Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 10
SVENSK LÄEARETIDNING.
157
rierna aflägga särskildt praktiskt prof i of- |
ningsskolans småskoleaf delning, och äger den, :
som i profvet godkännes, att erhålla betyg j
öfver småskollärarinne [lärare] examen); |
b) vid statens tvänne seminarier för bildan- l
de af finska och lapska småskollärare och lä- !
rarinnor (det finska förlagdt i Haparanda,
det lapska i Jockmocks församling); i
c) vid af landsting (eller större städer)
inrättade seminarier för utbildande af småskol- j
lärare och småskollärarinnor (20 dylika
seminarier voro under år 1896 i verksamhet);
d) vid sniåskollärarinneseminarier, som upp- \
rättats af enskilda personer, hvilka därtill
erhållit k. m:ts tillstånd (år 1896- voro 7 dylika i
seminarier i verksamhet). s
Genom k. kungörelsen den 11 januari j
1878 fastställdes vissa villkor med afseende j
på Småskollärarnes och småskollärarinnornas
kompetens, för att skoldistrikten till deras j
aflönande skulle blifva berättigade att åt- |
njuta det högsta medgifna bidrag af all- j
manna medel: utbildningstiden fastställdes j
till minst sju månader, därunder vissa
bestämdia lärokurser skulle genomgås.
, Under de 20 år, som förflutit efter ut- !
färdandet af< denna f or sinåskollärareutbild- |
ningen grundläggande kungörelse, hafva f rån
de olika slagen af läroanstalter utexamine- \
råts följande antal småskollärare och små- j
skollärarinnor: i
| Ar
Vid folkskollärare eller folkskol-lärarinnesemi-narier
Vid statens lapska och finska seminarier.
Vid landstingsseminarier.
1
.Vid af enskilda inrättade seminarier
Summa
1878’
82
10
254
. . ..
346
l 1879
74
- 7
225
105
411
1880
104
10
328
148
590^
. 1881
82
15
443
132
672
1882
93
10
’358
|:- 127
588
1883
94
6
370
i 126
596
1884
- 88
10
335
1 132
565
: 1885
89
5
370
156
620
: 1886
100
: 7
371
| 163
641
1887
28
2
371
. 192
593
! 1888
92
13
347
159
611
1889
74
3
; 408
158
643
1890
66
12
333
. 125
536
1891
76
’1!
213
168
468
1892
94
" 20
374
i 157
645
1 1893
96
12
286
f 174
568
: 1894
84
19
367
i 191
661
! 1895
73
4
418
l 219
.714
! 1896
’ 85-
19
436
!’ 231
771 i
l 189T
71
19
324
. 262
676’
! Summa
1,645
214
6,931
| 3,125
11,915
Medeltal
82,2
10,7
346,5
| 156,2
595,7 !
Man finner häraf, att motionärens
påstående, att i detta fall »ingenting gjorts»
från statens sida, icke är fullt korrekt. Af
de 11,915 småskollärare och
småskollärarinnor, som under de senaste 20 ären
utexaminerats i vårt land, hafva nämligen 1,859
eller 15,6 procent utgått från statens
seminarier. Det måste emellertid medgifvas, att
nämda antal är jämförelsevis litet, då man
tager i betraktande, att samtidigt 6,931 eller
58,17 procent aflagt examen vid
landstingsseminarier samt? 3,125 eller 26,23 procent
vid privatseminarier.
Då motionären begär, att staten måtte
öfvertaga lärarnes utbildning för småskolan,
tänker han synbarligen i främsta rummet
på dem, hvilkas utbildning för närvarande
ombesörjes af landstingsseminarierna.
Landstingens kostnader för nu
ifrågavarande ändamål uppgingo för kalenderåret (i
vissa fall läsåret) 1896 till följande belopp:
Stockholms län .......___ 2,550 kr.
Uppsala » _______ 3,475 »
Södermanlands »............ 2,038 »
Östergötlands » ’ ... _.___ 4,667 »
Jönköpings »............3,100 »
Kronobergs » .......___ 1,525 »
Blekinge »............ 2,200 »
Kristianstads » ____.__ 1,413 >
Malmöhus » ,___...... 7,095 »
Göteborgs och Bohus » ._.,,.._.... 4,223 »
Värmlands »............ 4,400 »
Örebro ’» .______. 3,537 »
Västmanlands »..........:. 4,500 »
Kopparbergs »............. 4,850 »..
Gäfleborgs » .,.._......... 5,900 «
Västernorrlands » ............ 6,725 »
Jämtlands » _______ 4,825 »
Västerbottens » (omkr.) 3,000 »
Norrbottens »............ 4,500 »
Summa 74,523 kr.
(Kalmar, Gotlands, Hallands, Älfsborgs
och Ökaraborgs län hade under nämda år
ej iklädt sig några kostnader för
anskaffande af examinerade lärare och lärarinnor vid
småskolorna inom dessa län.)
Det är alltså ganska afsevärda kostnader,
det här är fråga om, och tämligen troligt
är, att om staten skulle öfvertaga samtliga
dessa läroanstalter, utgifterna ej skulle
stanna vid de nu anförda beloppen.
