Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
169
- Nordisk fest firades den 13 dennes vid
Blekinge läns folkhögskola i Ronneby.
Hektor Ingstad ristade de hädangångnes runor
och föreståndaren Helmstein talade till Geijers
femtioårsminne. 300 personer hade
tillstä-deskommit.
- Om skolsalarnas upplåtande för andra
ändamål än de med dem afsedda tillkommer
det ej kyrkostämma att besluta. Växjö
domkapitel har därför i dagarna upphäft
Hemmesjö-Tegnaby församlings å kyrkostämma
fattade beslut att ej upplåta skolsalarna till
nykterhetstalare.
- Två nya skolhus torde enligt skolrådets
förslag komma att uppföras i. Solna församling
invid Stockholm, det ena vid Sundbyberg, det
andra vid Hagalund. Hvartdera skall
innehålla 2 folkskolesalar och 2 småskolesalar jämte
slöjdrum. I de nuvarande skolhusen saknas
utrymme för 200 å 300 skolbarn.
- Till understöd åt fattiga skolbarn skall
delvis årsräntan användas af en donation om
1,700 kronor, hvilken en 73:årig i dagarna
afliden tjänarinna i Önnestad, Krist.,
Margareta Kihl under en lång trägen tjänstetid
sammansparat och stiftat, församlingen till
fromma,
- Sin kärlek till de små, redan ådagalagd
genom ett 33-årigt nit och samvetsgrant
arbete i Håiista folkskola, Björklinge, Upps.,
har f. d. organisten, klockaren och
folkskolläraren C. G. Lundegren ytterligare visat
genom ett gåfvobref om 500 kr., hvaraf räntan
skall användas till beklädnad af fattiga
skolbarn .
- Disputationsprof aflades i måndags inför
Göteborgs domkapitel af komministern i
Mjö-bäck, folkskoleinspektören C. Z. Christensen,
som därvid försvarade en af honom från
trycket utgifven afhandling: »Den kristliga
barnauppfostran»_, 150 sid. 8:0. Opponenter voro
domprosten Kosell och seminarierektorn
Nygren.
- Som önskemål vid en blifvande
läroverksreform uttalade Göteborgs läraresällskap efter
en liflig diskussion vid ett den 20 dennes
hållet möte som sin åsikt, att »läroverkens
iie-derstadium bör ombildas till fem- eller
sex-klassiga läroverk med större afseende på den
medborgerliga och fosterländska bildningens
kraf än hittills».
- Äro kristendomskurserna i normalplanen
lämpliga för ortens skolor? var en af de frågor,
som dryftades vid Holmedalskretsens
vintermöte. Svaret utföll så, att de ansågos vara
för stora i l:a och 2:a afdelningen,, där de
alltså borde inskränkas, helst skolorna mest
tillhöra litt. G. och någon litt. C. Däremot
kunde kurserna utvidgas för afdelningarna 3
och 4.
- »Hemma ha vi inga söndriga strumpor!»
sade de flesta skolflickorna uti en socken i
Södermanland, när de af sin lärarinna fått
tillsägelse att till skolan medföra söndriga
strumpor och lära sig stoppa dem ordentligt.
Men lärarinnan var ej så lättrogen af sig.
»Af med skorna!» kommenderade hon, och då
befallningen - lite motvilligt, förstås -
åtlyddes, befanns det, att endast en flicka hade
hela strumpor. Och där stoppades, så att den
kvällen gick ingen hem med trasiga strumpor.
- Göteborgs folkskollärares
lifförsäkringsföre-ning hade den 20 dennes årsmöte, hvarvid
revisionsberättelsen för 1896 upplästes och
ansvarsfrihet beviljades. Antalet ledamöter
hade ökats från 71 till 73. Kontanta
behållningen uppgick till 2,708 kr. Intet dödsfall
hade inträffat. Till styrelse för 1897 äro valda
hrr K. G. Vikander, J. Grimberg, J. P. Skogs
berg, J. Glimstedt och J. Malcolm.
- Seminariebyggnaden i Mattisudden,
Jockmock, nedbrann på morgonen den 13 dennes.
