Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (771.) 7 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
583
kr. årligen under samma år, till
folkskole-kommitterades förfogande 500 kr., till
vanartade barns uppfostran 2,500 kr., till aflöning
åt två folkskoleinspektörer 6,000 kr., till
öf-veråriga döfstummas undervisning 500 kr.
årligen under fem år, till döfstumundervisningen
8,958 kr., till skolträdgårdars anläggande 300
kr., till anordnande af pedagogiska
undervisningskurser under julferierna 1897 i Gäfle
och Ljusdal 300 kr. samt till lärarinnearvoden
åt de skoldistrikt, som visat sig hafva anordnat
slöjdundervisning för flickor i folkskolan, 500
kr. (Gjord framställning om anslag för
anordnande af populära föreläsningar å
landsbygden afslogs.)
Västernorrlands läns landsting: till
döfstumundervisningen 10,284 kr., till
folkskoleinspektionen 1,200 kr. årligen under fem år,
till länets småskollärarinneseminarium 4,975
kr. samt till stipendier att utgå med 50 kr.
hvardera till 10 lärare för bevistande af
feriekurserna vid universitetet i Uppsala 5ÖÖ kr.
(Ordförandens motion om resestipendier åt
folkskollärare inom länet remitterades till
en kommitté, som till nästa landsting skall
utreda ärendet. Kommitterade blefvo lektor
H-. R. Våhlander, folkskoleinspektören M.
Hamnström och seminarieadjunkten J.
Bäckman. Motion om lön för en andre lärare vid
Gudmundrå högre folkskola afslogs med 45
röster mot 13.)
Järn Hands läns landsting: till sm åskollärarinne^
seminariet 4,450 kr., till
dömstumundervis-ningen 4,936 kr.> till blinda barns underhåll
375 kr., till folkskoleinspektionen 1,500 kr.
årligen under fem år och till Ope
landtmanna-skola 1,800 kr.
Västerbottens läns landsting: till
reseunderstöd åt folkskollärare för besökande af
sommarkurserna i Uppsala 300 kr., till ett
småskoleseminarium i Lycksele 1,800 kr. och till
döfstumundervisningen 6,312 kr.
Norrbottens läns landsting: till stipendier åt
elever vid -Åminne landtbruksskola 1,200 kr.,
till döfstumundervisningen 5,468 kr., till
folkhögskolan i Boden 1,000 kr. samt till inköp
af tomt och uppförande af byggnader för
småskollärarinneseminariet i Öjebyn 13,000 kr.
(10,000 kr. lämnas af Piteå landsförsamling).
Litteratur.
Fredrik Fehr, hans verksamhet och
betydelse som teolog. En minnesteckning af
lic. S. A. Fries. Stockholm, Z. Hseggströms
förlagsexpedition. Pris 3 kronor.
Fredrik Fehr var medan han lefde en
stridens man och ett stridens föremål. Han
liar förblifvit det senare, äfven sedan han
upphört med att vara det förra. Såväl
bland teologer som pedagoger kämpar man
fortfarande om honom och hans lifsgärning.
Inom det teologiska lägret har striden
helt naturligt kommit att röra sig kring det
teologiska system, det ritschlska, hvars
främste svenske målsman han var, och som nu
allt mer synes tillvinna sig fackmännens
uppmärksamhet. Bland skolmannen åter,
af hvilka naturligtvis ett försvinnande fåtal
kunnat deltaga i de rent teologiska lärdoms
-fejderna, har diskussionen - om den så
kan kallas - kommit att röra sig om syftet
med den af Fehr förordade
undervisningsreformen, och i samband härmed om hans
rent personliga ställning till kyrka och
kristendom. A ena sidan liar man instämt
i hans eget vittnesbörd om sig själf: att
han drefs af kärlek till båda. Å andra
sidan har man lika bestämdt sökt häfda,
att han, mer eller mindre medvetet, gjorde
allt hvad han kunde för att undergräfva
dem*.
Under sådana förhållanden måste det vara
kärkommet för alla, som på något sätt
intressera sig för saken - vare sig de äro
motståndare till Fehrs åskådningar eller
anhängare däraf eller med afseende härpå
intaga en af vaktande ställning - att icke
blott få hora något om den omstridde
mannens karaktär och sträfvanden utan
verkligen därom få veta något.
Ett tillfälle härtill erbjudes genom nu
anmälda minnesteckning. Såsom titeln
angifver har den visserligen tagit till sin
egentliga uppgift att skildra teologen, men
ifrågavarande uppgift har minnestecknaren ej
kunnat lösa utan att på samma gång gifva
läsaren en bild äfven af människan. Utgjorde
denna bild endast en karakteristik, gifven
af den pietetsfulle vännen, så kunde man
ju hysa något tvifvel om dess värde såsom
objektivt vittnesbörd. Men hvad lef
nåds-tecknaren här bjuder är något mer än
subjektiva omdömen. Han har nämligen såsom
hufvudkällor för sin skildring haft att tillgå
den aflidnes dagböcker, hvilka sträcka sig
från och med 1866 till några dagar före
hans död, en mängd bref från och till
honom samt spridda anteckningar af honom
själf jämte anonyma tidningsartiklar af hans
hand. Hvad särskildt dagböckerna och de
skriftliga anteckningarna angår, förhöjes
deras värde såsom historiskt material af
den omständigheten, att de – ef tör
affatt-ningssättet att döma - icke varit ämnade
för offentligheten. Det är Fehr, sådan han
var inför sig själf\ som man genom dem
får göra bekantskap med.
