Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (754.) 10 juni 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
359
terminen med fornnorska. Däremot återstår
att taga i öfvervägande, om den i k.
propositionen föreslagna latinlinjen utan grekiska
bör lagstadgas såsom en af de ordinarie
linjerna.
Utskottet hemställer vidare om bifall till
den k. propositionen i hvad den afser upp
rättandet af språkligt-historisk linje på modern
grund, hvarvid hufvudvikten emellertid icke,
såsom k. propositionen föreslår, skulle läggas
på franska utan på engelska. Beträffande
reallinjen ansluter sig utskottet i det stora
hela till den k. propositionen.
I jämförelse härmed torde vår svenska
lösen i läroverksfrågan kunna uttryckas
med de bevingade orden: »Jag tror vi
dröjer».
Att fråga förståndigt
är vanligen första villkoret för att få ett
förståndigt svar. Detta är en sanning,
som bland annat äfven författarne af
diskussionsfrägor vid läraremöten gjorde
väl i att beakta.
Vi föranledas till denna lilla
betraktelse närmast af den formulering, som
blifvit gifven åt det andra af de allmänna
öfverläggningsämnena vid femtonde
svenska läraremötet (»elementarläraremötet»)
i Karlstad den 16-18 d:s. Frågan lyder:
Om en särskild undervisning anses nödig
för beredande af allmänt medborgerlig
bildning för dem, som vid 15-16 års ålder ämna
söka inträde i fackskolor eller å praktiska
lef-nadsbanor, bör meddelandet af denna
undervisning anförtros åt de nuvarande allmänna
läroverken eller åt läroanstalter, afsedda att
vara en öfverbyggnad på folkskolan?
Uppställarne af nämda fråga synas
mena, att det med afseende på den
allmänt medborgerliga examen endast gifves
två möjligheter: 1) att den skall afläggas
vid de allmänna läroverken, eller 2) att
den skall afläggas vid Öfverbyggnader på
folkskolan. De hafva - märkvärdigt
nog - förbisett en tredje, sorn dock
synes ligga mycket nära till hands, och
som tre reservanter till skolutskottets
betänkande i läroverksfrågan vid senaste
riksdag uttryckte genom följande
yrkanden:
att i såväl mellanskolan som (det
femklas-siga) läroverket kursen afslutas med en
allmänt medborgerlig examen,
att vid såväl mellanskolan som läroverket
nämda allmänt medborgerliga examen må få
afläggas äfven af den, som ej genomgått
någondera af dessa läroanstalter, utan inhämtat
de härför nödiga kunskaperna och
färdigheterna på annan väg.
Hvarför undviker man så sorgfälligt
att nämna något om denna tredje
möjlighet? Är man till den grad rädd för
folkskolan, att man genom själfva
formuleringen af frågan vill på förhand
ulestänga hvarje tanke på en täflan?
Sådant vore i sanning ganska underligt,
då ju dock läroverket har så många
förutsättningar att i en dylik täflan ligga
öfver.
Med afseende på frågan om
lämpligheten af första klassens indragning
anteckna vi med nöje, att man härvid
begränsat sig till att bedöma densamma ur
allmänna läroverkens synpunkt. Regeln
har eljest varit, att målsmännen för nämda
läroverk väl medgifvit, att dessa icke
skulle taga någon egentlig skada af
indragningen, men att den stackars
folkskolan skulle på allehanda sätt blifva
därpå lidande, och att det hufvudsakligen
är ur den synpunkten, som man måste
motsätta sig reformen.
Att frågorna om första klassens
indragning samt om en allmänt medborgerlig
examen vid Öfverbyggnader på folkskolan
upptagits till behandling vid ett allmänt
rnöte af läroverkens lärare är i alla
händelser ett glädjande tidens tecken - detta
redan i och för sig, oafsedt de svar, som
nu därå torde komma att gifvas.
Utsändandet af berättelsen om
nordiska skolmötet har nu fortskridit
så långt, att hela svenska och större delen
af den norska möteslistan genomgåtts.
Återstoden utexpedieras under den närmaste
tiden. Det ligger i sakens natur, att en så
omfattande expedition som den
ifrågavarande också kräfver sin tid. Hittills har
den gått nästan lika fort, som
bokbinderi-arbetet (hvilket utföres på ett af våra största
bokbinderietablissement) hunnit verkställas.
Det har möjligen väckt någon förvåning,
att personer å samma orter icke erhållit
berättelsen samtidigt. Förklaringen är helt
enkelt den, att af sändandet fortgått i
bokstafsföljd efter medlemsförteckningen.
En och annan lärer emellertid icke hafva
bekommit sin berättelse, hvilket torde bero
därpå, att vid anmälan till deltagande i
mötet uppgifvits antingen oriktig adress, det
vill i allmänhet säga den tillfälliga
sommaradressen, eller ofullständig sådan. Mötets
byråföreståndare J. J. Dalström har i
anledning häraf önskat få meddela, att för
rättelses vinnande i sådant, som står i
samband med berättelsens utsändande, bör man
vända sig till honom, på det ej allt för
långa dröjsmål skola komma att uppstå.
