Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (968.) 18 juli 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
arbete vållar, att många barn få växa upp
utan att inhämta nödiga kunskaper på det
enda sätt, hvarpå detta numera i allmänhet
endast kan ske, nämligen i skolan.
Joh. Wickbom.
Karlstads stift.
De synnerligen rikliga och därtill
ovanligt goda arbetsförtjänster, som under de
senare åren varit allmänt rådande, hafva
helt visst i betydlig grad minskat ett af de
från gammalt hörda hindren för en jämn
skolgång, nämligen fattigdomen, men icke
har jag kunnat förmärka, att skolgången
därigenom blifvit jämnare. - - - -
Ja, man skulle till och med utan fara för
öfverdrift kunna våga det påståendet, att
till följd af de förhöjda arbetspriserna
försummelserna i fråga om barnens skolgång
trängt sig längre uppåt, särdeles inom den
mer burgna jordbrukareklassen, där barnens
arbetskrafter mer än förr tagits i anspråk.
O. Törneblad.
Hernösands stift.
Skolgången har varit mycket ojämn. Ej
sällan infinna sig barnen i skolan långt
efter terminens början eller upphöra att
deltaga i undervisningen före terminens
siat. Åtskilliga barn hafva inträdt i
skolan först året före sin
konfirmationsundervisning. I vissa skoldistrikt har tillsynen
öfver skolgången varit synnerligen slapp.
I städerna och sågverkens skolor är
skolgången i det hela rätt tillfredsställande,
om också här anledning till anmärkning
icke saknas. Mattias Nordell.
Skolgången lämnar på många håll ännu
mycket öfrigt att önska, om än en
förändring till det bättre gjort sig gällande inom
inspektionsdistriktet betraktadt som helt.
Ännu möter på åtskilliga ställen den
oseden, att barnen ej infinna sig vid skolans
öppnande, utan komma en eller flera dagar,
ja stundom flera veckor efter terminens
början. G. V. Bucht.
Svårt har det varit att få de större
barnen att inställa sig i skolan straxt vid
läsårets början. Under här för närvarande
rådande brist på arbetsfolk och därmed
följande höga dagspenningar hafva
föräldrarna ofta ansett sig tvungna att använda
sina barn till hjälp med hvarjehanda
arbeten i hemmen, och skolråden, som
vidtagit den åtgärden att sätta höstterminens
början så sent som möjligt, hafva långt
ifrån alltid därmed lyckats inarbeta en mera
jämn skolgång. Då vårarbetet tager sin
början, försvinna många af de äldre barnen
från skolan för att sysselsättas vid den här
uppe så brådskande sådden under senare
hälften af maj. Axel Ohlsson.
––––I synnerhet hösttiden behällas de
äldre barnen gärna i hemmen för att hjälpa till
med jordbruksarbete och kreaturens vallande;
för samma orsak glesna skolbarnens leder
väl mycket efter midten af maj.
Egendomligt nog är skolgången företrädesvis
ojämn i de flyttande skolorna, ehuru man
isynnerhet där borde vara angelägen om
att begagna den korta undervisningstiden.
A. Th. Frykholm.
Vana, som föräldrarna varit från
föregående tider, att få sända sina barn till
skolan, just då det för dem varit
lämpligast, hafva de betraktat lärarepersonalens
anspråk, att barnen skulle sändas till
skolan vid dess öppnande, såsom ett ingripande
i och ett inkräktande på deras personliga
fri- och rättigheter. P. O. Lundkvist.
Men många, som befinna sig i goda
ekonomiska omständigheter och bo alldeles
intill skolan, försumma att sända sina barn
tdit under långa tider, stundom hela
terminer. Så hafva till och med
skoltill-syningsmän kunnat förfara. Till stort
fördärf för skolgången händer det, att äfven
småskolebarn erhålla arbete vid sågverken.
A. Nordlander.
––––––Det händer icke så sällan, att
barn utan föregående anmälan tagas bort
från skolan, och att barn i skolåldern
uteblifva från skolan under hela terminer, ja
till och med under åratal.
P. O. Grape.
Visby stift.