För den, som ej känner, huru pass rikt
gifvande dessa källor varit, är det ej lätt att
säga, i hvad mån utgifvaren tillgodosett
sina flesta läsares förväntningar och intresse,
då han valt ramen för sin teckning. För
vårt lands kyrkohistoria och teologiska
litteraturhistoria kommer Fehr naturligtvis att
stå såsom representant för en viss
tankeriktning, men för den stora, teologiskt
obildade allmänheten, var han nog därjämte och
framför allt något mera: en egendomlig,
skarpt utpräglad och i hög grad
tillitsväc-kandeper’sonlighet, och denna allmänhet skulle
därför helt visst med nöje sett, om en
större mängd rent individuella och konkreta
drag kunnat i skildringen inrymmas.
Det låter emellertid väl tänka sig, att
tiden icke ansetts vara inne för en biografi,
i hvilken en mängd ännu lefvande personer
och deras förhållande till Fehr icke kunnat
undgå att beröras, och det är sålunda väl
möjligt, att utgifvaren handlat fullt riktigt,
då han i hufvudsak begränsat sig till en
framställning af Fehr såsom teolog. Hvad
han härvid förlorat i omfattning och
färgrikedom har han i alla händelser vunnit i
sammanhållning och afrundning. Efter ett förord
och en kort inledning innehåller nämligen hans
arbete nu endast trenne kapitel: om Fehrs
* For de nyaste skedena af denna strid
hänvisas till tidskriften Verdandi: » terblick
på 1895» af Anna Sandström (1895, h. 6),
»Förgårdens kristendom» af Th. Mazer (1896
h. 1) och »Kristendomen och den moderna
bildningen» af S. Almquist (1896, h. 3).
uppfostran till teolog, om lians verksamhet
som teolog och om hans betydelse som teolog.
De båda förra kapitlen, hvilka redogöra för
Fehrs utveckling under perioderna 1849-84
samt 1884-95, äro i hög grad ägnade att
beriktiga en mängd skefva föreställningar,
som blifvit satta i omlopp rörande hans
lifsåskådning och karaktär. Författaren visar
sig här ingalunda såsom någon blind
beundrare och loftalare; han uttalar tvärtom
flerstädes såväl sin afvikande mening som sitt
klander (bland annat öfver Fehrs
uppbrusande sätt och något hårdhändta polemik),
men de faktiska upplysningar han lämnar
äro sådana, att endast mycket fanatiska
läsare numera skola kunna vidhålla den
meningen, att Fehr skulle varit en mer eller
mindre förstucken fiende till den kyrka,
inom hvilken han erhållit en så framskjuten
ställning.
Det tredje kapitlet är en liten afhandling
för sig öfver teologien i allmänhet och den
ritschlska i synnerhet samt kan
rekommenderas till deras studium, hvilka önska veta,
hvad denna senares egna män därom tänka
och säga. JBland mera intressanta partier
må påpekas utvecklingen af kalvinismens
fördolda kamp mot lutherdomen och dess
genomsyrande inverkan därpå. Trots de
flerstädes allt för skarpa uttrycken är denna
utveckling ock väl på sin plats, enär den
kastar ett förklarande ljus öfver Fehrs
ovänliga hållning gent emot alla sekteriska rörelser,
Boken har en god utstyrsel och prydes
dels med tre goda porträtt, återgifvande
Fehr vid tolf, tjuguåtta och fyrtiotre års
ålder, dels med afbildningar .af hans
arbets-och expeditionsrum, hans ståtliga bibliotek
och hans vackra landtställeEknäs.
F. B.
Minnesblad öfver skolveteranen och
kantorn m. m, Sven Rosenberg från Östra
Ljungby. Enligt uppdrag af skolf öreninge n
»Enighet» tecknade och utgifna af Sv. O.
K-n. Pris 50 öre. - En af de icke så
få lärare, som utgått från det pastorat, där
Sven Rosenberg i ett halft sekel verkade,
har i denna lilla broschyr om 24 sidor
lämnat en sympatisk och intressant teckning
af den i fjor aflidne skolveteranen. Efter
en mera allmän biografi meddelar författaren
(folkskolläraren S. O. Kellin) ur minnet
några drag, som kunna anses såsom
belysande eller betecknande för Rosenbergs
person och lif. Sist för han läsaren in i deri
gamla klockaregården, från hvilken lämnas
en målande skildring. Häftet, som vi
rekommendera åt alla den aflidnes många
vänner, prydes af R:s porträtt samt en
afbildning af den nyligen af täckta graf vården.
Nytt i bokhandeln.
Religionslärarens svenska bokskatt. En
vägledning genom den svenska skol- och
handbokslitteraturen i kristendom hufvudsakligen
från åren 1880-1895, utgifven af A. E.
Salomon. Lund, C. V. K. Gleerups förlag. 75
öre.
Dante af Johan Vising. (Populärt
vetenskapliga föreläsningar vid Göteborgs högskola, V.)
Gtbg, Vettergren & Kerber. l kr. 75 öre.
Talande stenar af A. H. Sayce. Sthm, A.
V. Carlson, l kr. 25 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