Han ombesörjer likaledes utexpedierandet
af de exemplar, hvilka rekvireras af icke
mötesdeltagare. Adressen är endast
Stockholm N.
Växjö folkskollärareseminarium. En
årsredogörelse för läsåret 1895-1896 vid
Växjö folkskollärareseminarium föreligger nu
i tryck. Därmed har rektor C. O.
Arcadius, berättelsens utgifvare, följt det redan
för två år sedan gifna exemplet från
seminariet i Hernösand.
Föreliggande årsredogörelse omfattar 34
trycksidor och innehåller allmänna och
kortfattade uppgifter om undervisningen i
afseende på antalet uudervisningstimmar och
läxor, därvid särskildt namnes, att eleverna
till måndagen haft läxfritt Därpå
meddelas liknande uppgifter om läroböcker och
genomgångna lärokurser i de olika ämnena,
om de praktiska öfningarna, om
öfnings-skolan och där genomgångna kurser, om
lärare och lärjungar. Om dessa senare
meddelas, att de under höstterminen voro 76 och
under vårterminen 73; att 49 af dem voro
födda i Växjö stift och 14 i Kalmar stift;
att 36 voro söner af hemmansägare, 14 af
skollärare, 9 af handtverkare, 4 af torpare
eller jordbruksarbetare, 4 af handlande, 3
af fabriksarbetare samt l af präst, l af
landtmätare och l af fängelse vaktmästare.
Före inträdet vid seminarium hade 13 aflagt
organistexamen, 7 genomgått 4-7 klasser af
allmänt läroverk, 2 aflagt mogenhetsexamen,
2 genomgått folkhögskolan och l teknisk
skola.
Slutligen lämnas en öfversikt af ökningen
i biblioteket och Undervisningsmaterielen, om
den ekonomiska förvaltningen samt om de
anställda afgångspröiningarna.
En högre folkskola för flickor.
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
beslöt på sin årssammankomst i onsdags
afton, att dess hittills här i hufvudstaden
förlagda bildningsanstalt för blifvande
lärarinnor i förening med småskola skall
omorganiseras till en högre flickskola med mål
att åt flickor, som genomgått folkskolan,
meddela dels en fortsatt undervisning, dels
en fullständig utbildning för kvinnliga
praktiska uppgifter. För inträde i skolan* f
ordras att äga det högsta kunskapsmått, som
meddelas i en väl ordnad folkskola, och att
vara väl vitsordad för uppförande och flit.
Skolan skall enligt den af direktionen
utarbetade och af sällskapet godkända planen
bestå af två ettåriga klasser, i hvilka
tillsammans 40 lärjungar undervisas. Vid hvarje
hösttermins början intagas omkring 20 nya
lärjungar. Undantagsvis kan en lärjunge
direkt intagas i andra klassen.
Undervisning i teoretiska ämnen skall
meddelas högst 16 timmar i veckan; den
öfriga tiden skall ägnas åt öfningsämnen, i
främsta rummet åt undervisning i
hushållsgöromål och kvinnliga handarbeten. Bland
läroämnena i andra klassen förekomma
hälsovårdslära och uppfostringslära.
Sällskapets tillgångar utgjorde vid förra
årets slut öfver 120,000 kronor.
Nationaldagen och folkskolorna.
Den 6 juni firades af Gröteborgs folkskolor
genom flaggning å samtliga skolhus, allmänt
lof och utflykt till Slottsskogen. I
utflykten deltogo gossar och flickor tillhörande
klasserna III-VI. Med fanor i spetsen
tågade den väldiga barnskaran kl. 10 f. m.
in på den s. k. Idrottsplatsen, där en kort
högtidlighet ägde rum.
Sedan barnen under anförande af
sånglärare O. L. Svensson och understödda af
regementsmusik af sjungit verserna l - 3 ur
»Vårt land», beträdde skolstyrelsens
ordförande, professor Ernst Carlson, talarestolen
och erinrade i korta drag om dagens
betydelse. Efter de olika afdelningarna i talet
höjdes lefve och hurrades för minnet af
Grustaf Vasa och 1809 års grundlagsstiftare
samt slutligen för konung och fosterland.
Därpå sjöngs: »Du gamla, du friska» och
utfördes »Vasa-marsch».
Och så uppsökte hvarje skoldistrikt sitt
bestämda område ute i det gröna.
Matsäckarnas fridlysningstid var slut, man åt och
drack och roade sig, sjöng och hoppade,
sprang i kapp och tog - pris. För
släckande af törsten utdelade en del
bryggeri-firmor gratis tusentals buteljer sockerdricka
och lemonad samt dessutom en riklig mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
