Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (752.) 27 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
331
Den första allvarsamma väckelsen att
tänka på förbättring af de sanitära
förhållandena i våra skolor förskrifver sig från
den tid på 1870-talet, då professor Heyman
verkställde sina bekanta undersökningar
rörande luften i våra skolor. Eesultatet af
dessa undersökningar visade tydligt, att
förbättringar voro af nöden.
Ar 1882 uppdrog Stockholms
hälsovårds-nämd åt ingeniör Vestin och dåvarande
sundhetsinspektören, numera professorn i
hygien Ernst Almquist att fortsätta
undersökningarna och framlägga förslag till
bristernas afhjälpande. Af de berättelser, som
afgåfvos rörande nu omnämda
undersökningar, har säkerligen mången i likhet med
den, som skrifver dessa rader, fått blicken
öppnad för hygieniska frågor.
Det må då ej förtänkas, om man hyser
den förhoppningen, att Lärobok i
skolhygien af professor Ernst Almquist skall sprida
intresse för dessa frågor till hela vårt folk.
Blir skolhygien, såsom är att hoppas,
infördt som läroämne vid våra seminarier, så
böra frukterna däraf snart nog kunna visa
sig i hela vårt land. Någon egentlig
lärobok i skolhygien är veterligt ej förut
utkommen på vårt modersmål, och professor
Almquists bok torde därför kunna anses
vara själfskrifven vid en sådan
undervisning.
Till omfånget (79 sidor) är boken också
lagom stor för att kunna af alla elever vid
våra seminarier inhämtas; ledamöterna i
våra skolråd torde i allmänhet ej ännu hafva
det intresse för hithörande frågor, att de
skulle vilja underkasta sig genomläsningen
af ett större arbete. Innehållet är också
just så valdt, att man bör kunna fordra,
det ingen, som har med skolan att skaffa,
är okunnig om detsamma.
Såsom sig bör ägnas i boken först
uppmärksamhet åt skolbyggnaden och dess
inredning, samt tomten, hvarå huset skall
byggas. Här erhålla särskildt våra skolråd
goda vinkar, så att de t. ex. kunna
undvika att förse skolsalarna med fönster å
den vägg, hvaråt barnen äro vända.
Sådana fönster äro nämligen ägnade att skada
barnens ögon.
Den därefter förekommande redogörelsen
för konstgjord belysning torde hafva
betydelse mest för våra städer, alldenstund
på landsbygden undervisning mera sällan
lärer förekomma annat än vid dagsljus.
Uppvärmning och luftväxling stå på grund
af sin natur i ett innerligt samband med
hvarandra, och de utgöra* dessutom så att
säga de väsentligaste yttre betingelserna för
trefnad i en skolsal. Författaren
behandlar också denna del af Skolhygienen ganska
vidlyftigt, i det han däråt ägnar ej mindre
än 27 sidor.
För mången, som kanske står färdig att
bygga ett skolhus, skulle det möjligen
varit önskvärdt att få en bestämd anvisning, att
saken bör ordnas på det eller det sättet och ej
annorlunda. Författaren har emellertid valt
en annan väg: han redogör för de
allmännast förekommande uppvärmnings- och
ventilationssätten samt de fördelar och
olägenheter, som enligt hans förmenande äro
förbundna med hvart och ett af dem. Detta
framställningssätt medför onekligen fördelar,
då boken tankes använd som lärobok och
sålunda åsyftar att väcka lärjungarne till
att tänka på egen hand i dessa frågor.
Göra de detta, så skola de möjligen hafva
svårt att fatta, hvad som yttras å sid. 28,
att med begagnande af ett visst angifvet
ventilationssätt hela yttermuren släpper in
luft. Äro väggarna t. ex. oljemålade så
förlora de ju förmågan att släppa igenom
luft, enligt hvad professor Almquist själf
angifver å sid. 368 i sin bok »Allmän
hälsovårdslära». Att ett och annat sådant
tvifvel väckes kan icke annat än blifva till
gagn, ty mången sådan tviflande lärjunge
skall kanske själf frestas att företaga
hvarjehanda undersökningar på skolhygienens
område.
Hafva lärarne icke fått öppen blick för
hvad som hör till Skolhygienen, så hjälper
det icke att vidtaga förbättringar i våra
skolor, ty dessa förbättringar blifva
obegagnade. Detta gäller icke minst den
afdelning, som författaren härefter behandlar,
nämligen renhållningen. Hvilken annan
än läraren skulle t. ex. kunna öfvervaka,
att ett lungsiktigt barn ej genom sina
upphostningar sprider smitta i skolan?
Redogörelsen för de i hufvudstaden
införda skolbaden bör kunna bidraga till att
sådana bad blifva rätt allmänt införda i
vårt lands folkskolor. En i denna
redogörelse förekommande uppgift är något
missledande. Zinkbaljorna äro icke till endast
»för fötternas rengöring» utan barnen tvätta
hela kroppen grundligt ren i dem.
I den härefter följande afdelningen
redogöres för de fordringar, som måste ställas
på ett godt skolbord och en god väggtafla
samt huru böckerna böra vara tryckta för
att ej skada barnens ögon. Mot den
teckning å en skolbänk, som är framställd å
sid. 51, skulle kunna göras den
anmärkningen, att den uppåtstående kanten å den
mot barnen vända delen af bordskifvan
borde varit borta. Sådana kanter kunna
nämligen icke annat än verka menligt i
sanitärt afseende. Den uppmärksamme
läsaren finner dock lätt, att teckningen
egentligen tillkommit för att visa afståndet mel
lan skifva och sits, och i betraktande häraf
förringas den nyss gjorda anmärkningen.