Elden hade redan gripit så omkring sig, då
folk kom till brandstället, att någon släckning
ej var möjlig. Största delen af inventarierna
räddades undan elden, men förstördes vid
bärgningen. Både byggnad och inventarier
voro brandförsäkrade. Några seminarieelever,
som bodde å ett vindsrum, förlorade alla sina
tillhörigheter. Omkring 200 kr. hafva
insamlats åt dem. Elden tros hafva uppkommit
ge-norn någon remna å murpipan, som hvilade
på några plankor enligt norrbottnisk
arkitektur.
- Årliga anslaget till materiel, ljus och ved
m. m. vid seminariet i Mattisudden, Nbtn,
utgår från och med innevarande år med 300
kronor, i stället för 275, enligt af k. m:t den
26 februari fattadt beslut i anledning af en
af seminariets föreståndare ingifven och af
Hernösands domkapitel förordad
framställning. Likaledes har k. m:t för en gång
anvisat 228 kr. 6 öre till täckande af en brist
i materielanslaget, uppkommen därigenom att
till ett ökadt lärjungeantal blifvit utlämnade
skrif- och ritrekvisita samt genom inköp af
Nordisk Familjebok.
- Om önskvärdheten af en fortsatt utbildning
utöfver folkskolekursen diskuterade
Holmedals-kretsen vid nyligen hållet möte. Behofvet
erkändes enhälligt, men om sättet att lösa
frågan uttalades skilda åsikter. Bland annat
förordades populära föreläsningar af lärare
och prästerskap, aftonskolor och
fortsättnings-skolor i allmännare utsträckning. Mot dessa
förslag invändes, att nyhetens behag
försvinner hastigt och sedan blir det svårt att i vår
j nöjeslystna tid uppehålla intresset. Den
arbetande befolkningen är för trött att på
aftonen gå till undervisningsplatsen, och
kostnaderna äro kinkiga att få betäckta.
- Afsked från tjänsten har på egen
ansökan beviljats folkskolläraren i Väfversunda i
Östergötland K. F. Bergman. De
omständigheter, som föranledt ’afskedstagandet, hafva
flitigt relaterats i ortspressen och äro af
sj^n-nerligen sorglig natur. B. har nämligen
anklagats för sedlighetsbrott gent emot
minderåriga skolflickor, och ehuru åtskilligt talar för
att ryktet betydligt öfverdrifvit, har dock
tillfullo konstaterats, att förseelserna äro mer än
tillräckliga för att omöjliggöra honom som
uppfostrare. Då emellertid inga bevis f
öre-brants, som kunna förorsaka ett åtal enligt
strafflagen, så torde den grofva förseelsens
straffpåföljd komma att inskränka sig till
detta frivilliga utträde ur tjänsten. B., som är
46 år gammal, har inom sin församling
åtnjutit stort förtroende och haft åtskilliga
kommunala uppdrag; bland annat var han
kommunalordförande och ledamot i skolrådet.
- Slöjdundervisningen röner fortfarande
välvillig uppmuntran i skilda delar af vårt land.
En undervisningskurs på 4 veckor anordnas
i Kalmar af landstingets och
hushållningssällskapets slöjdkommitté för 24 folk- och
småskollärarinnor samt slöjdlärarinnor
instundande sommar. - Kyrkostämman i Erentuna,
Upps., har beslutat inrättande af en kvinnlig
slöjdskola. - I Billesholm, Mim., är
slöjdundervisning nu införd i alla folkskolorna och
särskilda lokaler inredda i ett praktiskt,
ny-uppfördt hus. Lärarne hafva hvardera 100
kr. i årlig aflöning för undervisningen i
slöjd. - L. Isie församling, Mim., har infört
slöjdundervisning i V. Torps södra folkskola. -
Södra Finnskoga församling, VrmL, har
beslutat slöjdundervisning i södra och mellersta
områdets rotar för gossar och i mellersta
området för flickor. - Norrala församling, Gflb.,
har beslutat kvinnlig slöjd i Djupviks skola.
Riksdagen.
Förmiddagsläsning.
Det i n:r 10 återgifna utskottsutlåtandet
angående rätt för församlingarna att under
vissa villkor ordna undervisningen såsom
förmiddagsläsning, föredrogs sistlidna
onsdags middag i första kammaren, hvarvid en
stunds diskussion uppstod.
Kyrkoherden C. Fr. Petterson (Dalarne)
motsatte sig den föreslagna skrifvelsen. Han
befarade, att öfveransträngning skulle blifva följ-
den, ifall man skulle läsa alla timmarna å rad.
