Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (771.) 7 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 41
språk man för närvarande gärna kan ställa
på en dylik tidning;
då den såsom oss synes på ett opartiskt
och verksamt sätt fört lärarekårens talan,
arbetar för dess höjande i socialt och
ekonomiskt hänseende samt för folkskolans och
folkbildningens fortsatta utveckling, hvilket
ju ock allmänna föreningen satt som mål för
sina sträfvanden;
då den under nuvarande förhållanden med
all säkerhet intager en mera själfständig
ställning än den komme att göra, om den komme
i föreningens ägo, och därför ock oberoende
af de olika partiströmningarna, som till
äfventyrs vilja göra sig gällande inom föreningen,
kan ägna sig åt sin verksamhet med större
hopp om framgång än annars blefve fallet;
då föreningen ej har tillräckliga medel för
det nya tidningsföretaget och troligen ej vill
slå in på den i detta fall törhända
synnerligen äfventyrliga lånevägen, och därjämte den
föreslagna skötseln medels censorer alls icke
är tilltalande;
då, enär den nuvarande utgifvaren vågat
försöket att utgifva Svensk Läraretidning och
äfven lyckats däri samt däråt ägnat en stor
del af sin tid och sina bästa krafter, det vore
högst ogrannlaga af föreningen att, såsom det
tyckes, vilja tvinga honom på ett eller annat
sätt afstå från sin tidning; samt
då vi tycka oss finna, att det framställda
förslaget icke framkommit i en i allo god
afsikt och troligen mera komme att splittra och
försvaga föreningen än sammanhålla och
föröka henne, finner sig kretsen föranlåten
förkasta det framställda förslaget om eget
föreningsorgan.
Ytter lännäs-krets en fattade följ ande beslut:
Med afseende fäst på det uttalade
behofvet af ett föreningsorgan för en grundligare
behandling af till uppfostringsläran hörande
frågor uttalas en förhoppning, att
centralstyrelsen må blifva i tillfälle att med ännu större
kraft och omsorg än hittills ombesörja
utgifvandet af pedagogiska småskrifter,
Sydvästra Nerke s-kretsen har antagit f
oljande resolution:
Kretsen uttalar önskvärdheten af eget
tidningsorgan, men då kretsen ej är nog insatt
i frågans detaljer, uttalas önskvärdheten af
att en kommitté af centralstyrelsen tillsättes,
som närmare utreder frågan^ så att den nästa
år åter förelägges kretsarna till behandling.
Sköns-Alnö- Timrå-kretsen beslöt
återremittera ärendet till centralstyrelsen för
vidare utredning.
Njurunda-kretsen: dito.
Sydöstra Helsmglands-kretsen afslog
förslaget, emedan man ej kunde få en tidning,
,som bättre kunde verka för föreningens mål,
än hvad Svensk Läraretidning gjorde.
Falkenbergs-, Västerbergslagens-,
Linde-och Kville-kretsarna hafva likaledes afslagit
förslaget om eget föreningsorgan.
Folkskoleväsendet i de större städerna.
MalmÖ-kretsen har uttalat följande
önskemål:
1) Kyrkostämman bör för närvarande
bestämma folkskolebudgeten.
2) och 3) = centralstyrelsen.
4) I skolnämden bör en lärare vara ledamot.
5) Ingen lärare må vara medlem i
pröfningsnämden.
6) och 7) Ja.
8) Biträdande lärarinnor må ej användas i
folkskolan. Maximitid för lärares tjänstgöring
pr vecka bör bestämmas i likhet med
klas–sens lästid pr vecka.
9) Centralstyrelsen anmodas att vidtaga alla
de åtgärder, som anses lämpliga.
Lunds-kretsen besvarade vid mötet den
25 sept. frågorna på följande sätt:
1) Om en förändring på allvar skulle
ifrågasättas, böra Skolfullmäktige bestämma
folkskolebudgeten. (Häremot reserverade sig hrr
Nils Lundahl och J. Franzén, hvilka i stället
förordade stadsfullmäktige.)
