Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
ha att skaffa, Då blott skrattar man åt oss.»
Talaren slutade med yrkandet, att intet
resolutionsförslag skulle antagas, utan
diskussionen utgöra svar på frågan. (Starka
bravo-rop.)
Efter ytterligare en stunds diskussion,
hvarunder riksdagsmannen Thylander i Malmö
framhöll, att lärare och lärarinnor alltid böra
söka handleda barnen så, att de vinnas på
öfvertygelsens väg, och såväl nämde talare
som hr O. Bergström i Espö instämde i hr
Vallqvists yrkande, att diskussionen skulle
utgöra svar på frågan, blef detta med
öfverväldigande majoritet bifallet.
Efter middagsrastens slut anades besök
å utställningslokalerna. Folkskolläraren P.
Persson i Eipa höll å södra folkskolans
slöjdsal ett belysande föredrag öfver ämnet:
»Några erinringar rörande de olika
rnodell-seriernas egenheter. s>
Man hade nu medhunnit det egentliga
ruötesprogrammct och hade att vidtaga
anordningar för nästa stiftsmöte. På af
ordföranden f ram ställdt förslag beslöts enhälligt,
att Lunds stifts 28:e allmänna
folkskollära-rcmöte skall hållas i Lund under första
hälften af augusti, tidigast 1899, samt att
bestyrelse för detta möte skulle utses af
Lunds kretsförening jämte stiftets tre
läns-ombud i Sveriges allmänna
folkskollärareför-ernng. Såväl kretsarna som länsombuden
företrädde nämligen något bestämdt.
Ordföranden höll härefter ett anslående
afslutningstal.
Det har under dessa dagar varit sol uti
naturen och solljus uti våra sinnen, och detta
har gifvit åt mötet dess säregna karaktär.
Glädjen och belåtenheten har lyst ur deltagarnes
ögon. Vi, som alla fått samma uppgifter,
nämligen att fostra det kommande släktet,
hafva kommit tillsammans för att rådgöra om
det, som rör våra gemensamma
angelägenheter. Det synes ibland, som om vår kår
betraktades med misstro såväl uppifrån som
nedifrån. Det kändes därför stärkande att
få höra uppmuntrande ord, sådana som dem,
hvilka under mötet yttrats till oss af t. ex.
de båda representanterna i riksdagen grefve
Hamilton och hofrättsrådet Bruzelius. Vi ha
emottagita i detta samhälle såsom vänner,
hvilka kommit hit till en fest. De många
flaggorna såväl här i staden som vid besöket
i Åhus bära härom vittne. Sist frambar
ordföranden sin och mötets tacksamhet till
bestyreisen, kyrkans lärare, pressen, allmänna
läroverkets rektor för välvillig upplåtelse af
möteslokal samt till alla dem, som på ett eller
annat sätt gifvit innehåll åt mötet.
Sedan därefter välsignelsen nedkallats,
en psalmvers af sjungits samt folkskolläraren
O. Bergström i Espö framträdt och å
mötets vägnar tackat ordföranden för det
berömvärda sätt, hvarpå han ledt
förhandlingarna, förklarades Lunds stifts 27:e
folkskolläraremöte afslutadt.
Under andra niötesdagcn företogs en
utfärd till det småtrefna Åhus, där
mötesdeltagarne hade tillfälle att i Östersjöns svala
böljor hämta svalka och vederkvickelse. Ett
synnerligen intressant föredrag öfver Åhus
historia hölls å ort och ställe af lektor A7.
Lindskog i Kristianstad. Åhus slotts ruiner
m. m. bcsågos, smörgåsar och läskedrycker
inmyndigades, tal höllos af hofrättsrådet
Bruzelius, folkskollärarne N. Lundahl, O,
Bergström m. fl., musik och lekar
förekommo. Dystra skolrnästareminer voro lika
sällsynta som kokospalmer på Sulitelma,
glädje, lefnadslust och ljusa förhoppningar
om allsköns framgång och ökadt kofoder
tycktes utbreda sig öfver den respektabla
samlingen af uppfostringsarbetets bin. Med
ett ord, himlens sol och lifvets sol - den
sanna lefnadsglädjen - samverkade för
att hos de församlade människobarnen
stärka deras förtröstan på makten hos det stora,
sköna och goda i lifvet att föra oss
närmare lifvets och evighetens mål - verklig
lycka.
Under hela mötet förekom sång, mycken
sång, såväl unison som kvartett, hvilken
åstadkom omväxling och lämplig stämning.
Jag kan härvid icke uraktlåta att för
blifvande anordnare af större möten
framkomma med en vink. De böra alltid utse
en ledare för den unisona sången.
Behofvet af en sådan framträdde vid det nu
afslutade Kristianstadsmötet vid mer än ett
tillfälle. Likaså borde alltid vid ingången
till möteslokalen sångböcker finnas till salu.
Under mötesdagarna var utställning
anordnad å två ställen. Dels förekom en
mycket vacker utställning af såväl manlig som
kvinnlig slöjd, och dels hade Kristianstads
folkskolor och stadens båda bokhandlare
anordnat rikhaltiga utställningar af
skolböcker, planscher och annan
undervisningsmateriel.
Särskildt hade den af Littorins
bokhandel anordnade rikhaltiga och vackra
utställningen i allmänna läroverkets gymnastiksal
att glädja sig åt talrikt besök under mötet.
