Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING,
781
- På Oskarsdagen utnämdes till riddare af
Vasaorden föreståndaren för Önnestads
folkhögskola ingeniören T. V. T. Bolinder,
gymnastikläraren vid Uppsala
folkskollärareseminarium kaptenen A. T. Littorin och
folkskoleinspektören d:r J. A. Vallin.
- En ny svensk flagga invigdes den 2
dennes vid årsexamen i Tosterö, Strängnäs
landsförsamling. Domprosten Nyländer frambar
därvid särskildt ett tack till läraren, som tagit
initiativet till flaggans anskaffande. Barnen
sjöngo för tillfället särskildt inlärda sånger.
- Missionsskolan i Lannavaara, belägen
ungefär 30 mil norr om Haparanda, nedbrann den
25 november i grund. Elden uppkom genom
explosion af en lampa. Endast ett af de 70
-80 barnen skadades. Skolan omhuldades
på sin tid varmt af prinsessan Eugenie.
- f/7 ovanligare proflektion hölls den 26
november vid möte mellan medlemmarna i
Vinslöfs sockens lärareförening. Läraren på
platsen höll nämligen lektion öfver
instiftelseorden till dopet, och därpå förrättades barndop
i skolsalen i närvaro af såväl lärareföreningen
som samtliga barnen.
- Till lärarinnekurserna i huslig ekonomi vid
i fackskolan i Uppsala hade anmält sig 45
so-j kände. Styrelsen har antagit till elever vid
i den kortare kursen d. v. s. blott för folkskola
6 och för den lägre, som afser både folkskola
och högre flickskola, -10. Kurserna börja i
januari. I fackskolans husmoderskurs, som
började i augusti, deltaga 15 elever.
- Under ytterligare fem år får enligt k. m:ts
medgifvande Hörups församling, Krist,, för
församlingens skolväsende använda halfva
inkomsten af det församlingens kyrka tillhöriga
hemmanet n:r 24, 1/4 mantal Orurn, hvilken
inkomst år 1830 upplåts till löneförbättring
åt skolläraren vid en å hemmanets ägor
inrättad växelundervisningsskola.
- Gästbesök af utländska skolmän hafva i
dagarne hufvudstadens folkskolor. Efter att i
sommar hafva besökt Nääs och där
genomgått slöjdkurser ämna nämligen hrr Nik. Moga
från Rumänien och Jovan Milejevitsch från
Serbien under ett par månader på uppdrag
af sina regeringar studera, den förre vår
slöjdundervisning och den senare vårt skolväsen
i allmänhet, däri abnormskolorna inberäknade.
- Heders- och minnesgåfvor hafva vid
nyligen hållna examens- och afslutningsfester af
skolbarnens föräldrar och målsmän
öfverlämnats till folkskollärarne K. Sjöstrand i V.
Torsås, O. F. Vigell i Korsberga, Axel Khodin
i Sillerud, J. A. Eriksson i Berga,
småskollärarinnorna Vilh. Sandström i Gårdsby och
Berta Magnusson i Holtsljunga samt vik.
folkskolläraren J. A. Sanden i Tingsås.
- Genom vadeld nedbrann på morgonen den
l dennes ett af de större skolhusen i Halland,
nämligen Ejärås centralskolhus, innehållande
3 större lärosalar, slöjdsal, sockenstuga, 3
bostadslägenheter m. m. Delvis uppfördt redan
1842 efter att dessförinnan hafva varit
uppbyggdt inom Tölö församling, blef det tillbyggdt
1897. Intet människolif spilldes men åtskillig
lösegendom gick förlorad. Huset var brand
försäkradt för endast 15,000 kr.
- Fåfängt sökte man mota bort den gamle
skolläraren Nerman från Lönsås, nu boende
i Motala, från järnvägsperrongen, när kungen
skulle komma dit den 27 november. Han
var envis, ty dels ville han hälsa på landets
fader och dels framlämna en böneskrift om
pension. Också fick han tala med kungen,
som efter frukosten skänkte honom 20 kronor
kontant sarnt gaf honom hopp om att få den
pension, hvarom han gjort ansökan, sedan
han upplyst att han tjänat i femtiett år.
