Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 37. (767.) 9 september 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
Ty, mine bröder, detta må dock
erkännas vara målet. Det må sättas vidare eller
trängre med hänsyn till sin omfattning,
målet är dock en folkets fostran. Har man
detta klart för sig, så blir nian måttfull
med afseende på kvantiteten af de
kunskaper, som skola bibringas, man lägger då
större vikt vid det sätt, hvarpå kunskaperna
meddelas, än vid kunskapernas storlek, deras
vidd, deras omfattning. Då lägger man ock
mer och mer vikt på skoltukten, på
skolgången såsom ett medel, fostrande till
ordning. Då begynner man också att få
ögonen mer och mer öppnade för
öfningsäm-nenas stora betydelse. Man finner, hvad
det gäller för folkskolan att lära barnen
sjunga, hvad det gäller för folkskolan att
gifva en rätt gymnastisk öfning, hvad det
gäller för folkskolan att utveckla, pedagogiskt
utveckla trädgårdsskötseln och slöjden. Dessa
öfningsärnnen få då en verklig äreställning.
Skolan får mer och mer en fostrande be
tydelse, jämte det att ämnena framgent
upprätthållas i sin egendomliga uppgift att
jämväl gifva ett mått af kunskaper, men detta
är hvarken det enda eller ens det största
målet.
Hvad slutligen angår kristendomen och
dess förhållande till folkskolan, så vill jag
endast fästa uppmärksamheten på den dubbla
betydelse, som kristendomen får, när den
bemäktigar sig ett folk såsom folkkyrka.
Kristendomen har till sin egendomliga, sin
stora uppgift att vara frälsande, saliggörande,
att inbjuda alla till lif, lif i Gud genom
våra Herre Jesus Kristus, att inbjuda alla
att blifva gudsmänniskor. Men vi få såsom
medlemmar af folkkyrkans prästerskap icke
förgäta, att kristendomen äfven har en
annan uppgift. Vi kunna tyvärr icke tänka
oss, att detta anbud af frälsning och lif
skall af alla antagas, men hvad vi kunna
fordra af alla och hvad vi som folkkyrkans
prästerskap hafva rätt och plikt att ställa
som mål, det är att bildningen går i
kristlig anda, att den kristliga kulturen
erkännes i sitt berättigande att vara en folkmakt,
hvilken ingen har rätt att undandraga sig,
att vi sålunda pä samma gång som vi
erkänna den mänskliga bildningens relativa
berättigande, aldrig medgifva, att denna kan
vara en sann, sund och tidsenlig bildning
med mindre den är en kristlig bildning.
*
För dagen låta vi de båda biskopliga
folkskoleprogrammen tala för sig själfva.
Läsaren må mellan dem göra sitt val.
Eller ock - ifall vid en granskning
hvarken Västerås- eller
Visbyprogrammet befinnes fullt tillfredsställande -
nöjer han sig med att skänka biskop
Billing ett erkännande för förslaget om att
icke låta lärarne »känna sig stå
ensamma», och biskop von Schéele ett
erkännande för hans väl motierade maning till
prästerskapet att hafva »blicken riktad på
framåtskridandet». Folkskolans lärare
komma nog framgent som hittills att hålla
sig till Comenii, Pestalozzis och Cygneei
folkskoleprogram och låta sig ej bländas
af några nymodiga läror vare sig om
att prästerskapet bör »hålla igen», eller att
folkskolan såsom bottenskola skulle blifva
till hinder för ett fördjupande af
folkbildningen, till hinder för en praktisk
undervisning!!
Församlingsombud
tillsatte Södertörnskretsen af S. A. F.
vid sitt möte sistlidna fredag. Dessa
ombud skola inom sina resp. områden samla
medlemmar, uppbära afgifter o. s. v.
Det ifrågasattes tillika, att kretsen skulle
delas i tre å fyra smärre med sina
särskilda möten men någon gång ett
gemensamt möte. Man hoppades därigenom
vinna större anslutning till S. A. F.
Missförstånd
gör sig allt fortfarande gällande i
åtskilliga Kronobergsförsamlingar, hvilka nu
- i följd af länsstyrelsens säregna
remiss - som bäst äro i färd med att
yttra sig i lönefrågan. Under förra
veckan uttalade sig en församling enhälligt
mot det andra ålderstillägget af det skäl,
att församlingens lärare - vore ogift
och i goda ekonomiska villkor, hvadan
något behof ej förelåg. Att det gällde
kåren i allmänhet tycktes man ej hafva
aning om. En annan församling erkände
enhälligt behofvet af ett andra
lönetill-lägg,, men i anseende till »jordbrukarnes
nuvarande tryckta ställning» ansåg man
sig icke för närvarande kunna tillstyrka
detsamma. Under den angifna
förutsättningen hade ju det enda riktiga varit att
tillstyrka ett andra ålderstillägg att utgå
af statsmedel. - Skolråden i
Kristianstads län, hvilka för närvarande yttra sig,
synas i allmänhet vara välvilligt stämda
mot förslaget.