Af den utställda Undervisningsmaterielen
ådrog sig ett af hofkalligrafen J.
Andersson från Helsingborg utställdt pennskaft,
afsedt att till förekommande af ett oriktigt
pennhåll användas vid den första
undervisningen i skrifning, en välförtjänt
uppmärksamhet.
Vidare må framhållas den rikhaltiga och
mångskiftande samlingen af kartor och
planscher, allt till mycket moderata priser.
Såsom bevis för att t. o. m. fattigare
kommuner numera böra kunna orka med att åt
sina skolor anskaffa nödig
undervisningsmateriel må framhållas, att till ex. danska
statens zoologiska planscher 50 st.
uppfodrade på väf och fernissade samt ganska
stora kunna erhållas till det billiga priset
af 20 kronor för hel samling.
Såsom spets på det angenäma mötet hade
medlemmar af Kristianstads samhälle och
andra för mötet intresserade personer till
fredagen den 6 augusti kl. 7 e. m.
inbjudit mötesdeltagarna till en afskedsfest i
Tivoli, där musik exekverades, mycken mat
och god mat samt läskedrycker serverades,
tal af hofrättsrådet Bruzelius, lektor
Lindskog, mötesordföranden N. Lundahl m. fl.
levererades samt mycken vänlighet, välvilja
och hjärtlighet hos Kristianstads invånare
emot mötesdeltagarna exponerades. Och
när vi så blifvit bespisade samt insupit
all annan materiell och immateriell godhet,
gingo vi till hvila på vårt gröna öra,
drömde om ett andra ålderstillägg,
Öfverbyggnader på folkskolan m m. samt packade
dagen därpå våra kappsäckar och drogo våra
färde med superlativ välönskan i hjärtat
för det mot oss så hyggliga Kristianstad och
med det ljufva minnet af tre angenämt
tillbragta dagar vid Lunds stifts 27:e allmänna
folkskolläraremöte. A. Vqt.
Linköpings stifts femte
allmänna folkskolläFaremöte
hölls i Västervik den 4 och 5 d:s och var
besökt af omkring 120 deltagare, af hvilka
endast ett fåtal från Östergötland.
Efter gudstjänst med predikan i stadens
kyrka af kyrkoherden S. Gr. Pålen
öppnades mötet kl. l e. m. på allmänna
läroverkets högtidssal af bestyreisens ordförande
rektor R. Kajerdt, som äfven valdes till
mötets ordförande. Vice ordförande blef
folkskoleinspektören kyrkoherden C. R.
Sundell och sekreterare folkskollärarne Alb.
Ling-ström i Of verum och /. A. Lagerström i
Odensvi.
Föredrag hölls af folkskolläraren i
Törnes-falla A. T. Strömmert öfver ämnet:
Folkskolan såsom barndomsskola och
ungdomsskola.
Hvad kan och bör göras för
åstadkommande af mera samverkan mellan hemmet
och folkskolan? var den första frågan, och
inleddes den af folkskolläraren J. Holmqvist
i Västervik.
Han framhöll, huru viktig denna skolans
lifsfråga är särskildt med afseende å det
sedliga i uppfostran. Utan samverkan intet
lyckligt resultat. Hvad bör då göras? Föräldrar
och målsmän böra göras uppmärksamma på
deras plikter i detta afseende. Skolans
målsmän, skolrådsordförande och
skolrådsledamöter, kunna härvid bidraga. Prästerna hafva
ofta tillfälle vid husförhör och examina att
framhålla, huru uppfyllandet af dessa plikter
medför välsignelse för deras barn, men
försummelse stor skada. Lärare och lärarinnor
böra ofta göra besök i barnens hem.
Kärleksfulla samtal göra i det afseendet mycket
godt. Lärarens exempel i hans lif inför
barnen och i öfrigt bör ock vara sådant, att han
vinner föräldrarnas förtroende.
Kyrkoherden S. G. Pålen framhöll, huru
nyttigt det skulle vara, om föräldrarna
besökte skolan under hvar dagsarbetet. Med
honom instämde
hr G. Löwkrantz i Ö. Eneby, hvilken
klandrande anförde, att många lärare betrakta
föräldrarnes besök under hvardagsarbetet som
ett störande intrång i skolarbetet, liksom de
själfva för litet besöka hemmen.
Hr O. Åkeson i Lof ta påpekade de
svårigheter, som härvid möta läraren. Just i de
hem, där han bäst behöfdes, vore han minst
välkommen, hvilket gaf en talare från Dalarne
anledning att påpeka, att just de hem, där
han är minst gärna sedd, bör han först och
sist besöka.
Folkskoleinspektören Sundell framhöll
frå–gans vikt. Intresset för henne väckes ej
genom fordringar utan genom erbjudanden och
gifvande, ^rlighet och trohet i arbetet -
ingen examensgrannlåt! Gedigna kunskaper
och lärarevård äfven under lekarne!
Fortsättningsskolan borde vara obligatorisk.
Seminarieföreståndaren K. Rudvall i
Hvetlanda yrkade på en mera praktisk
undervisning. Lärare och föräldrar borde umgås, hem
och skola förenas, men föräldrar och barn
icke mindre.
Hr G. A. Haller i Lofta framhöll slöjden
som ett mäktigt eningsmedel.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
