Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
göra sig själf och skolan något af det myckna
man sett och studerat under denna färd.
Men huru skall man förmå göra detta? Se
där en tanke, som helt visst bekymrar
många, i synnerhet oss nybörjare, hvilkas
erfarenhet är ringa, men förmåga att njuta
och uppfatta konst och industri ganska
lefvande och rik.
Och allt detta som vi sågo under det
vi hvilade oss från utställningen!
Kinglin-jen rundt, utsikten från Tivoli,
Katarinahissen, konungagrifterna i Riddarholmskyrkan
och konungens våningar i slottet, Biologiska
museet, Nationalmuseum - det präktiga
badet i Nordens största bassin, efter hvad
det sades, ej att förglömma. Folktågen på
Skansen, Bellmanstablåerna på Tivoli -
och själfva kungen, när han skulle fara ner
till vår kära västkust!
Öfverallt undfägnades vi rikligen, och
hvarje barn fick af den frikostige
researrangören en minnesgåfva med till hemmet.
Under järnvägsresan åtnjöto de små särskild
välvilja af järnvägstjänstemannen Vult von
Steijern och i Stockholm af fröken
Rylander, som å »barnhotellet» visade vår lilla
trupp all omvårdnad.
Men framför allt skulle jag vilja å egna
som å barnens vägnar till grosshandlaren
Cavalli-Holmgren, som anordnade och
bekostade hela den angenäma och oförgätliga
färden, frambära ett vördnadsfullt tack!
A. W.
FÖR DAGEN.
Folkskolor utan underlag af
småskolor
äro att likna vid maskiner utan drifkraft;
och likväl förekomma sådana ännu i
mycket stort antal inom vårt land.
Enligt 1895 års matrikel utgjorde
folkskolorna nämda år 5,237 fasta och 714
flyttande eller tillhopa 5,951. Af dessa hade
4,483 särskild småskola, medan 1,468
saknade sådan. Om härifrån räknas
Stockholms 503 folkskolor, där endast
folkskollärare och lärarinnor äro
anställda, och hvilka därför äro upptagna
såsom saknande småskolor, så återstå
3,980 med och 965 eller 19,5 # utan
särskild småskola.
Sämst ställer sig förhållandet i
Norrbottens län, där icke mindre än 39,1 % af
folkskolorna sakna underlag af
småskolor, hvaremot den del af Jönköpings län,
som tillhör Linköpings stift, är lyckligast
lottad, enär endast 2,4 % af därvarande
folkskolor saknasmåskoleunderlag.
Östergötlands läns Strängnäs-stifts-del är
visserligen ännu bättre -lottad, men så
finnes där också endast ett skoldistrikt och
detta har fast folkskola med särskild
småskola.
För öfrigt ställa sig förhållandena inom
de olika länen och stiften på följande
sätt:
Norrbottens län saknar småskolor i 39,i
% ; Västmanlands län, Uppsala stift 37,i;
Södermanlands län 35,7; Gäfleborgs län 33,7;
Uppsala län 31,5; Västernorrlands län 27;
Kopparbergs län 26,2; Västergötlands län,
Linköpings stift samt Älfsborgs; län, Skara stift
23 hvardera; Stockholms län 22,4; Gotlands
län 22,2; Örebro län, Västerås stift 21,9;
Skaraborgs län 20,7; Västerbottens län 20;
Kalmar län; Linköpings stift I7,i; Blekinge
och Kristianstads län 15 hvardera;
Västmanlands län, Strängnäs stift 14,3; D:o,
Västerås stift 13,s; Malmöhus län 12,2;
Hallands län 11,5; Jönköpings län, Skara stift
samt Örebro län, Strängnäs stift ll,i
hvardera; Värmlands län 10; Kalmar län,
Kalmar stift 9,i; Älfsborgs län, Göteborgs stift
9-, Jämtlands län 6,1’ Örebro län,
Karlstads stift 5,3; Kronobergs län 4;7;
Göteborgs och Bohus län 3,7; Jönköpings län,
Växjö stift 3,e; Älfsborgs län, Karlstads
stift 3,3 och Jönköpings län, Linköpings stift
2,4 % af hela antalet folkskolor.
Särskildt anmärkningsvärdt förefaller
det, att Norrbottens län med sitt långsi
afstånd mellan byarna har så få
småskolor. Här synas sådana vara mer af
behofvet påkallade än på andra håll för att
underlätta småbarnens skolgång.
Visserligen äro de två nordligaste länen
rikligen försedda med mindre folkskolor,
nämligen 220 i Västerbottens och 201 i
Norrbottens län, men dessa äro mycket
dåliga surrogat för folkskolor med
underlag af småskolor.