- Ersättning för begagnande och slitning af
honom tillhöriga verktyg och redskap hade
folkskolläraren P. Rosenlund hos länsstyrelsen
i Blekinge län yrkat att utfå af Ysane
församling, i hvars folkskola redskapen
begagnats Tid undervisning i trädgårdsskötsel och
trädplantering. Länsstyrelsen resolverade, att
om K. ansåge sig ha rätt till någon sådan er-
sättning äfvensom för städning under
uppgifven tid, hade han att efter befogenhet vid
vederbörlig domstol göra simY anspråk
gällande. Kammarkollegium, där R. anfört
besvär öfver denna länsstyrelsens resolution,
har den 21 november icke funnit skäl att
däri göra ändring.
- Om behofvet af skolbibliotek öfverlades vid
möte i Liljeholmens skolhus med
»Brännkyrka skolvänner» den 3 dennes. Den osunda
och dåliga litteraturen verkar mycket ondt,
och för att motverka den gällde i detta fall
.som i så många andra att börja med barnen,
innan de ännu fått sinne för det dåliga och
lastbara. Ett väl valdt och med intresse skött
skolbibliotek borde äfven efter slutad
skol-och konfirmandundervisning bli af väsentlig
betydelse för ungdomens fostran och ledning
uti den farliga brytningsperioden. Läraren
finge bättre tillfälle att tillgodose barnens
individuella behof och längre bibehålla
personligt samband med lärjungarne. Medel
borde bäst kunna fås genom teckning af
frivilliga bidrag af för skolan intresserade
personer, hvarefter det kunde gå lättare att få
anslag af kommunen.
- Till den sista hvilan fördes den 2 dennes
i Ö. Tomarp, Krist., f. d. folkskolläraren i
Gladsax Anders Persson, följd af en talrik
skara fränder, vänner och gamla lärjungar.
Kyrkoherden P. Oléen framhöll vid
jordfästningen den. hädangångnes redlighet,
punktlighet och ihärdiga arbete som lärare. I 30
år innehade den nu hädangångne
lärarebefattningen vid Gladsax folkskola, hvilken han
lämnade med pension för ett tjugutal år sedan.
Det var intet latgöra: i sin lilla skollokal hade
han ofta öfver 100 barn att undervisa och
detta mot den ringa lönen af 200 kronor om
året. Icke desto mindre kunde han genom
sträng sparsamhet och sin praktiska läggning
samla en efter sina och bygdens förhållanden
ganska stor förmögenhet. Han efterlämnar
bl. a. barn en son, J. Forssell, folkskollärare
och sparbankskamrer i Örkelljunga.
Sedan tidningstaxan för år 1899 nu
utkommit, kan prenumeration å
Svensk Läraretidning för nästa år
när som helst verkställas. Den bör
ske å närmaste postanstalt ju förr
dess hellre och senast inom den 24
december. Priset är det vanliga
- 3 kronor 50 öre för hel årgång.
Litteratur.
Öfningar i svensk språklära, rättskrifning
och uppsatsskrifning för folkskolan af
Sven Mark. I. Årskurs tör första
årsklassen, eller för l:a och 2:a årsklasserna
tillsammans. II. Årskurs för andra
årsklassen, eller i svagare skolformer äfven
delvis för högre afdelningen. Stockholm,
P. A. Norstedt & söner. Pris: Första
häftet 25 öre. Andra häftet 35 öre. Båda
häftena i ett band 65 öre.
