Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
23
tre bland tår svenska odlings stormän. Vår
historiskt-biografiska litteratur är ju ganska
rik, men då den till största delen gömmes
dels i lärda akademiers handlingar, dels i
föråldrade arbeten, kan den naturligtvis
aldrig tränga ned till en större allmänhet.
Det är denna olägenhet, som författarinnan
genom föreliggande arbete vill afhjälpa. Hon
har en särskild förmåga att mejsla ut de
historiska personligheterna och göra dem
lifslefvande med den tids fel och
förtjänster, i hvilken de rörde sig. Det är just
sådana liffulla biografier, vår folkskola
behöfver för att kunna väcka barnens håg for
vår svenska, i mångt och mycket så rika
odlings historia. A.
Autograf/er och porträtt af framstående
personer, utgifna af Per Lindell. Haft. 13.
Pris 3 kr. - Det är en ny serie af de
läckert utstyrda böckerna, i hvilka mera
bemärkta gestalter bland vårt samtida Sverige
träda oss till mötes i bild, i
namnteckningar och ofta i bekännelser om sina
sträfvanden, sina ideal eller minnen. Häftet
presenterar vår nuvarande statsminister E. Gr.
Boström, bankiren C. G. Cervin, d:r Artur
Hazelius, Skansens och Nordiska museets
skapare, som här reser en vacker
minnesvård åt sin faders själfständiga,
kärnsvenska karaktär, författarinnan Ellen Key, som
nedskrifvit några tankedigra ord om de
strider, som måste genomkämpas af hvarje
människa, den där vill helt vara sig själf, samt
slutligen of ver ståthåll aren Gust. Tamm. Det
skulle vara önskligt, att allmänheten ville
uppmuntra detta verk, som i elegans och
storartad anläggning är ett af de förnämsta
inom vår biografiska litteratur och äger
bestående kulturhistorisk betydelse. Den nya
serien kommer att omfatta fyra häften med
tillsammans 20 porträtt. H. W-r.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Hudiksvall: På förste lärarens förslag
beslöts, att den kvinnliga slöjden skulle
anordnas enligt senaste k. förordningen. Sex nya
grupper skulle bildas. Nödvändigheten af *att
tillsätta en ny biträdande lärarinna i kvinnlig
slöjd framhölls. Om fortsättningsskolorna
utspann sig en liflig diskussion, därunder den
förhoppning uttalades, att man genom
skolkök, slöjd, konstruktionsritning o. d. skulle
kunna locka till deltagande i dessa kurser,
för hvilka hvarken föräldrar eller barn
annars hysa intresse. Där så ske kan, bör den
lärare/ som haft fjärde klassen, åtaga sig
någon del af den fortsatta undervisningen.
Ljusdal, Gflb.: Sedan beslut fattats om
inköp af nödig skolmateriel, däribland en orgel
till Sjöbo folkskola, tillsattes en kommitté af
tre personer med uppdrag att årligen inkomma
med förteckning å behöflig
undervisningsmateriel för församlingens alla skolor.
Undervisning i trädgårdsskötsel skall meddelas i
de skolor, där ändamålsenlig trädgård finnes,
och hushållningssällskapets bidrag sökas för
en skola.
A/o, Vnrl.: Mötet uttalade sig kraftigt för
anordnande af föräldramöten. Minst två skola
årligen hållas. Man hoppades härigenom
väcka allmogens intresse för skolans arbete
samt vinna förbättrad skolgång.
Från kyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Karlskrona: Tre nya slöjdafdelningar för
gossar skola anordnas.
Södra Möckleby, Öland: Till slöjdläraren
anslogs 250 kronor. Godtemplarlokalen
upp-låtes gratis, tills slöjdlokal hunnit anskaffas.
Lärarinnorna vid södra och norra skolan
erhålla hvardera 85 kronor i årsarvode för
undervisning i kvinnlig slöjd.
Järnboås, Öreb.: Kvinnlig slöjd skall införas
i tre och goss-slöjd i två skolor.
Ö. Eneby, Östg.: Slöjd för såväl flickor som
gossar skall anordnas.
N. Solberga, Jönk.: Tre slöjdskolor för
flickor skola inrättas.
Svennevad, Öreb.: Kvinnlig slöjd skall
anordnas.
Gryferycf, Jönk.: Dito.
Holm, Vnrl.: Dito.
Starby, Krist.: Folkskolläraren H. Dahlbergs
lön höjdes med 100 kr. pr år, så länge han
ensam sköter tjänsten.
Älfkarleby, Upps.: Nytt skolhus skall
uppföras vid Älfkarleö bruk.
Slöinge, Hall.: Nytt skolhus skall byggas.
Enslöf, Hall.: Dito.
Min första utländska
studieresa.
(Bref från finska gränsen till Svensk
Läraretidning.)
Jag hade länge varit betänkt på att fara
öfver till Finland ett slag för att se efter
Skolförhållandena därstädes dels för att själf
draga lärdom af resan och dels för att,
eftersom jag ansåg lärarepersonalen i orten
mindre kunnig i 4sitt fack, om jag så får
uttrycka mig, gifva dem några råd och
vinkar, om sådant begärdes eller vore
nödvändigt.
