Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (752.) 27 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 22
- Nedsättning i biljettpriset för resa till och
från Stiftsskolmötet i Sköfde har utverkats
icke blott å stabens järnvägar utan ock å de
flesta privata banor i Västergötland.
- En vacker hyllning ägnade Norra
Bjärekret-sen sin kamrat läraren N. Svensson i Torekov
den 19 maj, då han fyllde 60 år. De
uppvaktade honom med sina lyckönskningar och
öfverlämnade samtidigt åtskilliga presenter,
- Genom donation har aflidne f. d.
borgmästaren E. M. Sundell i Falun testamenterat
5,000 kr. till folkskolan därstädes. - Till
Månsarps skolkassa, Jönk., har nyligen aflidne
hemmansägaren Gustaf Jonsson i Tranhult
skänkt 500 kr.
- Om räkneundervisningen i småskolan har
Sydöstra Helsinglandskretsen gjort följande
uttalande: »Mötet anser, att i småskolan bör
läggas en god grund för såväl talens uppfattning
som muntlig och skriftlig användning inom
men aldrig utöfver talserien l-100.»
- Sydöstra Helsinglandskretsen hade sitt
vårmöte i Söderhamn den 16 d:s, hvarvid läraren
C. J. Vallin höll lektion om de
första%grun-derna för sångundervisningen i folkskolan och
läraren P. Sjölund föredrag om olika
skrif-metoder. Talaren förordade den
upprättstående stilen.
- Skolbaden vid Stockholms folkskolor hafva
nyligen studerats af direktör H. Larsson och
ingeniör Grahne i Västerås. De besökande,
som togo kännedom om badinrättningarnas
skötsel och inredning i alla dess detaljer, voro
särdeles belåtna med hvad de sett. Meningen
är, att redan till hösten få till stånd Skolbad
i Västerås folkskola.
- 7/77 barnets temperament måste hänsyn
tagas vid disciplinens utöfvande. Frågan
härom diskuterades lifligt å Sölvesborgsortens
senaste möte. Man ansåg, att läraren i första
hand borde taga hänsyn till de omständigheter,
under hvilka felet begåtts samt, då så
erfordras, gripa in med allvarlig bestraffning. Man
borde äfven å andra sidan taga hänsyn
därtill, att barnen lätt kunna förgå sig.
- Rengöringen i Boda skolor, Vrml., lär
enligt Karlstads-Tidningen lämna åtskilligt
öfrigt att önska. Sedan terminens början den
l februari har skolsalen ej blifvit skurad.
Damm och smuts lära ha samlat sig i sådan
mängd, att barnen blifvit sjuka däraf. En
del föräldrar hafva vägrat att skicka sina barn
till de osnygga och hälsovådliga skollokalerna.
Hvad gör skolrådet?
- Hård aga skall enligt
Karlstadstidningarna hufva tilldelats en tioårig flicka i
därvarande folkskolor. Af sin lärarinna blef
flickan hos förste läraren anmäld för snatteri af
böcker och penningar till ett belopp af en
krona. Enligt flickans egen berättelse skall
hon hafva blifvit af förste läraren strängt
agad med ett ris af fem hopvridna vidjor.
Undersökning är inledd af skolrådet.
- Såsom lärarinnor i huslig ekonomi hafva
vid Ateneum för flickor härstädes
utexaminerats Anna Engström från Jönköpings län,
Maria Pettersson och Tyra Sandqvist från
Hudiksvall samt Ingrid Pasch, Hanna
Pettersson och Anni Marie Strömberg från
Stockholm. Examen aflades inför kanslirådet Carl
Kastman och omfattade de teoretiska ämnena,
som ingå i dylik undervisning,
undervisningsprof samt praktiska färdigheter.
- En högtidlig begrafning försiggick den 13
d:s i Ekebyborna, då till grafvens rö vigdes
stoftet af aflidne åldrige organisten och
klockaren A. Th. Viman därstädes i närvaro af
ett stort antal församlingsbor. Efter 50 års
tjänstgöring erhöll Viman af tacksamma
församlingsbor en värdefull minnesgåfva och
1891, då han firade sitt guldbröllop, medalj
som vaccinatör. En af sönerna är nu lärare
i Ekebyborna.
- Förste läraren S. Nilssons ventilationssystem
är sedan nu tilländagångna läsårs början
infördt vid Hernösands äldsta folkskolehus. Att
det fungerar effektivt kunde allmänheten
förvissa sig om vid årsexarnen den 20 d:s. Luf-
tens bättre beskaffenhet där, jämförd med
densamma i ett annat äldre, nära intill
beläget skolhus, som ännu saknar det nya
förbättringsmedlet, verkade på besökaren rent
af »slående», skrifver en meddelare till denna
tidning.
- Undervisningen bör göras intressant för
barnen. Härom öfverlade Sölvesborgsortens
lärareförening vid sitt möte den 13 d:s, och
gjordes följande uttalande: »Läraren, hvilken
själf först och främst bör vara intresserad för
sitt ämne, bör vid undervisningen vinnlägga
sig om åskådlighet, enkelhet, korrekthet i
uttrycken och en tankeriktig gruppering af
sakförhållandena,, så att ett efterföljande liksom
växer fram ur ett föregående. Han bör hålla
sig till barnets förstånd såväl som minne
och så mycket som möjligt taga deras
själf-verksamhet i anspråk samt gifva
undervisningen en nödig omväxling mellan å ena
sidan föredrag och frågor och å andra sidan
mer eller mindre vidtomfattande frågor.»
- Om examina vid skolorna öfverlades vid
Hisingskretsens möte den 21 dennes.
