Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
287
där många olika intressen skulle tillvaratagas,
kunde han icke hafva något att invända mot
ytterligare utredning. Var således belåten
med klämmen. Så däremot icke med
motiveringen. Då en utredning begärdes, vore
ej lämpligt att göra en sådan mängd
undantag, som utskottet ifrågasatt, utan låta
utredningen omfatta alla sakerna. Ålderstillägget
borde tillkomma hvarje lärare och lärarinna,
som oförvitligt tjänstgjort i 10 år. De, som
härom hyste annan mening, borde kunna nöja
sig med att en allmän utredning verkställdes.
Efter en kritik af hela motiveringen
yrkade tal: n, att utskottets hemställan måtte
bifallas rneii med ogillande af motiveringen.
(Ett 40-tal instämmanden.)
Hr A. Ericson i Kansta kritiserade vissa
delar af motiveringen.
Hr C. G. Grundett ville i klämmen hafva
insatt orden »och lärarinna».
Hr C. J. Hammarström ville befria skollä
rarne från mångsyssleri. Instämde i hr
Ham-lunds yrkande.
Hr A. G. Ericsson i Väsby och Stormats
Matias Olsson hade samma yrkande. Den
förre ansåg, att ålderstillägget borde utgå af
statsmedel; den senare hade velat rent bifall
till Hammarlunds motion, om sådant förslag
nu förelegat.
Hr A. Göransson tyckte däremot, att en
lärarinna på landet godt kunde reda sig med
950 kr. för 8 månaders tjänstgöring.
Frågan hade bort lösas i sammanhang med den
om kofodret. Yrkade afslag.
Hr N. Petersson i Kuntorp frågade, om det
var riktigt att nu skicka denna sak till k. m:t
utan kofodersfrågan. Eätta sättet, att för
närvarande få frågan ärligt löst, är därför afslag.
Hr /. G. O. Högstedt instämde i hr
Hammarlunds yrkande.
Hr -A. F. Liljeholm talade varmt för ett
andra ålderstillägg åt såväl lärare som
lärarinnor. Yrkade bifall till utskottets förslag.
Hr E. Hammarlund varnade för alla
ändringar i den af första kammaren redan
godkända klämmen. En sammanjämkning kunde
lätt stranda, och därmed folie hela frågan för i
år. Hvad aiiginge det af hr Grunclell
framställda yrkandet fann talrn det alldeles
obe-höfligt. Enligt § 34 i folkskolestadgan (som
upplästes) gäller hvad där linnes föreskrifvet
i afseende på lärare äfven för lärarinnor. I
synnerhet om motiveringen ogillas, är det
tydligt nog, att utredningen skall omfatta
hvarje vid folkskolan anställd lärarekraft.
Vidhöll sitt yrkande.
Hr G. Elowson var äfven emot motiveringen
men ansåg, att man kunde stanna vid
»utelämnande» af densamma,
Hr C. G. Grundell återtog sitt~yrkande.
Talmannen förklarade frågan om bifall
till hr Hammarlunds yrkande vara med
öf-vägandc ja besvarad. Votering begärdes af
hr N. Petersson. Denna utföll med 156
röster for bifall till utskottets hemställan
med ogillande af motiveringen och 40 röster
för rent afslag.
Ecklesiastikministern åhörde hela debatten
i denna fråga.
Småskollärarepersonalens löner.
Efter ett referat af hr G. G.
Grundeils motion yttrade sammansatta
stals-och lagutskottet för egen del endast
följande:
Hvad motionären sålunda och i öfrigt
anfört till stöd för sitt ifrågavarande
förslag har synts utskottet ådalägga
önskvärdheten af en reglering ocli förbättring af
lönevillkoren för ofvannämda, i förhållande
till det dem åliggande mödosamma arbetet,
synnerligen lågt aflönade lärare ocli
lärarinnor. På grund häraf och för befordrande
af detta syfte får utskottet hemställa,
att riksdagen, med anledning af hr
Grundells ifrågavarande motion, må i
skrifvelse till k. m:t anhålla, det täcktes
k. in:t låta verkställa utredning, om och
på hvilka villkor aflöningen för de i
motionen omförmälda lärare och lärarinnor
må kunna regleras, och därvid taga i
öfvervägande, huruvida deras lönevillkor
må så bestämmas, att den kontanta lönen
för dem ej understiger 300 kronor, att
de förses med tjänlig bostad och nödigt
bränsle eller skälig ersättning därför, samt
att de berättigas att efter 10 års
oförvitlig tjänstgöring erhålla ett ålderstillägg
af 50 kronor; äfvensom för riksdagen
framlägga det förslag i ämnet, hvartill
berörda utredning må föranleda.