Undervisningsväsendets
reformering
ligger, som kändt är, professor Ernst
Carlson, Göteborgs folkskolestyrelses
ordförande, varmt om hjärtat. Han är för
närvarande uppsatt som
riksdagsmanna-kandidat vid det förestående valet, och
i sitt programtal yttrade han bland
annat följande:
Särskildt angående skolfrågan, hvars
utveckling jag genom min verksamhet haft
tillfälle att följa på närmare håll, hoppas
jag, att en verksam reform af de allmänna
läroverken nu skall vara nära förestående. Och
jag hoppas tillika, att denna reform må gå
i praktisk och nationell riktning, praktisk
så till vida, som inångläseriet vid våra
läroverk bo? inskränkas (bra), lärjungarnes
tidigare utträde i lifvet efter en aflagd
mindre examen befordras samt mera hänsyn än
hittills bör tagas till att läroverken måtte
fostra ett moraliskt sundt och fysiskt starkt
släkte, nationellt i den meningen, att
hvarken latinet eller matematiken må dominera
de olika bildningslinjerna utan att fastmer
de nationella elementen af undervisningen,
svenska språket, svenska litteraturen, svenska
historien och svenska statskunskapen, mera
än hittills måtte bli en medelpunkt för
studierna och åt hela lärjungens utveckling ge
sin prägel (bra).
Folkskoleväsendet i de större
städerna. Om kommitteförslaget rörande
ordnande af folkundervisningen i vissa städer
har Stockholms städs konsistorium nu
afgifvit infordradt utlåtande. I detta yttrar
konsistoriet, att, då samtliga hufvudstadens
församlingar, hvilka frågan närmast gäller,
afstyrkt kommitténs förslag i dess helhet
samt för sitt afstyrkande i allmänhet anfört
efter konsistorii mening goda och giltiga
skäl, äfven konsistorium anser sig, utan att
ingå i pröfning af förslagets enskildheter,
böra afstyrka detsamma.
- Hernösands domkapitel förklarar, att
äfven om det ej kan i alla stycken gilla
korninitterades motivering för särskild
lagstiftning rörande folkskoleväsendets
anordning i vissa städer, så finner domkapitlet
likväl det afgifna förslaget beaktansvärd!
särskildt ur den synpunkten, att det
åstadkommer mera enhet i
folkskoleundervisningen inom dessa städer, som vanligen bestå
af två eller flera församlingar.
Då det emellertid inom Hernösands stift ej
finnes någon plats, på hvilken förslaget till
stadga skulle äga tillämplighet, och det torde
komma att dröja lång tid, innan folkmängden
i någon stad inom stiftet så tillväxer, att
detta kan blifva fallet, anser domkapitlet ej
lämpligt att närmare ingå i enskildheter i
förslaget utan uttalar sig endast i några
punkter af mera allmän betydelse.
I § 37 föreskrifves inrättande af särskilda
skolor, ersättningsskolor, för de lärjungar i
skolåldern, som af skolstyrelsen erhållit
tillstånd att lämna folkskolan under de i § 56
angifna villkor. Domkapitlet sätter i fråga,
huruvida inrättandet af dylika
ersättningssko-lor ovillkorligen bör göras obligatoriskt^ då
annan lämplig och för skoldistriktet mindre
kostsam anordning mycket väl låter sig tänka,
exempelvis på det sättet att ifrågavarande
lärjungar insättas i de afdelningar af
folkskolan, som de ej genomgått.
För att anställas såsom ordinarie
folkskollärare fordras att hafva uppnått 21 års ålder.
Domkapitlet anser, att dispens i enlighet med
folkskolestadgans § 18 mom. 2 bör kunna
lämnas.
Vidare anser domkapitlet, att hela
förslaget om inrättande af en pröfningsnämd bör
förfalla såsom obehöfligt och olämpligt, att
skolstyrelsen bör ombesörja hvad som enligt
§§ 27, 28 och 29 skulle tillkomma den
ifrågasatta pröfningsnämden, samt att
Skolfullmäktige såsom ställföreträdare för kyrkostämman
må erhålla själfva utnämningsrätten.
Till slut framhåller domkapitlet sina
betänkligheter angående lämpligheten af
föreskriften i § 43 mom. 4, enligt hvilken hvarje
lärjunge, som före skolålderns slut erhållit
afgångsbetyg från den egentliga folkskolan,
vore pliktig att - oberoende af det
förhållandet att han genomgått fullständig
folkskolekurs eller ej - under ett läsår, dock icke längre
än till och med höstterminen näst före den,
under hvilken han fyller 14 år, begagna
undervisningen antingen i fortsättningsskola eller
i ersättningsskola. En dylik bestämmelse synes
domkapitlet innebära ett obehörigt ingrepp i
föräldrars eller målsmäns bestämmanderätt
öfver sina barn.
Delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrättning. På gjord ansökan af
Skönviks aktiebolag har k. m:t medgifvit
delaktighet i folkskollärarnes
pensionsinrättning för en läraretjänst vid Östrands
sågverk inom Timrå föramling. Följande
villkor hafva därvid blifvit fastställda:
att, därest läraren, hvilken skall vara
vederbörligen examinerad, fortfarande kommer att
af bolaget antagas, skolrådet, innan förord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0530.html