Äfven under den nuvarande ordningen med
en timmes rast hände det, att lärarinnorna i
småskolorna tröttades, och skulle de nu få en
så lång undervisningstid utan någon ledighet,
så skulle deras öfveransträngning blifva än
större. Tal:n gillade Hufvudsyftet i motionen att
barnen skulle lära sig biträda med arbetet i
hemmen, men höll före, att detta kunde vinnas
på annat sätt. Så t. ex. kunde barnen i
folkskolan delas i afdelningar, som läste på olika
tider af året; den högre afdelningen läste om
vintern, den lägre under våren och hösten.
På det viset skulle de äldre barnen ha ledigt
från april till november och få ägna sig åt
arbete i hemmen. Talaren hemställde till
kammarens ledamöter själfva, om de skulle vara
nöjda med att sitta i kammaren och arbeta
exempelvis 6 timmar å rad med endast en
half timmes uppehåll - nej, man skulle nog
finna sig öfveransträngd. Yrkade afslag.
Kontraktsprosten P. Sörensson (Skåne)
ansåg den föreslagna ändringen vara hvarken
nödig eller nyttig. Tvärtom skulle den
åstadkomma en förryckning i skolundervisningen,
den blefve ett steg tillbaka i stället för
framåt. Ty genom motionärernas förslag skulle
lästiden kunna inskränkas ända till 12 timmar
i veckan - och en dylik anordning ansåg han
skola uppamma vagabondlif hos barnen.
Talaren ville emellertid hoppas, att domkapitlen
skulle tillse, att ej något missbruk gjordes af
den nya ordningen, och ville därför ej göra
något yrkande.
Biskop Rodhe hade i utskottet biträdt
förslaget af det skäl, att han ansåg det man
borde lämna församlingarna så stor frihet,som
man utan skada för skolan kunde för att icke
göra skolan impopulär och uppamma missnöje
med densamma. Redan nu klagades öfver
folkskoletyranni. Man borde åtminstone göra
ett försök med den nya anordningen. Hvad
som i motionärens förslag vore särskildt
tilltalande var, att barnen längre tid finge vistas
i hemmen och vara under hemmens
inflytelser. Om någon öfveransträngning borde man
ej tala, förr än man hade erfarenhet om den
nya anordningen. För öfrigt skulle vederbö
rande inspektör och domkapitel pröfva
reglementena, och häri hade man en garanti för,
att anordningen icke skulle bli införd på
andra ställen, än där den passade. Tal:n
redogjorde för de goda resultat, som i
Västergötland vunnits genom den nu ifrågasatta
anordningen, samt slutade med att yrka bifall till
utskottets hemställan.
Landshöfding R. Dickson framhöll, att det
här ingalunda - såsom den förste talaren
tycktes mena - vore fråga om att obligatoriskt
påbjuda förmiddagsläsning. Det gällde endast
att bereda en möjlighet härför på sådana
ställen, där inspektör, domkapitel och församling
vore ense. Det, som passar på ena stället i
vårt vidsträckta land, passar icke säkert på
det andra. Utskottet hade velat tillgodose de
olika orternas behof. I Stockholm hade
förmiddagsläsning med goda resultat varit
anordnad under 30 års tid. Likaså i en mängd
församlingar i Västergötland. Goda skäl
funnes att i lagen medgifva hvad som nu faktiskt
tillämpades. Yrkade bifall.
Friherre C. Klingspor (motionär) häfdade
församlingarnas frihet att kunna ordna sitt
skolväsende med hänsjrn till lokala
förhållanden utan att klafbiiidas in i de minsta
detaljer. Talet om att förmiddagsläsning vållade
öfveransträngning vore en antikverad
ståndpunkt, Citerade i detta hänseende några
auktoriteter. Tal:n trodde, att kammarens
ledamöter långt hellre arbetade påförmiddagen
än att äfven behöfva komma dit efter
middagen. Med oro hade församlingarna i tal:s
hemort fruktat att blifva tvingade att ändra
sin nuvarande fördelaktiga lästid. För att i
sin mån hafva denna oro yrkade tal:n bifall
till skrifvelseförslaget.
Kyrkoherden C. Pettersson hade ännu en gång
ordet, därvid han framhöll, att man så
småningom gått utför med afseende på den
dagliga undervisningstidens längd. Vårt
folkskoleväsende hade hittills stått högst af alla lands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