Reservation af hr N. Petersson i
Run-torp.
Utan diskussion biföllo båda kamrarna
utskottets hemställan.
Hygienisk inspektion af skollokalerna.
Den i n:r 7 återgifna motionen af hr
A. Olsson i Mårdäng har af styrkts af andra
kammarens Skolutskott, som yttrar följande:
På samma gång utskottet på det lifligaste
instämmer med motionären däri, att fordran
att så vidt möjligt är förbättra
hälsovårds-förhållandena vid folk- och småskolorna i
riket är fullt berättigad, såväl för att
därigenom skydda skolbarnens som lärarnes och
lärarinnornas hälsa, och utskottet sålunda
anser .motionens syfte vara i hög grad
behjärtansvärdt, håller utskottet dock före, att
dels den föreslagna utvägen icke torde vara
fullt ändamålsenlig, dels också att andra
utvägar torde förefinnas, af hvilka utskottet här
nedan särskildt vill påpeka en.
Hvad först beträffar motionärens förslag
att i instruktionen för provinsialläkarne
inrycka bestämmelser angående deras plikt att
ägna särskild tillsyn i hygieniskt hänseende
åt folkskolorna, så vill utskottet erinra
därom, att en sådan förpliktelse i första rummet
naturligtvis skulle komma att gälla förste
pro-vinsialläkarne, hvilkas väsentliga uppgift som
tjänstemän just är tillsynen öfver den
allmänna hälsovården inom de distrikt de
förestå. Men dels äro dessa distrikt särdeles
stora, i det hvarje län utgör ett distrikt, dels
upptages dessa tjänstemäns tid redan förut
af mångahanda andra viktiga och ansvarsfulla
till den allmänna häl so- och sjukvården
hörande ärenden inom distriktet, dels och
framför allt är deras tid icke odeladt ägnad åt.
inspektion af hälsovårdsförhållanden inom länet,
utan äga de rättighet att vid sidan häraf idka
vanlig läkarepraktik, hvilken ofta upptager
det mesta af deras tid, hvarför det synes
utskottet knappast antagligt, att någon verksam
inspektion af de till hundratal uppgående
folk-och småskolorna inom dessa stora distrikt
skulle kunna på detta sätt ernås.
Ännu mindre utsikt att genom den
föreslagna ändringen af § 8 erhålla en verksam
hygienisk inspektion af dessa skolor anser
utskottet vinnas därigenom, att i och med
denna ändring äfven öfriga provinsialläkare
ålades att, enligt § 26 mom. 5 i nämda stadga
»under sina tjänsteresor inom distriktet, när
tid och omständigheter medgifva, undersöka
sundhetsförhållandena i de anstalter och
lägenheter, som omförmalas i § 8, samt därvid
fästa vederbörandes uppmärksamhet å de för
hälsotillståndet skadliga missförhållanden, som
af dem iakttagas». Ty dels äro dessa
tjänsteresor betingade af förhållanden, som i regeln
.ej stå i något som helst samband med
folkskolorna, dels lämnar bestämmelsen : »när tid
och omständigheter medgifva», fritt spelrum
för det enskilda godtycket att i ifrågavarande
afseende göra och låta efter behag. Då dessa
provinsialläkare dessutom för sin utkomst till
stor del äro hänvisade till den enskilda
praktiken, torde deras medverkan till en sådan
inspektion redan af detta skäl än mindre
kunna påräknas än de förste
provinsiallä-karnes.
