Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (893.) 8 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
och en treflig tambur. Från båda rummen
har man en synnerligen tilltalande utsikt.
Vidare finnas å vindsvåningen rum för
städerska samt en af småskollärarinnorna.
Ofvanför skolsalarna torde en blifvande
slöjdskola få sin plats. Både salar och
tamburer uppvärmas medelst kaminer.
Byggnaden utgöres af ett präktigt
stenhus i italiensk villastil. Ritningarna äro
utförda af ingeniör D. Lundegård. Det
hela jämte skolgårdens planering m. m. har
betingat en kostnad af omkring 30,000 kr.
Med denna termins början har huset
tagits i anspråk. På terminens första dag i
förra veckan svajade den blågula flaggan
för första gången från kupolens flaggstång
ofvanför ingången. H-g.
riksdagsmotioner
angående
socken- och folkbibliotek.
Såsom förut meddelats, hafva i
andra kammaren väckts tvänne hvar
för sig särdeles heaktansvärda
motioner, afseende att sätta nytt lif i
socken-och folkbiblioteken. Den ena
motionen gäller ändringar i
kommunallagarna och har af denna anledning
remitterats till lagutskottet; i den andra
begäres statsanslag, hvadan den
behandlas af statsutskottet.
Professor S. J. Boethius yttrar i sin
motion om skrifvelse till k. m:t
angående lagstiftning i fråga om
sockenbibliotek följande:
För att det arbete, som nedlagts och
nedlägges på vårt folkskoleväsendes
utveckling, må blifva verkligt fruktbärande,
fordras, att åt dem, som i folkskolorna
förvärfvat bildningens första förutsättningar,
tillfälle må beredas att genom
ändamålsenlig läsning göra den förvärfvade
bildningsmöjligheten effektiv. Därtill kräfvas
emellertid goda folkbibliotek. Under det
uppsving, som vårt folkskoleväsende erhöll på
1860-talet, erkändes detta också allmänt,
och följden häraf var uppkomsten af en
stor mängd s. k. sockenbibliotek; 1866
räknade man icke mindre än 1,265 sådana.
Under de sista årtiondena har dock ett
beklagligt bakslag inträdt med afseende på
denna en gång så lofvande rörelse.
Orsakerna härtill torde vara flera, hvarför också
medel af olika slag till det nämda
missförhållandets af hjälpande kunna behöfvas. En
af dessa orsaker är emellertid sådan, att
den torde kunna undanrödjas på
lagstiftningens väg och därför förtjänar de
offentliga myndigheternas uppmärksamhet.
När 1862 års kommunallagar först
började tillämpas, synes den allmänna
uppfattningen hafva varit, att sockenbiblioteken,
såsom stående i nära samband med
folkskoleväsendet, hörde under kyrkostämmans
och skolrådets vård, en uppfattning, som
fick ytterligare stöd af att 1842 års
folkskolestadga anbefallde prästerskapet »att
uppmuntra till inrättande och begagnande
af sockenbibliotek», och att instruktionen
för folkskoleinspektörerna ålade dessa att
utöfva uppsikt öfver de ifrågavarande
inrättningarna. Man torde också vara
berättigad att antaga, att den kraftiga
utveckling, som sockenbiblioteksinstitutionen
företedde på 1860-talet, väsentligen berodde
af skolstyrelsernas intresse därför.
Emellertid uppstod i ett par kommuner i
Skaraborgs län (Skärstads och Helluras
kommun samt Önums kommun) tvist mellan
kyrko- och kommunalstämmorna rörande
målsmanskapet för sockenbiblioteken, i det
å ena sidan de respektive
kommunalstämmorna tillsatte särskilda biblioteksstyrelser
och å andra sidan sockenbibliotekets
räkenskaper i den ena af de båda kommunerna
förelades kyrkostämman. Från båda håll
anfördes klagomål hos k. befallningshafvande i
länet, som i sitt utslag af den 11 juli 1866
förklarade kommunalstämma obehörig att om
ordnandet, vården och förvaltningen af
sockenbibliotek fatta beslut, hvilket däremot
tillkommo kyrkostämma. Frågan drogs då
under k. m:ts pröfning, och den 8 februari
1867 utfärdades, på föredragning af chefen
för civildepartementet, en k. resolution,
hvarigenom länsstyrelsens utslag undanröjdes,
kommunalstämmorna förklarades hafva varit
berättigade att tillsätta styrelse för
sockenbiblioteket, men det of verkl agade
kyrkostämmobeslutet angående biblioteksräkenskaperna
förklarades utan verkan. De grunder, som
anfördes för utslaget, voro, att enligt § 7 i
k. förordningen af den 21 mars 1862 om
kommunalstyrelse på landet inga andra
ärenden undantagas från kommunalstämmas
behandling än sådana, om hvilka särskildt
stadgas, att de höra under kyrkostämma, men
frågan om sockenbibliotekens förvaltning ej
är upptagen bland de ärenden, som i § 2 af
k. förordningen af den 21 mars 1862 om
kyrkostämma uppräknas såsom hörande till
kyrkostämmans handläggning.
