag, helst till stöd
därför ej anförts någon omständighet, i
anledning hvaraf frågan kunde anses hafva
kommit i annat läge än vid de föregående
tillfällen, då framställningar i samma syfte
af riksdagen af slagits.
Utskottet hemställer fördenskull,
att hrr C. Perssons och L. J.
Janssons förevarande motion icke må af
riksdagen bifallas.
Reservation af samtliga ledamöter från
andra kammaren, nämligen hrr M. G.
Bruzelius, 8. von Friesen, N.
Petersson, A. Göransson, O. Vm Redelius och
O. A. Ericsson.
Utskottets hemställan bifölls af första
kammaren utan diskussion.
I andra kammaren uppstod i måndags
afton en stunds öfverläggning.
Hr (l Persson yrkade en gemensam skrifvelse
om kofodret och andra ålderstillägget.
Hrr S. v. Friesen och E. Hammarlund
motsatte sig på det bestämdaste en dylik hop
koppling. Följden skulle blifva, att båda
frågorna komme att falla, enär det icke vore
minsta utsikt, att första kammaren skulle ändra
sitt beslut. Yrkade i stället såsom en
opinionsyttring rent bifall ti!i hr (J. Perssons
motion.
Samma yrkande framställdes af hrr A.
Ericson i Han s ta, Göransson, Andersson i Té n hult,
Larsson i Mörtlösa och Nilsson i Skärhus.
Hr C. Persson återtog sitt yrkande,
hvarefter kammaren utan votering biföll
motionen .
Andra ålderstillägget.
Sammansatta stals- och lagutskottet
hade öfver hrr E. Hammarlunds och G.
Högstedts motioner afgifvit följande
yttrande:
Hvad angår förslaget om ett andra
ål-dcrstillägg för ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor vill utskottet icke förneka,
att de nu bestämda anöningsförmånerna i
särskilda fall kunna visa sig väl knappa;
men anser dock icke, att för hela denna
personal en löneförhöjning är af
omständigheterna påkallad.
Sålunda kan utskottet icke finna annat,
än att för lärarinnorna aflönirigen redan nu
i allmänhet är tillräcklig och att sålunda för
dem ett andra ålderstillägg icke bör
ifrågakomma.
Vidare har utskottet velat påpeka, att ett
ej obetydligt antal folkskollärare jämte denna
tjänst bestrida befattningar, hvarigenom de
bereda sig en biförtjänst till sådant belopp,
att vederbörande församlingar icke kunna
känna sig uppfordrade att bidraga till ett andra
ålderstillägg. I anledning häraf håller
utskottet före, att, därest ett andra ålderstillägg
skulle införas, denna förmån icke borde
tillkomma samtliga ordinarie lärare utan i hvarje
särskildt fall göras beroende af för
handen-varande omständigheter.
Motionärerna hafva föreslagit, att det andra
ålderstillägget skulle kunna inträda efter 10
års tjänstgöring. Enligt utskottets mening^
torde det dock knappast vara behöfligt, att
redan 5 år, efter det vederbörande lärare
kommit i åtnjutande af det första
ålderstill-lägget, ny förhöjning af lönen honom
beviljades, utan synes det kunna ifrågasättas,
huruvida icke härmed må anstå ytterligare en
tid af 5 år eller sålunda till uppnådda 15
tjänsteår.
Hvad vidkommer förslaget att det andra
ålderstillägget skulle utgå helt och hållet af
statsmedel, har utskottet icke ansett sig kunna
tillstyrka att, beträffande fördelningen mellan
stat och kommun af kostnaderna för
folkskollärarnes aflöning, andra bestämmelser skulle
gälla för en del af den kontanta lönen än
de, som för öfriga delar af samma lön äro
stadgade. Särskildt synes det vara
angeläget, att till nu ifrågavarande ålderstillägg
bidrag lämnas af vederbörande kornmun, då
därigenom säkerhet torde vinnas, att denna
löneförhöjning^ i enlighet med hvad
utskottet ofvan förordat, kommer endast de lärare
till godo, hvilka verkligen äro i behof och
förtjänta däraf.
Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår,
att utskottet endast med väsentliga
begränsningar kan biträda förslaget om ett andra
ålderstillägg för folkskollärare; och då
beträffande de förhållanden, som för
bedömande af denna fråga äro af betydelse,
närmare utredning synes erfordras ej mindre i
de afseenden, som ofvan af utskottet blifvit
antydda, än äfven angående den inverkan,
som införandet af en sådan löneförhöjning
kan komma att utöfva på folkskollärarnes
pensionsinrättningar, samt de ökade anslag,
som däraf påkallas, har utskottet icke ansett
sig böra tillstyrka, att riksdagen nu beviljar
det nya ålderstillägg, som satts i fråga. Med
afseende å det behof, som i särskilda fall
förefinnes för en förbättring af de ordinarie
folkskollärarnes aflöning, anser utskottet
emellertid, att riksdagen bör hos k. m:t göra
framställning om en utredning i omförmälda
ärnne.