Alltså, då skolan i kapellförsamlingen
midt emot strax före jul flyttade till en by
nära den, där jag är, beslöt jag resa dit
för att få min önskan uppfylld. Jag tycktes
ändtligen ha tur en gång, ty jag träffade
på svenska sidan lärarinnan, en liten liflig
flicka, och talade om min afsikt och frågade,
om jag finge komma öfver och se på skolan.
Jag blef litet haj, då hon svarade, att hon
inte kunde hindra besöket, men att det
fanns just ingenting att se där. Men
jag-lät det mig dock ej bekomma, ty meningen
var nog ej så kärf, som orden lydde.
Den 22 december tidigt på morgonen
begaf jag mig i väg för att hinna fram, tills
skolan började. Vädret var friskt och godt.
Visserligen visade termometern 20° under
noll, men det var ju ingenting att dra sig
for. Jag tog på mig »paulakengät»,
bandskor, hoppade på skidorna och ilade framåt
öfver snöfältet. Dimman var tjock, men
det gick ändå att finna sig till rätta, så
länge man såg ljuset genom fönstren på de
här och där spridda gårdarna. Svårare blef
det på älfven, där världen ej räckte längre
än till skidspetsarna. Nu gällde det att
taga rätt »kurs». Det lyckades rätt bra.
Nog blef det ju en omväg på en kvarts
km. eller så, men det var ju ej att tala om.
Jag var framme i god tid och var glad
öfver att få vara med från början. Till
min ledsnad fick jag dock höra, att
lärarinnan tidigt på morgonen måst fara bort
till ett annat värf: hon är nämligen äfven
ackuschörska. Men folket i gården trodde,
att hon snart skulle komma tillbaka.
Medan jag väntade, hade jag god tid att se på
hvardagslifvet i ett finskt pörte. Ja, nog
vore det mycket att säga om renligheten i
ett sådant rum, och kanske husfliten
behöfde sitt kapitel, men det skulle föra allt
för långt på sidan om det, som jag ämnat
tala om, hvadan det är bäst att låta det
vara. Läsaren har kanske redan gissat, att
skolan, en småskola, är ambulatorisk och
inrymmes i bondgårdarna efter tur och
ordning.
Ändtligen kl. 9, tiden för skolans början,
ankom lärarinnan, inen nu var hon sjuk.
»Sjukrummet» hade varit fullt med os, och
hon hade också fått däraf mer än hon
»kunde tåla». Efter ytterligare en god stunds
väntan, ty jag väntade i den tron, att det
ej var så farligt, erhöll jag inträde i hennes
lilla kammare. Blek och medtagen var hon
då, stackars liten, och kanske hon äfven
»grufvade» sig. Sedan jag bedt om ursäkt
för min »envishet», stannade jag en stund
för att åtminstone höra något om
Skolförhållandena. Hon var nybörjare och hade
sökt platsen för att ha den sysslan jämsides
med sin ofvan omtalade. Hon var ej
examinerad, men hade fått platsen ändå, fast
öfver 10 examinerade hade sökt.
Församlingen har en fast folkskola och
en ambulerande småskola, som dock nu
utvidgats till två småskolor. Lärarinnan
flyttade på tre stationer, och läraren, som gått
genom folkskolan på svenska sidan, han
flyttade, ja, hon visste ej på huru många,
men nog var det på en fem eller sex, minst.
Enär skolgången på finska landsbygden
ej är obligatorisk, är den högst ojämn. Eget
lät det i mina öron, då lärarinnan sade, att
hon hvar dag måste uppmana barnen att
följande dag infinna sig i skolan, men ändå
uteblefvo de ofta och inest utan orsak.
Skolan var inrymd i en kammare, där
golf ytan kunde vara omkring 9 kvm. Ingen
ventilation fanns, förstås, och luften var
förfärlig för luktorganet. Barnens antal
hade varit öfver 20, »då det varit som bäst»,
men nu voro de endast omkring 15. Hvarje
barn hade sin särskilda läxa i katekes och
biblisk historia, så nog hade det sina
svårigheter att följa läsordningen.
Någon undervisning fick jag ändå inte
höra, ty hon måste hemförlofva barnen till
följd af sitt illamående, så att otur hade
jag i alla fall.,
Lönen för folkskolläraren är 800 mark af
staten; kommunen bidrager med 2 ä 300
mark, hvartill komma naturaprestationer.
Småskollärarens lön är 300 mark; lärarinnan
hade dock ej mer än 250 mark.
Tillsynen öfver skolgången kunde nog
vara bättre, än den är.
Jag anar, att uppfostrarne i vårt forna
broderland, Einland, gjort och göra mycket
för bildningens höjande, men mycket,
mycket grundläggande arbete återstår ännu, och
lätt blir ej arbetet, ty många och mäktiga
hinder stå nog äfven där i vägen för
allmogens bildning. Mörkt är det både
ut-och invärtes hos dessa obygdens barn, men
dock tindra himlens stjärnor äfven öfver
dem. Drufva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