Kostnaderna böra emellertid ej afskräcka, om
reformen i öfrigt kan anses lämplig.
Såsom det hufvudsakliga skälet för sitt
förslag framhåller motionären »fördelen af
att denna kår på ett likartadt sätt öfver
hela riket genom statens försorg blefve
danad för sin betydelsefulla lifsgärning».
Utskottet kan för sin del ej inse
fördelen af en dylik likformighet på detta
område. Tvärtom tror utskottet, att den
nuvarande anordningen af
Småskollärareutbildningen har många beaktansvarda fördelar,
förutom den, att densamma för staten
ställer sig billigare än hvad den af motionären
föreslagna utvägen skulle göra.
För det första kunna genom det
nuvarande sättet att utbilda lärare och
lärarinnor för småskolan de särskilda landstingen
ordna dennu undervisning med tagen hänsyn
till lokala förhållanden. Att man på detta
område sluppit en allt för långt drifven
uniformitet, har enligt utskottets förmenande
varit en gifven fördel.
Vidare har – såsom i
statsverkspropositionen betonas - den nuvarande
anordningen medfört den fördelen, »att de, som
velat skaffa sig behörighet för anställning
vid småskola, kunnat göra det i hemorten.
Härigenom hafva kostnaderna för dem
blifvit väsentligen mindre, hvilket varit af så
mycket större vikt, som de flesta af dem
varit medellösa. Dessutom hafva de i
allmänhet kommit att tjänstgöra i trakter, med
hvilkas förhållanden de varit förtrogna,
hvilket ej heller varit utan betydelse vid
utöfningen af derus kall.»
Härvid kan den invändningen göras, att
lättheten att erhålla utbildning som
småskollärarinna lockat till inträde i seminarieroa
mången ung kvinna, som kanske ej haft
allvarligare afsikter att för framtiden ägna
sig åt småskollärarinnekallet Häri kan
emellertid utskottet ej finna något från
samhällets sida ofördelaktigt, snarare tvärtom.
Antalet under de senaste 20 åren
utexaminerade småskollärare och småskollärarinnor
utgör, såsom ofvan visats, nära 12,000, men
hela antalet vid småskolor och mindre
folkskolor anställda lärare och lärarinnor
uppgår endast till omkring 7,400. Då ett icke
ringa antal fore är 1878 utexaminerade
lärare och lärarinnor fortfarande tjänstgör,
hafva med säkerhet minst 5,000 under de
senaste 20 åren utexaminerade lärarinnor
redan lämnat skolans tjänst - flertalet för
att inträda i äktenskap. Den utbildning
såsom uppfostrarinnor och den vana vid barns
handledning, de inhämtat, har alltså i de
allra flesta fall kommit hemmen till godo
och därigenom blifvit till gagn for det
uppväxande släktet.
Ändtligen lämnas ock genom den
nuvarande anordningen af
småskollärare^utbild-ningen tillfälle för det enskilda initiativet
att göra sig gällande. Fara är, att om mo-r
tionärens önskningsmål skulle förverkligas,
de nuvarande privata seminarierna skulle
småningom upphöra. Detta blefve helt visst
till skada för skolan. Den fria täflan, som
hittills rådt på detta område, har verkat
uppryckande och varit till gagn för
småskolans utveckling.
I stället för att beträda den af
motionären anvisade vägen och därigenom, så att
säga, gifva staten monopol på utbildningen
af småskollärarinnor, synes det utskottet
lämpligare att åtminstone för tillfället nöja
sig med den af k. m:t ifrågasatta lösningen,
d. v. s, att medgifva landstingen till
aflönande af de vid deras seminarier anställda
lärare och lärarinnor lönetillskott enligt, de
grunder, soin äro eller varda stadgade; för
att ett skoldistrikt skall erhålla dylikt
lönetillskott till aflönande af de vid distriktets
folk- och småskolor anställda lärare och
lärarinnor. Därigenom skulle landstingens
utgifter för detta ändamål ej oväsentligt
minskas, på samma gång den. nuvarande
friheten att inoin vissa gränser ordna de.ssa
läroanstalter med hänsyn till lokala
förhållanden bibehölles. En dylik lösning af frågan
ansluter sig på det närmaste till den
nuvarande anordningen af
småskollärarinneut-bildningen och kan sägas innebära en fullt
naturlig utveckling af densamma.
Under alla omständigheter kan utskottet
ej tillstyrka, att, innan den af k. m:t nu
ifrågasatta reformen ens blifvit beslutad,
långt mindre pröfvad, riksdagen skulle
begära, att statens förpliktelser på detta
område måtte utsträckas än längre, hvadan
utskottet föranlåtes hemställa,
att motionen ej må föranleda till
någon kammarens åtgärd.
Helgonskylden skall upphöra
enligt hvad k. m:t föreslår i en till
riksdagen aflåten proposition^ hvilken
tillkommit på grund af riksdagens skrifvelse den
6 maj 1891. "’-’j^, ;i_ ’
I det till propositionen fogade
statsrådsprotokollet lämnar ecklesiastikministern en in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