Men det är ej mindre
anmärkningsvärdt, att Södermanlands och Uppsala
län intaga resp. tredje och femte
rummen bland dem, hvilkas folkskolor
sakna småskoleunderlag. Här kunna icke
gärna bristande tillgångar eller gles
befolkning förebäras såsom orsak. Det vill
synas, som om man på många håll
ännu ej fått blicken öppen för betydelsen
af ett väl ordnadt folkskoleväsen. Man
har läst folkskolestadgans första
paragraf men ej hunnit så långt som till den
andra. Man har tydligtvis ej tagit i
öfvervägande, att folkskolor utan
småskolor med hänsyn till resultatet ställa sig
dyrare än de, som äro försedda med
småskolor. En folkskollärare eller
lärarinna, som har att samtidigt undervisa
fyra årsklasser, kan knappast ernå
nöjaktigt resultat med sitt arbete; huru
mycket mindre då med sex klasser! Det
hjälper foga, att folk- och småskolan -
såsom oftast torde vara fallet - läsa på
särskilda afdelningar, ty hvad sorn
inlä-res under ena delen af året glömmes
under den andra.
Ombudsmötet,
som tager sin början i morgon kl. 10
f. m., synes komma att räkna minst
300 deltagare. I går voro nämligen å
mötets byrå anmälda 260 ombud.
En grafisk framställning
af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings utveckling under de hittills
flydda 17 åren finner läsaren å första sidan
i dagens nummer. Taflan utgör en för-
minskning af en af de i utställningens
folkskolehus utställda grafiska
framställningarna öfver föreningens utbredning.
Såsom synes steg föreningens
medlemsantal under de fyra första åren ganska
hastigt. Därefter stod föreningen stilla
under fyra års tid. Med 1888 inträder
ett jämnt och stadigt uppsving. I
synnerhet under de tre senaste åren har -
som synes - medlemsantalet ökats högst
väsentligt (500 för hvarje år).
Sommarkurserna i Uppsala. Enär
professor C. R. Nyblom af vacklande hälsa
blifvit förhindrad att, såsom i programmet
uppgifvits, öppna årets sommarkurser i
Uppsala, kommer inledningsföredraget i hans
ställe att hållas af professorn N. C. Dunér
öfver följande ämne: »Nyare
undersökningsmetoder inom astronomien och deras
resultat. »
Kurserna taga som bekant sin början
nästa lördag kl. l e. m. med en enkel
högtidlighet i universitetets aula.
Anmälningar till deltagande kunna
fortfarande insändas till sommarkursernas byrå,
Uppsala. -
I går voro öfver 250 deltagare anmälda
till kurserna, och nya anmälningar ingå
dagligen.
Kommittéarbete. Kommittén för
behandling af frågan rörande afskaffande eller
inskränkande af undervisningsprofven för
lärarebefattningar vid de allmänna
läroverken m. m. har varit samlad härstädes sedan
den 28 juli. Kommittén afslutar nästa
måndag sitt första sammanträde för att därpå
ånyo sammanträda instundande januari
månad och då slutafgöra frågorna.
Behörighet att söka
seminarie-adj U n ktsbefattn i ng. Folkskoleinspektören
fil. kand. G. R. Johansson, som år 1883
aflagt afgångsexamen vid
folkskollärareseminariet i Växjö, därefter under l Va år
tjänstgjort såsom extra lärare vid nämda
seminarium och sedermera under åren 1885-88
förestått Jönköpings läns
småskolläraresemi-narium samt i anledning af ansökning år
1892 förklarats behörig att utan hinder däraf
att han ej genomgått föreskrifven
profårs-kurs söka och erhålla lärarebefattningar vid
rikets folkskollärare- och
folkskollärarinne-seminarier, hvarefter han under en termin
vid universitetet i Lund idkat studier i
historia och filosofi samt under 4 Va år
tjänstgjort såsom folkskoleinspektör i Jönköping,
har förklarats behörig att utan hinder däraf,
att ha i filosofie kandidatexamen icke
erhållit betyg i mer än tre till humanistiska
sektionen hörande examensämnen oeh
således icke uppfyllde de för behörighet att
utnämnas till adjunkt vid seminarium
numera enligt k. kungörelsen den 10
december 1892 gällande bestämmelser, söka och
erhålla lärarebefattningar vid rikets
folkskollärareseminarier.
- Adjunkten vid folkskollärareseminariet
i Hernösand J. F. Björnståhl, som år 1878
efter att hafva aflagt dimissionsexamen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
