Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 46. (829.)
STOCKHOLM, 17 NOVEMBER 1897
16:e årg.
Prenumerationspris ;
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr, V2 år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr, upp. Kontorstid: 10-1, 4- -6, Allm. tel, 60 00,
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad ( = 14 <3tafve,lser). Födelse-, förlofnings- och vigsejannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
från skolor och
uppfostringsanstalter.
3.
Arbetsskolan för lytta och vanföra.
Man hör så ofta talas om »den gamla
goda tiden», och de, som prisa samma
»goda tid», göra detta mer eller mindre
medvetet hufvudsakligen för att beskärma sig
öfver den närvarande tiden, som enligt
deras förmenande i jämförelse med förra tiden
är ond. När »den gamla goda tiden» tog
sin begynnelse och när den upphörde att
finnas till, torde vara en fråga, som
hittills fått stå obesvarad, ty det tidsskede,
som varit, skenbart åtminstone, godt för
somliga, har till största delen haft endast
lidanden och umbäranden att bjuda andra.
Ja, gå vi tillräckligt långt tillbaka i tiden,
så möter oss ett åskådningssätt, hvilket till
och med gaf berättigande att beröfva
sådana individer, hvilka voro på ett eller
annat sätt vänskapligt bildade, det lif, som
enligt det allmänna föreställningssättet
hvarken kunde blifva till glädje för dem själfva
eller till gagn för samhället.
Med kristendomens införande måste en
dylik uppfattning af den ena människans
rätt gent emot den andra blifva ohållbar,
men steget härifrån till att låta full
rättvisa vederfaras dessa ofta redan från
födelsen vanlottade individer var, enligt hvad
erfarenheten visat, därför ej i hast taget.
Under det man allt mer och mer erkände det
berättigade uti ätt alla erhölle en sådan
uppfostran, att deras anlag utvecklades så
mycket som möjligt, glömde man blott att
bland alla dessa inräkna döfva, blinda,
lama och lytta. Så småningom kom dock
turen till de båda förstnämda, men det har
varit den allra sista tiden förbehållet att
ägna en uppfostrande omvårdnad åt de vari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