Detta prejudikat har haft till följd, att
inom kommunerna antingen ovisshet
uppstått angående rätt forum för
sockenbiblioteksfrågors behandling, då det nämda
utslaget synes strida mot § 11 i nuvarande
folkskolestadga, hvilken liksom föregående
folkskolestadga ålägger skolråden att befrämja
inrättandet och begagnandet af
sockenbibliotek samt tillse, att lämpliga böcker därtill
anskaffas, eller att sockenbiblioteken helt
och hållet öfverlämnats åt
kommunalstämmans och kommunalnämdens vård.
Intetdera har i allmänhet varit lyckosamt för
sockenbiblioteken. Osäkerheten har verkat
förlamande, och kommunalnämderna, som
måste ombesörja så många andra
angelägenheter och i hvilka kommunernas
folkskollärare icke kunna inväljas, hafva, då de
på grund af det nämda utslaget kommit att
tjänstgöra såsom biblioteksnämder, ej alltid
med behörig kraft kunnat ägna sig åt detta
uppdrag. För att i någon mån uppfylla
sina skyldigheter med afseende på
anskaffandet af god folkläsning, hafva stundom i
stället respektive skolmyndigheter
koncentrerat sin verksamhet på skolbiblioteken,
hvilkas utveckling de enligt samma § 11
äfven hafva att befrämja och hvilkas vård
oomtvistligen tillhör dem, men detta torde
stundom hafva medverkat till att det
kommunala intresset svalnat för
sockenbiblioteken, och dock kunna dessa tydligen ej
ersättas genom skolbiblioteken, hvilka böra
lämpas efter barnens och ungdomens
behof.
Under sådana förhållanden synes en
ändring i kommunallagarna vara af behofvet
påkallad med syfte att dels undanrödja den
anmärkta ovissheten, dels ytterligare
befrämja sockenbiblioteksinstitutionens
utveckling. Det enklaste sättet härför vore, att
vården af denna institution uttryckligen
öfverflyttades på kyrkostämma och skolråd,
då dessa i öfrigt hafva hand om
kommunens folkundervisningsanstalter, till hvilka
sockenbiblioteken helt enkelt äro ett
nödvändigt komplement, och borde då ett
till-lägg göras till § 2 i k. förordningen om
kyrkostämma af den 21 mars 1862,
hvarigenom »sockenbibliotek» äfven intoges bland
de i nämda § uppräknade frågor, som höra
till kyrkostämmas handläggning.
Folkskolestadgans ofvan omtalade § 11 bragtes
härigenom i öfverensstämmelse med gällande
kommunallagar. Häremot skulle emellertid
kunna anföras, att möjligen på detta sätt
sockenbiblioteken erhölle en allt för
ensidig religiös prägel, men, säger en författare,
som i tidskriften Verdandi för 1898
behandlat frågan om våra folkbibliotek: »det
är nu säkerligen ingen fara att öfverlämna
biblioteken åt skolråden. Ehuru dessa höra
till de institutioner, som långsammast
utveckla sig, så äro de dock nu i regel helt
annorlunda än på 1850-talet».
En brist vore visserligen, att
folkskol-lärarne, hvilka väl böra hafva det största
intresset för sockenbiblioteken, ej äro
själfskrifna medlemmar af skolråden och, om
de tillika äro klockare, ej ens äro valbara
till dessa, men möjligen kunde stadgas rätt
för folkskollärare att alltid adjungeras i
skolråd, när sådant behandlar frågor rörande
sockenbibliotek. Skulle emellertid hinder
möta mot att öfverflytta
sockenbiblioteksin-stitutionen från kommunalstämma till
kyrkostämma, då är det af nöden att ett
till-lägg göres till k. förordningen af den 21
mars 1862 om kommunalstyrelse på landet
af sådant innehåll, att i hvarje kommun
skall finnas en under kommunalnämden
stående biblioteksstyrelse, och synes det, att
i denna styrelse skolrådets ordförande och
folkskolläraren böra vara själfskrifna
ledamöter, eller, där flere folkskollärare finnas
inom kommunen, en af dessa bör i
styrelsen inväljas.
Då af det nu anförda framgår, att olika
synpunkter med afseende på frågans
lösning kunna göra sig gällande, har jag ej
ansett mig böra framställa ett definitivt
ändringsförslag, utan får vördsamt hemställa,
att riksdagen måtte genom skrifvelse
till k. m:t begära, det k. m:t täcktes låta
utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag om sådana ändringar i nu gällande
kommunallagar, att dels klarhet må
vinnas angående frågan, under hvilka
kommunala myndigheter
sockenbiblioteksinsti-tionen sorterar, dels bättre garantier
erhållas för denna institutions vård och
utveckling.
Den andra motionen är af
häradshöfding G. Kronlund och rektor Julius
Centerwall samt gäller anslag till un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