Författarens anvisning å sidan 53, att »det
är bättre att ställa bänkarna i rader två
och två än i enkelrader», kunna vi ej
obetingadt gilla. Meningen är nog den, att
barnen härigenom skola befrias från att
sitta i drag, men författaren borde hafva
tydligare uttryckt, att den tillstyrkta
åtgärden är en nödfallsutväg, då utrymmet är
inskränkt.
Under rubriken skolarbetet gifvas goda
vinkar om, huru arbetet bör ordnas, på det
barnen ej må utsättas för öfveransträngning,
och i de följande afdelningarna behandlas
kroniska sjukdomar, närsynthet och
snedrygg samt smittosamma sjukdomar. Följas
de gifna anvisningarna att förekomma de
omordade sjukdomarna, så ,skola säkerligen
många barn hafva godt däraf.
Sin lärobok afslutar författaren med
uttalande af den önskan, att de hygieniska
förhållandena i våra skolor måtte öfvervä-
gas af fullt sakkunnig person. Vi kunna
gifvetvis ej annat än instämma i denna
önskan.
Professor Almquists Lärobok i skolhygien
var af behofvet påkallad, och vi önska
boken den största möjliga spridning bland
alla dem, som hafva med barnens
uppfostran att skaffa. Sv. Nilsson.
Nytt i bokhandeln.
Sångbok, innehållande 181 enstämmiga sånger,
utgifven af K. T. Oljemark och U. Stadius.
Helsingfors. Söderström & C:o. l m. 75 p.
Våra nu rådande skrifsystem och Den uppräta
skriften från hygienisk- pedagogisk synpunkt.
Helsingfors, Wentzel Hagelstams förlag. 75
penni.
Predikningar för barn och ungdom af Harald
Örtenblad. Uppsala, V. Schultz, l kr. 50 öre.
Våra högtider. Tankar och bilder af d:r
Emil Frommel. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. 2:a uppl. l kr. 50 öre.
Medborgarens bok af Gust. A. Aldén. Sthm,
Lars Hökerberg. Godtköpsupplaga. Haft. 3
-5 å 25 öre.
Karl och Sigismund af Carl Blink. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 3-10 å 25 öre.
Lifvet på landet. En berättelse af Fritz
Reuter. Sthm, Albert Bonnier. Häftet 5-8
ä 25 öre.
Djurens lif af A. E. Brehm. Förkortad
upplaga, 9:e-ll:e haft. ä l kr.
Beckers världshistoria. Ny, illustr, upplaga.
Haft. 28. 50 öre.
Populär astronomi af Camille Flammarion.
Svensk bearbetning af N. V. E. Nordenmark.
7:e haft. 50 öre.
Gustafo Vasa. Ett fyrahundraårsminne af
O. V. Ålund. Med 38 illustrationer. Sthm,
Albert Bonnier. 35 öre.
Gustaf Vasa. Ett 400-årsmiiine af d:r O.
Sjögren. Med talrika illustrationer. Sthm,
Fröléen & C:o. Haft. l o. 2 ä 25 öre.
Öfversikt af Nordiska mytologien af D. A.
Sundén. Fjärde uppl. Sthm, J. Beckman, l
kr. 25 öre.
Viktor Rydbergs skrifter. Godtköpsupplaga.
Sthm, Albert Bonnier. Haft. l o. 2 ä 50 öre.
Halfindianen. Berättelse från
Nordamerikanska västern af B. Möllhausen. Sthm,
Adolf Johnson. Haft. l o. 2. ä 25 öre.
Genom Sveriges bygder. Skildringar af vårt
land och folk af Herman Hofberg. 6:e haft.
50 öre.
Mälar drottning en. 7:e haft. 75.
Läsning för hemmet. Valda skrifter, utgifna
af Elisabeth Kjellberg och Natanael Beskow.
2:a haft. - Verdandi. 2:a haft. - Svenska
Familj-journalen Svea, illustr, månadsskrift.
Haft. 2 o. 3. - Slöjdundervisningsblad f rån Nääs.
N:r 5. - Dagny. 3:e haft. - Svenska
industriella verk och anläggningar. Haft. 1. - För
svenska hem. Haft. 15 o. 16. - Nordisk Tidskrift.
3.e haft. - Fri Handling. Nykterhetsblad från
Grebbestad. 25 öre. - Fylgia. N:r 4. -
Djurvännernas Tidning. N:r 4.
Dödsfall.
J. Svensson f. Den 18 d:s afled å
Akademiska sjukhuset i Uppsala
folkskolläraren i Rasbo Johan Svensson. Född i
Als församling i Dalarne 1863 genomgick
han först småskollärareseminariet i Falun,
verkade så någon tid som småskollärare i
sin födelseförsamliög, aflade
folkskollärareexamen i Uppsala 1887 och erhöll genast
plats som ordinarie lärare vid Löf sjö bruk
i Floda, Dalarne, där han verkade till
sommaren 1892, då han tillträdde läraretjänsten
vid Stymninge folkskola i Rasbo
församling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