2) och 3) = centralstyrelsen.
4) = Stockholms folkskollärareförening
(Sv. Ltg n:r 38).
5) Ingen anmärkning.
6) och 7) Ja.
8) Inga öfriga önskningsmål framställdes.
9) Åt centralstyrelsen uppdrogs att vidtaga
de åtgärder, som denna finner lämpliga.
Helsingborgs-kretsen har uttalat sig
sålunda:
1) Ingen ändring under den närmaste tiden.
2) och 3) .= centralstyrelsen.
4) Ja, skolans förste lärare.
5) Kommitterades förslag i hufvudsak
tillfredsställande.
6) Skoldistriktet må bestämma lämpligaste
timfördelning pr dag.
7) Ja; därjämte borde småskolans personal
i fråga om ordinarie anställning blifva
likställd med folkskolans.
8) Stadgandena i § 59 angående åtgärder
vid skolkning ansågos icke leda till förbättrad
skolgång. Bestämmelsen i § 32 om lärares
förflyttning inom skoldistriktet borde utgå.
9) Centralstyrelsen anmodas att vidtaga
åtgärder.
Öreuro-kretsen har uttalat sig i följande
riktning:
1) Skolfullmäk tigeförslaget kunde ej
tillstyrkas.
2) Ombud utses endast i det fall, då
lärarepersonalens numerär öfverstiger 100, och, då
ombud väljas, böra dessa utgöra minst Y5 a^
lärarnes antal. Mom. 2 = centralstyrelsen.
3) = centralstyrelsen.
4) I -hvarje skolnämd bör en af lärarne inom
området utsedd representant vara föredragande
och protokollsförande samt tillika äga rätt
att deltaga i nämdens öfverläggningar.
5) Kommitterades förslag af styrktes.
Däremot uttalade föreningen såsom sin önskan,
att en folkskollärare alltid vore själfskrifven
ledamot i skolstyrelsen och att denna
ledamot valdes af samtliga lärarne inom
skoldistriktet.
6) Skoldistrikten lämnas frihet att välja
mellan olika anordningar af
undervisningens-tiden.
7) Småskolans lärarepersonal bör erhålla
ordinarie anställning.
8) Lärarinnornas tjänstgöringstid
bestämmes till högst 25 timmar, lärarnes till 30 pr
vecka. Barnantalet i hvarje skolklass
bestämmes till högst 25 för små- och 35 för
folkskolan. De hygieniska förhållandena i
skolklasserna undersökas hvarje år af läkare,
som sedermera aflämna rapport härom till
vederbörande skolstyrelse.
9) Centralstyrelsen fick i uppdrag att
vidtaga de åtgärder, som anses mest lämpliga.
Sundsvalls-kretsen: Då förslag till
stadga angående folkundervisningen i vissa
städer synes hafva mycket ringa utsikt att
blifva antaget, och då kretsen för öfrigt
saknar nödig erfarenhet att bedöma
väsentliga punkter i förslaget, beslöts att för
närvarande icke göra något uttalande i frågan.
Arvodesfrågan.
Sekreterarearvodet har af Bara-, Växjö-,
Falköpings- och S. Ölands-kretsarna höjts
till 400 kr. och" af Harjagers- och
Vänekretsarna till 500 kr. S. Ölands-kretsen
anser, att kassaförvaltarearvodet bör utgå
med 150 kr.
Landstingen och skolväsendet.
Nedannämda landsting hafva beviljat
följande anslag till skoländamål:
Kalmar läns norra landsting: till döf
stumunder visningen 3,960 kr., till idiothemrnet å
Nannylund 540 kr., till blinda barns
undervisning 500 kr., till sinnesslöa barns
underhåll 300 kr. och till Västerviks
elementarläroverk för flickor 300 kr. För att utreda
frågan om ett småskollärarinneseminarium
tillsattes en kommitté.