Gotlands . båda folkskoleinspektörer äro
de enda inom riket, som ej beklaga sig
öfver ojämn skolgång.
Folkskoleinspektör Odin intygar med
glädje »att skolgången under denna period
ytterligare förbättrats», och folkskoleinspektör
Uddin konstaterar likaledes, att skolgången
på senare åren blifvit något jämnare.
Dessa fragmentariska utdrag, som likväl
svällt ut till ett betydande omfång, behöfva
inga kommentarier. De tala bäst för sig
själfva.
Höjning af
småskollärarinnornas ålderdoms-understöd.
I Svensk Författningssamling n:r 47
d. å. linnes införd följande
K. rmis nådiga kungörelse angående ändring af
§§ 6, 7, 8, 9, 16 och 20 i det för småskol-
lärares m. fi. ålderdomsunderstödsanstalt
den 22 juni 1892 fastställda reglemente;
gifven Stockholms slott den 15 juni 1900.
Vi OSCAR, etc., göre veterligt: att sedan
riksdagen, med anledning af våra därom
gjorda framställningar, dels medgifvit
förhöjning af de understödsbelopp, hvilka efter
utgången af år 1900 komma att beviljas
från srnåskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt, dels ock godkänt vissa grunder
i fråga om aflönande i vissa fall af vikarie
för extra ordinarie eller biträdande lärare
eller lärarinna vid folkskola samt för lärare
eller lärarinna vid mindre folkskola eller
småskola, hafva Vi funnit godt förordna,
att nedannämda §§ i det för småskollärares
m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt den 22 juni
1892 fastställda reglemente skola erhålla
följande förändrade lydelse, att tillämpas från
och med år 1901:
§ 6.
Understödet är antingen helt eller af
kortadt.
Helt understöd utgår med ett belopp af
200 kronor för år.
Afkortadt understöd bestämmes i
förhållande till helt understöd och utgår med de
belopp, som i §§ 8 och 9 närmare angifvas.
Rätt till helt understöd tillkommer efter
afgång från tjänsten hvarje
understödsbe-rättigad lärare, som uppnått 55 års ålder
och räknar 30 tjänsteår.
Öfvergångsstadgande:
Lärare, som blifvit i tjänst anställd fore
den l januari 1880 och uppnått en
lefnads-ålder af minst 55 år, vare, om han
tjänstgjort minst 20 är och summan af
lefnads-och tjänsteår uppgår till minst 80,
berättigad att efter afgång från tjänsten erhålla
understöd till ett belopp af 130 kronor.
Anses af vederbörande skolråd eller
folkskoleinspektör lärare eller lärarinna på grund
af försvagad hälsa, bristande syn eller
hörsel eller annan liknande, oförvållad
anledning icke vidare vara fullt lämplig att
sköta sin tjänst, vare, efter uppnådda 25
tjänsteår, lärare, som fyllt 50 år, och
lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade att, då
han eller hon om understöd gör ansökning,
efter afgång från tjänsten bekomma
af-kortadt årligt understöd till följande belopp:
a} lärarinna,
som fyllt 45 år -. -_......... 90 kr.
» > 46 »_________.. 100 ».
» » 47 » ___............. 105 »
» » 48 » __________ 115 »
» 49 » ..........____ 120 »
b) lärare eller lärarinna,
som fyllt 50 år___..........- 130 kr.
» 51 » __________ 145 »
» 52 » ________.... 155 »
> » 53 » .....,_______ 170 >
» » 54 »..........___._. 185 »
Öfvergångsstadgande:
Lärare, som blifvit i tjänst anställd fore
den l januari 1880 och uppnått en
lefuads-ålder af minst 55 år, vare, om han
tjänstgjort minst 20 år och af förutnämda skäl
icke vidare anses fullt lämplig att sköta sin
tjänst, likaledes berättigad att efter afgång
från tjänsten erhålla afkortadt årligt
understöd sålunda:
om summan af
lefnads-och tjänsteår
uppgår till till belopp af
75 år..............___....... 90kr.
76 »..............,............100 »
77 ».................____...105 »
78 »....................,_.....115 »
79 »..............;............ 120 » ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