Enligt lärobokskommitténs grundsatser
erfordras för undervisningen i modersmålet
dels en öfningsbok för folkskolans lägre
klasser och för svagare skolformer, dels en
språklära, afsedd endast för de högsta
klasserna i de mest gynnsamt utrustade
folkskolorna. Öfningsboken borde innehålla
en åskådlig och planmässig framställning af
språklärans enklaste begrepp, hvilka genom
Öfningsboken skulle inskärpas och tillämpas,
till dess läseboken kunde med fördel
begagnas för samma ändamål. Beträffande
uppställningen framhålles särskildt, att Öf-
ningsboken skulle med den enkla satsen j
till utgångspunkt framställa delar af form- j
och satsläran i samband med hvarandra.
Den föreliggande Öfningsboken är
utarbetad enligt lärobokskommitténs sålunda
uttalade grundsatser, hvarjämte författaren
tagit tillbörlig hänsyn till det under senare
åren framträdda krafvet på en förberedande
uppsatsskrifning inom folkskolans lägre
klasser.
Enligt normalplanens anvisningar skola
de skriftliga öfningarna i första och andra
årsklasserna omfatta afskrifning ur
läseboken, skrifning af små ordlistor,
diktamens-skrifning och förberedande uppsatsskrifning.
Författaren anser, att afskrifningen ur
läseboken erbjuder åtskilliga svårigheter.
För att i någon mån afhjälpa dessa, har
han i denna öfningsbok lämnat ett antal
korta och ytterst enkelt affattade
samman-! drag af hufvudinnehållet i åtskilliga bland
de lättaste läseboksstyckena. Meningen
j härmed är, att när ett af dessa stycken är
i läst, skall dess hufvudhmehåll sålunda helt
| enkelt afskrifvas efter Öfningsboken.
Nu kan det helt visst ifrågasättas,
huruvida denna myckna afskrifning alltid
åstad,-kommer det resultat, som därmed åsyftas,
nämligen inpräglande af ordbilderna. Mången
har trott sig finna, särskildt på de lägre
stadierna, att barnen ofta endast fixera en
eller ett par bokstäfver i sänder och så
j afskrifva dessa o. s. v. Särskildt gäller
| detta i fråga oin svårare ord. Hvad som
i är säkert är, att barn, som allt för länge
! fått hålla på med dylik afskrifning i stället
! för skrifning efter diktamen, blifva aldrig j
| ens tillnärmelsevis säkra i rättstafning. Och i
l dessutom erbjuder denna afskrifning intet
| som helst utvecklande eller intresseväckande,
j hvarför också många erfarna skolmän anse,
j att den så mycket som möjligt bör ersättas
| med skrifning af lättare uppsatser- Numera
! finnas ju också ett par synnerligen goda
j öfningsböcker med dylika uppsatsöfningar,
i nämligen Cederschiöld-Olanders och Hedda
; Anderssons, hvilka redan tillvunnit sig
myc-| ket erkännande.
| »Erfarenheten har visat», säger
förfat-i tåren, »att det behöfves ännu lättare
upp-| gifter för de allra första skrif öfningarna»
l än de nämda öfversikterna. De allra första
i öfningarna hafva därför här fått formen af
j korta fristående satser med konkret
inne-| håll, som ined lätthet kan utfrågas och af
l barnen fullkomligt uppfattas. Enligt de
i anvisningar, som länmas rörande lärogången,
j skola dessa enkla satsexempel behandlas så,
j att satsens »hufvud- och viktigaste bldelar»
! framträda för barnens åskådning, dock utan
j definitioner och utan strängt kraf på
ter-; mernas inlärande. Dessa förberedande
sats-l lösningsöfningar, vid hvilkas genomgående
j uppmärksamheten äfven fästes vid åtskilliga
i böjningsformer och andra spridda notiser
ur formläran, äro afsedda att underlätta
inlärandet af den kurs i språklära, som
enligt normalplanen skall genomgås i tredje
och fjärde årsklasserna.
Såväl satsöfningarna som
läseboksresuméerna äro afsedda att betraktas som
blandade rättskrifningsöfningar. I andra häftet
förekommer ett begränsadt antal rättskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