Kalmar läns södra landsting: till blinda barns
undervisning 1,000 kr., till döf
stumundervisningen 6,078 kr., till idiothemmet å
Nanny-lund 900 kr. och för slöjdundervisningens
främjande 4,000 kr.
Gotlands läns landsting: till
dömstumunder-visningen 2,283 kr., till tekniska skolan 500
kr. och till öfveråriga döfstummas
undervisning 400 kr. årligen under fem år.
Blekinge läns landsting: till döf
stumundervisningen 8^479 kr., till blinda barns
undervisning 600 kr., till folkhögskolan 1,874 kr. och
till landtmannaskolan 1,500 kr.
Kristianstads läns landsting: till döf
stumanstalten i Lund 13,033 kr,, till länets
idiotanstalt 5,500 kr. och till blindundervisningen
1,500 kr.
Malmöhus läns landsting: till folkhögskolan å
Hvilan 2,250 kr., till dito å Fridhem 1,500 kr.
och till dito i Skurup 1,500 kr., till G. A.
Hanssons slöjdskola i Malmö 600 kr., till
småskollärarinneseminariet 4,800 kr., till
lönebidrag åt slöjdlärarinnor 7,000 kr. (högst 30 kr.
åt hvardera), till idiotundervisningen 7,000
kr., till döfstumundervisningen 19,755 kr., till
öfveråriga döfstummas undervisning 200 kr.
och till blinda barns underhåll 3,000 kr.
Värmlands läns landsting: till
småskollärarinneseminariet 6,600 kr., till inköp af
slöjdredskap 333 kr., till döfstumundervisningen 7,828
kr., till öfveråriga döfstummas undervisning
450 kr. årligen under fyra år, till blinda barns
underhåll 450 kr. och till länets kvinnliga
folkhögskola 300 kr. (En af ordföranden väckt
motion om resestipendier åt folkskollärare
afslogs.)
Örebro läns landsting: till länets kvinnliga
folkhögskola 300 kr. årligen under tre år och
till blindundervisningeii 600 kr. årligen under
fem år.
Västmanlands låns landsting: till länets
folkhögskola 5,700 kr. (däraf 2,400 kr. för
reparationer), till folkundervisningens främjande
5,500 kr., till slöjdundervisningens främjande
2,500 kr. årligen under fem år, till
anordnande af populära föreläsningar å landsbygden
1,500 kr., till döfstumundervisningen 6,279
kr. och till idiotanstalten vid Sofielund 1,183
kronor.
Kopparbergs läns landsting: till folkhögskolan
3,550 kr., till landtmannaskolan 1,000 kr., till
småskoleseminariet 4,850 kr., till lån åt
seminarielever 2,000 kr. årligen under tre år,
till Västerås stifts skolmöte i Leksand nästa
år 300 kr., till Dalarnes idiothem 3,000 kr.,
till blindundervisningen 900 kr., till
döfstumundervisningen 8,685 krv till slöjdens
främjande 500 kr., till trädgårdsskötselns
främjande 500 kr, och till öfveråriga döfstummas
undervisning 500 kr. årligen under tre år.
Gäfleborgs läns landsting: till den kvinnliga
folkhögskolan i Bollnäs 400 kr., till vid Nääs
slöjdlärareseminarium studerande
folkskollärare 300 kr., till slöjdundervisningen 3,200 kr.
(40 kr. åt hvarje lärare, som vid sin skola
skaffat lämplig slöjdlokal och där
ändamålsenligt bedrifver undervisning i slöjd), till
sådana slöjdskolor, som hafva mellan 10 och 5
lärjungar 300 kr. (högst 75 kr. till hvarje),
till löneförhöjning åt andre läraren vid folk
högskolan i Bollnäs 300 kr., till inköp af ny
materiel vid folkhögskolan i Bollnäs 300 kr.,
till småskollärarinneseminariet i Bollnäs 4,700
kr. för åren 1898-1902, till stipendier åt
behöfvande elever vid samma seminarium 1,100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