Det i senare delen af br Hammarlunds
motion väckta förslag, att det nu utgående
ålderstillägget .skulle helt och hållet
bestridas af statsmedel, anser utskottet, i
enlighet med den uppfattning utskottet ined
afseende å enahanda förslag rörande det
ifrågasatta andra ålderstillägget ofvan uttalat, icke
böra af riksdagen bifallas.
På grund af hvad sålunda anförts
hemställer utskottet,
a) att riksdagen, i anledning af livad i
förevarande af hr Hammarlund och hr
Hög-stedt väckta motioner föreslagits i fråga om
beredande af ett andra ålderstillägg åt
ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,
må i skrifvelse till k. m:t anhålla., det
täcktes k. m:t låta verkställa utredning om och
under hvilka villkor ordinarie lärare vid
folkskola må utöfver nu bestämda
löneförmåner erhålla ett andra ålderstillägg, samt
för riksdagen framlägga det förslag, hvartill
omständigheterna kunna föranleda ;
b) att hvad i hr Hammarlunds
omförmälda motion föreslagits rörande det nu
utgående ålderstillägget för ordinarie lärare
och lärarinnor vid folkskolor ej må vinna
riksdagens bifall.
Reservation dels af hrr N. Petersson
j i Runlorp och A. Göransson, som yr-
kat afslag, dels af hrr O. Jonsson och
S. von Friesen angående motiveringen.
Första kammaren
förenade detta ärende redan på lördagen.
Följande diskussion uppstod därvid:
Häradshöfding A. H. Olander framhöll
folkskollärarens ansvarsfulla och ansträngande
värf samt det skadliga i att han måste jäkta
efter biförtjänster för att kunna existera. Mot
utskottets motivering framställde talin en del
anmärkningar och klandrade, att icke alla
lärare skulle vara berättigade till ett andra
ålderstillägg utan att detta skulls bero på
särskilda förhållanden på skilda orter.
Utskottet borde ha föreslagit ett obligatoriskt
ålderstillägg.
Biskop Gr. Billing fann det däremot lyckligt,
att skollärarne finge någon omväxling i sina
göromål; annars blefve det allt för enahanda.
Dessutom -kunde det nog vara en sporre för
skollärarne, om de ej kunde vara säkra på
att få ålderstillägget, huru de än skötte sig.
Godsägaren C. U. S. Lybeck vitsordade
folkskollärarnes i allmänhet klena ekonomiska
ställning. Hade helst velat rent bifall till
motionen.
Prosten C. Fehrman opponerade sig mot
utskottets åsikt, att lärarinnornas lön skulle
vara tillräcklig.
Landshöfding F. Boström klandrade särskildt
utskottets funderingar om att andra
ålderstillägget borde utgå först efter 15 år.
Uttalade cleii önskan, att lärarne efter 10 år måtte
få nämda tillägg.
Konsul P. Olsson betonade, att lärarens
ordinarie lön ej bör influeras af huruvida han
kan skaffa sig extra förtjänster eller ej, samt
att lärarelönerna äro för små ej blott i
förhållande till arbetet utan ock till
konjunkturerna och penningvärdet.
Grefve Raoul Hamilton erinrade om det
ansträngande arbete, som ålåge folkskollärarne,
och förordade varmt en förbättring i deras
nuvarande små löner.
Hr Liss Olof Larsson var nöjd med
motiveringen och hade ej velat rösta för
utskottets hemställan, om ej just denna motivering
funnits. Det behöfdes ett band på
folkskollärarne, så att de ej skulle ge sig in i politisk,
samhällsupplösande agitation. Många
folkskollärare vore »politiska agitatorer i
radikalismens tjänst, som det vore orimligt att ge
några ål der s til l ägg».
Biskop E. H, Rodhe, lektor H. R.
Törnebladh och professor O. J. Alin ogillade
däremot motiveringen. De framhöllo, att så stora
skäl talade för en löneförbättring åt
folkskollärare, att man icke borde låta det föreslagna
andra ålderstillägget blifva beroende af
tillfälliga omständigheter. Lärarne borde ha
tillräcklig lön, och det vore väsentlig skillnad
mellan att hafva något att syssla med å lediga
stunder ooch att tvingas därtill för förtjänstens
skull. Ålderstillägget borde utgå efter 10 år,
D:r C. Nyström.yrkade bifall till utskottets
hemställan, då intet af hvad som väckt
klander förekommer i utskottets kläm.
Utan votering bifölls därpå utskottets
hemställan.
Andra kammaren
hann till denna fråga icke förrän på
mån-dagsaftonen. En timmes öfverläggning
uppstod därvid.
Hr S. von Friesen hade reserverat sig,
därför att han icke kimde gilla motiveringen.
Andra ålderstillägget för lärarinnor borde ej
afvisas på förhand utan utredning. Ej heller
borde andra ålderstillägget göras fakultativt.
Med afseende på klämmen kunde däremot
tal;n yrka bifall till utskottets förslag. (Många
instämmanden.)
Hr E. Hammarlund kunde i stort sedt icke
annat än uttala sin tillfredsställelse öfver den
behandling motionen rönt i utskottet. Då det
här gällde en stor och betydelsefull fråga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
