Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
437
Seniinarieföreståndaren Rudvall höll på
e. m. ett belysande föredrag angående
utbildningen af lärarekrafter för småskolan
inom de småländska länen. Föredraget
utmynnade i ett positivt förslag. Norra
Kalmar läns landstingsområde och Jönköpings
län borde förena sig om ett gemensamt
småskollärarinneseminarium i Eksjö och
Kronobergs län samt södra Kalmar län om ett
dylikt i Växjö.
Efter någon diskussion beslöt mötet
afgifva en opinionsyttring i denna riktning.
På aftonen gafs en njutningsrik konsert
under ledning af musikdirektör Åfeldt, och
dagen afslöts med ett gemensamt samkväm
å stadshuset.
Följande dag höll lektor N. Svensson
föredrag öfver ämnet: Folkskollärarne och
nykterhetssaken.
En liflig diskussion utspann sig öfver
frågan: På hvad sätt kan och bör läraren
förbättra sin samhällsställning?
Inledaren, hr A. T. Strömmert, framhöll, att
lärarens ställning i samhället är beroende
dels af hans ekonomi, dels af hans anseende.
Den förra kan och måste han förbättra
genom biförtjänster. Att med en lön af
omkring 700 kr. föda en stor familj är ogörligt.
I Danmark, där genomsnittslönen är 1,600 kr.,
äro biförtjänster en alldaglig sak. Och själfva
biskop Billing har ansett, att biförtjänster
göra läraren mera praktisk, hvarför de ej
borde afskaffas genom lönens höjande. Tal:n
ansåg dem ej som något godt, men de nuvarande
förhållandena göra dem nödvändiga. Ej finge
de dock ställas före tjänsten och aldrig
här-flyta ur källor, som vore ägnade att minska
kårens eller den enskilde lärarens anseende.
Under diskussionen intogo flera talare,
såsom Lingström i Of verum, Sjölin i
Figeholm, Oliv. Haglund i Garpenberg m. fl.,
inledarens ståndpunkt.
Dessa talare framhöllo dessutom, att en
lärare, som blott har 6 timmars dagligt arbete
och 3-4 månaders ferier, hade god tid till
extra arbete. Vore detta ett kroppsligt,
bildade det en hälsosam motvikt mot det
ansträngande själsarbetet. Och den lilla
biförtjänsten behöfdes så väl. En dellärare hafva
ju för öfrigt redan nu bisysslor, såsom
post-göromål, klockareplatser o. s. v.
Å motsatta sidan uppträdde
folkskoleinspektören Sundell, seminarieföreståndaren
Rudvall, kyrkoherdarne P. A. Amman, J.
Östberg och Pålen, lektor Svensson m. fl.
De erkände i allmänhet kroppsarbetets nytta
som omväxling liksom inkomstkälla under
ferierna. Men biförtjänster vore på sin höjd
ett nödvändigt ondt, framkalladt af nuvarande
löneförhållanden. Och mötet borde ingalunda
genom en resolution i inledarens anda
sanktionera eller rent af uppmuntra sträfvandet
efter biförtjänster; detta borde tvärtom
bort-arbetas. Lärarne borde ej i främsta rummet
sträfva efter högre social ställning och bättre
inkomster utan söka att genom plikttroget
och gagnande arbete göra en kraftig insats i
tidens utveckling. I så fall skulle lönen ej
uteblifva. Arbetaren är värd sin lön, men
statsmakterna ha visat sig behjärta
lärarekårens ställning. Dess ekonomiska villkor ha
allt jämt förbättrats, och frågan om ytterligare
lönetillägg står ,f. n. under utredning. Däraf
borde man kunna hoppas f ramgång utan att
alltför högljudda klagorop behöfde höjas. Om
ock bisysslor under närvarande förhållanden
kanske vore nödvändiga, måste dock det
arbete, som på dem nedlägges, tagas från
skolarbetet, från förberedelserna till detta eller
från den nödvändiga hvilan.
Ett af inspektören Sundell formuleradt
resolutionsförslag antogs, så lydande:
Då lärarens samhällsställning i hög grad beror
af hans ekonomiska ställning vill mötet som
sin åsikt framhålla, att lärarens ekonomiska
villkor äro allt för knappa, samt såsom sin
lifligaste önskan och förhoppning uttala, att
svenska folket måtte behjärta detta
förhållande och snart bereda lärarne en lättnad,
hvilken för uppfyllande af deras viktiga kall
är nödvändig och därigenom tillförsäkra dem
tillfälle att utan uttröttande extraarbete
genom ärlig, frimodig verksamhet i sin kallelse
vinna önskvärd förbättring i sin
samhällsställning.
Nästa fråga lydde: Huru skall de
mindre begåfvade barnens bildningsbehof
tillgodoses? och inleddes af A. Oden i
Västervik. Följande resolution antogs:
Mötet, som anser, att mindre begåfvade
barn för att kunna i möjligaste mån följa
mera begåfvade kamrater äro i behof af mera
undervisning än de senare, uttalar som sin
åsikt, att för dessa barn bör undervisning å
extra tid anordnas, hvilket på de flesta
ställen torde kunna ske utan lärarekrafternas
ökning.
Hvilka åtgärder böra vidtagas för
åstadkommande af en jämn skolgång ? var den
fråga, som sist diskuterades.
Inledaren, hr G. Svensson, omnämde, att han
med framgång anordnat ett slags täflan i jämn
skolgång mellan gossar och flickor. Då hade
barnen å ömse sidorj hållit efter skolkande
kamrater. Förmiddagsläsning ansåg han som
. ett godt befordringsmedel af det önskvärda
ändamålet. Ett par andra talare framhöllo,
att skolrådet och särskildt dess ordförande
kan med god vilja uträtta mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
