Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
- Vid Nääs slöjdlärareseminarium afslöts den
14 d:s kursen n:r 80 under sedvanliga
högtidligheter. I afslutningstalet af direktör
Salomon framhölls rätta betydelsen af begreppet
bildning och hurusom intet begrepp i det
dagliga talet så missbrukades som detta. Efter
afslutningen gafs middag å Nääs slott för
samtliga kursdeltagarne jämte andra inbjudna
af grosshandlaren Aug. Abrahamson.
- Inom Torsåkers församling af Gäfleborgs
län skola nästa år 5 slöjdskolor för gossar
och 9 för flickor inrättas. Två grupper af
hvart slag skola vara i verksamhet vid
Solberga kyrka och Hofors bruk. Lärarearvodet
blir för hvarje grupp gossar 150 och för
flickor 70 kronor. Elfva fortsättningsskolor
komina till stånd, därest elevantalet uppgår till
minst 5 vid hvarje skola.
- Sin 25:e årsexamen höll folkskolläraren
K. J. Lidsell i Elings församling den 4
den-iies. Jubileet förhöjdes därigenom, att dels
skolrådets ordförande efter slutadt förhör
frambar ett hjärtligt tack till läraren, dels en
minnesgåfva öfverlämnades till honom jämte
ett kontant penningbelopp som ett uttryck
af de sympatier han vunnit bland yngre och
äldre.
- Berättelse om tekniska skolans i Stockholm
verksamhet och tillstånd under läroåret l sept.
1896-1 sept, 1897 har utkommit, afgifven af
skolans styrelse. Ej mindre än 105
utländska lärare och lärarinnor besökte skolan
under läroåret. Lärjungarne voro 1,804,
öfver-lärarne 29, under]ärarne 34,, hvarjämte 14
lärare och underlärare undervisade i extra
läroämnen.
- Redan år 1732 inrättades i Aspö
församling den första barnaskolan, och sedan dess
har ständigt skola för folkets barn där
funnits, enligt hvad som framgick ur en historik,
hvilken kyrkoherden Sahlberg föredrog, då ett
nytt skolhus ined två lärosalar, slöjdsal och
lärarinnebostad med en anslående
högtidlighet invigdes den 12 dennes.
- Pedagogiska lärokursen härstädes afslöt
förra veckan sin verksamhet för höstterminen.
Kursen har varit fördelad i tvänne
afdelningar. Den ena har omfattat astronomi, hvari
föreläsningar hållits af amanuensen d:r
Carl-heim-Gyllenskiöld; den andra har lämnat
undervisning i välläsning och deklamation,
hvilken nu liksom under vårterminen ledts af fru
Hedvig Winterhjelm. Båda afdelningarna
hafva varit talrikt besökta.
- Sällskapet för främjande af ungdomens fria
lekar hade i torsdags sammanträde, hvarvid
till ordförande återvaldes folkskoleinspektören
d:r C. G. Bergman. Af revisionsberättelsen
framgick, att tillgångarna för närvarande äro
3,978 kr., inkomsterna under föregående året
1,718 kr. och utgifterna under samma tid
1,514 kr. Antalet ledamöter är 842.
Sällskapet har anslagit 500 kr. till aflöning åt en
lekledare men har ännu ej funnit någon
lämplig person till denna befattning.
– Efter 25 årigt arbete uti Alltorp, Asker,
afflyttar i dagarna folkskolläraren K. F.
Fors-1 man till Reijmyre bruk. Den 14 dennes
infunno sig uti skolan en stor del af skolrotens
fäder, en del förut lärjungar till den nu
af-flyttande fostraren, och med några hjärtliga
ord öfverlämnade en nämdeman till hr
Forsman några minnesgåfvor. Sista läsdagen
infann sig församlingens kyrkoherde och
frambar församlingens »tack för god vakt» och
välönskningar för kommande dagar.
- Vid Musikaliska akademien hafva under
höstterminen aflagts: organistexamen af Oskar
Blom, Karl Gustaf Carlberg, Sigrid Ekenberg,
Maria Hallbäck, Julius Hjort, Sigrid
Lundberg, Gunnar Hellström, Karl Nygren och
Sigfrid Nyrén; kyrkosångareexamen af Anders
Andersson Jobs, Eric Ehlin, Karl Gentzel,
Karl Hedén, Anna Moberg och Sigrid
Lundberg samt examen för behörighet till
musikläraretjänst vid allmänt läroverk af Tyra
Bergman samt förut nämda Ehlin och Hedén.
- Minnesgåfvor hafva vid
examensafslut-ningar öfverlämnats af föräldrar och
målsmän: till folkskollärarne A. J. Eliseson i
Bya-rum, C. E. Puke i Gustaf Adolf och K /G.
Toll i Skillingaryd samt lärarinnorna Ida
Olsson i Engeltofta, Hilda Asplund i Åkerslunds
skola, Anna Almqvist i Gustaf Adolfs
församling, Alma Rasmussen, vid Finnekumla
folk- och småskola, Anna Karlsson i
Eskilstorp, Kerstin Svensson i Flisby, Karolina
Johansson i Kal f s församling och Anna Dahl i
Värnamo.
- Lärarens ställning såsom medborgare är i
allmänhet icke sådan den borde vara,
förklarade S. Dalarnes lärareförening vid årsmöte
den 11 dennes. Läraren bör därför allt mer
i främsta rummet noga gifva akt på sin
egentliga uppgift och i öfverensstämmelse därmed
ställa sin vandel. Vidare bör han genom
själfstudium och bivistande af hvarjehanda
utbildningskurser - särdeles genom
deltagande i de akademiska sommarkurserna -
söka ersätta den brist på allmänbildning, som
vidlåder seminarierna.