Med det sagda vill dock utskottet icke
hafva förnekat, att redan nu icke få
provinsialläkare, såsom af deras ämbetsberättelser
framgår, visa speciellt intresse för folkskolans
hygieniska förhållanden, ehuru detta intresse
ingenstädes i vårt land veterligen ledt till en
verksam hygienisk inspektion af folkskolan.
Utskottet vill som en annan utväg att nå
sagda önskiiingsmål för sin del påpeka eii
förbättring och utveckling af den redan nu
existerande inspektionen af folk- och
småskolornas hälsovårdsförhållanden.
I k. m:ts förnyade nådiga instruktion för
folkskoleinspektörer af den 1.0 december 1892,
föreskrifves i § l mom. 2, att
folkskoleinspektören inom hvarje till inspektionsområdet
hörande skoldistrikt bör »tillse, att där finnas
tillräckliga lärarekrafter och tjänliga skolrum
samt erforderlig undervisningsmateriel», samt
i samma § mom. 3, att folkskoleinspektören
vid besöken i skolorna bör »taga noggrann
kännedom om anordningen af skolan och
läroplanen, undervisningen och ordningen,
vården om barnens seder, sundhetsförhållanden
och allt, som i öfrigt angår skolväsendet,
samt gifva lärare och lärarinnor nödiga råd
och anvisningar i dessa hänseenden».
Folkskoleinspektörerna äga således redan
nu att inspektera äfven skolans
hälsovårdsförhållanden, och att de ej sällan i detta
hänseende verka berömvärdt, framgår af deras
ämbetsberättelser. Sant är, att i detta
hänseende stora olikheter förekomma, så att, i
fall man får döma af sagda
ämbetsberättelser, denna inspektion ej sällan synes vara
ytterst bristfällig, och likaledes är det sant,
att det icke är att undra på, om denna
hygieniska inspektion ofta skulle utfalla föga
tillfredsställande, då ju dessa inspektörer,
såsom folkskoleinspektionen nu är ordnad, icke
kunna i allmänhet äga nödiga fackinsikter i
skolhygien, och därför också ofta torde sakna
det intresse för skolhygien och den
uppfattning af dess stora betydelse, som utgör det
första nödvändiga villkoret för en verksam
inspektion i hygieniskt hänseende. Men
utskottet föreställer sig, att enklaste sättet att
erhålla en verksam folkskoleinspektion äfven
i hygieniskt hänseende vore, att, vid den af
andra kammaren senast vid 1894 års riksdag
önskade ombildniiigen af denna inspektion i
den riktningen, »att
folkskoleinspektörsuppdraget icke göres till en bisyssla vid sidan
om annan tjänstebefattning utan i allmänhet
anförtros åt personer, som under den tid, de
innehafva detta kall,, odeladt ägna sig åt
detsamma, samt att i samband härmed till
folkskoleinspektörer förordnas personer, som visat
sig innehafva den pedagogiska insikt och den
på personlig erfarenhet hvilande kännedom
örn folkskoleundervisningen, att en verksam
och tillfredsställande inspektion genom dem
må kunna utöfvas», äfven särskild
uppmärksamhet ägnades däråt, att dessa
folkskoleinspektörer vore utrustade med nödiga
fackkunskaper i skolhygien.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt
får utskottet hemställa, att motionen icke må
till någon andra kammarens åtgärd föranleda.
Reservation är anmäld af motionären.
Geografien vid de allmänna läroverken.
Hr E. Svenssons motion i detta ämne
(se n:r 17!) har af styrkts af andra
kammarens Skolutskott i följande ordalag:
Hr Svenssons motion remitterades till
utskottet den 18 april, då utskottet redan fattat
beslut rörande öfriga till detsamma hänvisade
läroverksmotioner, hvarför den ifrågavarande
motionen ej kunde behandlas i utlåtandet
öfver dessa.
Ehuru de i nämda utlåtande väckta
förslagen om de allmänna läroverkens reformerande
i praktisk riktning icke denna gång ledt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