Följande resolution antogs: »Examina böra
ordnas så: 1) att de blifva högtidsstunder för
både barn, lärare och åhörare (för detta
ändamål böra sång, deklamation och berättelser
omväxla med det egentliga examinerandet);
2) att barnens förstånd och snabba
uppfattningsförmåga såväl som minne tydligt läggas
i dagen (därför bör man lägga lika stor vikt
vid förstånds- som minnesämnena); 3) att
barnens kan slö- och viljekraft samt karaktär om
möjligt framträda (detta torde i någon mån
kunna utrönas, om kristendomstimmen göres
till en andaktsstund, som tilltalar hjärtat och
känslan).
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Utbredning inom landets skilda delar.
Såsom förut meddelats bestod Sveriges
allmänna folkskollärareförening vid 1895 års
slut af 187 kretsar med sammanlagdt 5,373
medlemmar.
Kretsarna äro på följande sätt fördelade
på de olika länen:
Malmöhus............. 20
Gäfleborgs............ 14
Kristianstads ...... 13
Kalmar................ 12
Älfsborgs ............ 11
Östergötlands ___ 10
Örebro................ 10
Värmlands .......... 9
Södermanlands ... 8
Skaraborgs ......... 8
Jönköpings ......... 7
Kopparbergs_____ 7
Västernorrlands ._. 7
Kronobergs ___ 6
Gotlands _____ 6
Blekinge............ 6
Hallands ......... 6
Göteborgs......... 6
Stockholms ...... 5
Uppsala............ 5
Västmanlands .,. 4
Jämtlands......... 4
Norrbottens ___ 2
Stockholms stad l
, Summa 187
Medlemsantalet inom de olika länen ställer
sig under de två senaste åren på följande
sätt:
Ökning
( + ) eller
Antalet med-
minsklemmar: ning C-):
1894: 1895:
Stockholms stad......... 285 365 + 80
Stockholms län ......... 186 150 - 36
Uppsala län............... 115 132 + 17
Södermanlands län...... 237 243 + 6
Östergötlands län ...... 294 321 -h 27
Jönköpings län .......... 167 183 + 16
Kronobergs län ......... 165 181 + 16
Kalmar län............... 238 227 - 11
Gotlands län ............ 110 105 - 5
Blekinge län ............ 166 188 + 22
Kristianstads län ...... 311 321 + 10
Malmöhus län............ 612 715 -f- 103
Hallands län............ 138 144 + 6
Göteborgs o. Bohus län 238 239 + l
Älfsborgs län............ 202 221 + 19
Skaraborgs län ........ 195 221 + 26
Värmlands län ......... 164 174 + 10
Örebro län ............... 192 235 -f 43
Västmanlands län ...... 105 133 + 28
Kopparbergs län,........ 153 205 4- 52
Gäfleborgs län............ 298 &3 + 45
Västernorrlands län ... 124 21.7 + 93
Jämtlands län............ 44 (f2 + 18
Norrbottens län ......... 18 48 + 30
Summa 4,757 5,373 -f 616
Med afseende på antalet medlemmar
komma länen alltså hädanefter i följande
ordning:
1) Malmöhus län, 2) Stockholms stad, 3)
Gäfleborgs län, 4) Östergötlands, 5)
Kristianstads, 6) Södermanlands, 7 Göteborgs o. Bohus,
8) Örebro, 9) Kalmar, 10) Älfsborgs, 11)
Skaraborgs, 12) Västernorrlands, 13) Kopparbergs,
14) Blekinge, 15) Jönköpings, 16) Kronobergs,
17) Värmlands, 18) Stockholms, 19) Hallands,
20) Västmanlands, 21) Uppsala, 22) Gotlands,
23) Jämtlands och 24) Norrbottens län.
En Ökning i medlemsantalet har inom
de allr flesta länen ägt rum. Störst är
denna ökning inom Malmöhus län, som allt
fortfarande är det första i ordningen,
Västernorrlands län, som från det 19:e blifvit det
12:e i ordningen, och Stockholms stad, som
ryckt upp från 5:e till 2:a rummet.
Sammanlagda tillökningen utgjorde i 21 län 668.
Endast inom tre län har en minskning
ägt rum, för de tre länen tillsammans
uppgående endast till 52. Häraf falla icke
mindre än 33 på Södertörns-kreteen (som under
fjoråret lidit en tillfällig minskning från 86
till 53).
Kretsar finnas numera inom Sveriges
samtliga län ined undantag af Västerbottens.
Litteratur.
Lärobok l skolhygien för seminarier,
skolråd, lärare m. fl. af professor Ernst
Almquist. Stockholm, P. A. Norstedt
& söner. Pris l kr.
Länge nog hade man endast öga för en
af skolans uppgifter, nämligen den att
meddela barnen mer eller mindre bokliga
kunskaper. Först så småningom började man
mera allmänt erkänna, att skolans
bestämmelse måste vara att allsidigt uppfostra
barnet.
Under ifvern att i nu nämda stycken nå
de bästa möjliga resultat var man
emellertid nära att förglömma, det barnet äfven
var en kroppslig varelse, som lätteligen
kunde för kanske hela sitt lif taga skada
till sin hälsa af det instängda lifvet i
skolan, om man ej sörjde för, att de sanitära
olägenheter, som äro en följd af många
personers vistande samtidigt i ett rum, blefve
undanröjda. Huru mången äldre person vet
ej att omtala, det han under sin skoltid
suttit jämte ett 70-tal kamrater i ett så
litet och för öfrigt så olämpligt rum, att
man i våra dagar ej skulle vilja använda
ett sådant skolrum ens för ett 10 tal barn?
Det var ej nog med att skolsalarna vid den
tiden voro öfverbefolkade och i saknad af
alla anordningar för ventilation; man höll
barnen instängda många timmar å rad utan
att gifva dem några raster, hvadan
utväd-ring genom öppnande af fönster äfven
ur-aktläts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