- »c/o/?/? Chronschoughs memoarer» kommo
på tal vid termmsafslutningen i Falu
folkskollärarinneseminarium den 17 dennes.
Rektor _. kerbloin tog sig nämligen af den så olika
bedömda boken anledning att lägga sina ele
ver på hjärtat att samvetsgrant pröfva sig
själfva och söka arbeta bort denna s. k.
se-minaristhögfärd, som i Bondesons arbete
omtalas, därest den verkligen förefinnes. Det
kunde ju hända, att elever, som slutade sin
seminariekurs med vackra betyg, tyckte sig
något vara, trodde sig äga kunskaper och
förmåga samt yfdes däröfver, glömmande att det
återstodo så mycket, som de ej visste. Men
glömde de detta, blefve de högfärdiga,
fåfänga, s j älf viska lärare.
- Af olika mening äro skolrådet i Visby stad
och länsstyrelsen i Gotlands län angående en
skolgångsfråga. En 13-årig gosse uppflyttades
vid förra vårterminens slut till folkskolans
fjärde klass. Gossens mor, som lefver i knappa
omständigheter, anhöll att gossen skulle få
afgångsbetyg å minimikursen och befrias från
vidare skolgång. Han hade fått fördelaktig
plats och hans principal hade beredt honom
tillfälle att följa undervisningen i tekniska
skolan. Skolrådet afslog moderns anhållan,
och då. hon förklarade sig ur stånd att
försörja honom under skolgången, beslöt samma
myndighet, att gossen skulle tagas om band
af fattigvården, och handräckning begärdes af
länsstyrelsen, som dock vägrade den begärda
h andräckningen.
- »Kan folkskoleundervisningen, sådan den nu
bedrifves, lämna en tillfredsställande och
praktisk uppfostran åt landtbefolkningens barn?>
var en fråga, som behandlades
vid-Frände-fors agrar f ö renings möte i Ris skolhus,
Dalsland, den 13 dennes. Efter en liflig
diskussion uttalade mötet enhälligt den åsikt, att
sådan som folkskoleundervisningen nu
bedrifves, splittrad på läxläsning i allt för många
ämnen för att en sammanhängande och
gedigen kunskap skulle kunna förvärfvas, gifver
den icke folkskolans barn det mått af
vetande, som är behöfligt för deras praktiska lif.
Åt de mest nödvändiga ämnena, kristendom,
modersmålet, räkning, skrifning, slöjd och
trädgårdsskötsel borde mera tid och
uppmärksamhet ägnas och öfriga ämnen inläras
genom innanläsning och i den mån tid och
omständigheter sådant medgifva. Mötet
uttalade den önskan, att föreningens
öfverstyrelse borde ingå till vederbörande med
anhållan om ändring i folkskolans normalplan i
f or utnämda syfte.
Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvänner f
Fås gratis och portofritt.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Motioner.
8. Hättstafningsreformen.
Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Under åren 1881-90 stod frågan om
genomförande af ett ljudenligare stafningssätt
så godt som oafbrutet på Sveriges allmänna
folkskollärareförenings arbetsprogram. År
1889 utgaf emellertid Svenska akademien
sjette upplagan af sin ordlista, genom
hvilken ljudenligheten blef på ett afgörande
sätt erkänd såsom rättstafningens
grundprincip, och den 16 november samma
år utfärdade regeringen det bekanta
cirkulär, hvarigenom nämda ordlista uppställdes
såsom rättstafningsnorm för offentliga
läroanstalter samt för de vid dem använda
läro-och läseböckerna.
Härmed ansågs förevarande fråga vara
inom lärarekåren för någon tid praktiskt
afgjord, hvadan densamma tills vidare
af-fördes från centralstyrelsens
föredragningslista. Samtidigt härmed framhöll dock
centralstyrelsen genom årsskriften 1890, att de
önskemål, kring hvilka det nu gällde att
samla sig, vore följande tvänne: 1) ett
allmänt antagande af akademiens mest
ljudenliga beteckningsformer, 2) en mera
konsekvent tillämpning af
Ijudenlighetsgrund-satsen i en ny upplaga af den akademiska
ordlistan.
Det förra af dessa båda önskemål är
numera fullständigt vunnet. Med
öfverväldigande enstämmighet har man nämligen från
skolans sida i alla de fall, då akademiens
ordlista erbjuder dubbla beteckningsformer,
upptagit de mest ljudenliga bland dessa,
lämnande de ljudstridigare åt den mera
konservativa allmänheten
För det senare önskemålet var det
däremot under de närmaste åren efter 1889
för tidigt att vänta något gehör. Man
måste först finna sig till rätta i det nya
och samla någon erfarenhet såväl om dess
förtjänster som dess brister.
Nu - sedan åtta år förflutit - synes
man inom lärarekåren börja finna tiden inne
att ånyo gå framåt. Den riktning, på
hvilken man 1889 slog in, var utan tvifvel
riktig, enär den pekar mot det enda rätta
målet, men den punkt, på hvilken man tills
vidare ansåg sig nödgad att stanna, var i och
för sig allt annat än tillfredsställande.
Fortfarande är »rättstaf ningen» så godtycklig,
inkrånglad och svårlärd, att en högst
betydande del af skoltiden måste ägnas åt detta
ur bildningssynpunkt fullständigt värdelösa
och ofruktbara ämne, en olägenhet, som
särskildt för folkskolan ined dess knappa
tid är af synnerligen stor betydelse.
Åtminstone inom folkskolans lärarekår äro
önskningarna om en grundligare reform
därför fortfarande starka, och de blifva
med hvar dag allt starkare.
Frågan blir då, huru en sådan reform
skall kunna genomföras. På något
upphäfvande af det s. k. riksstafningspåbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
