Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (976.) 12 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
Ehuruväl frågan om af hjälpande af
de missförhållanden, som stå i samband
med eller bero af denna
öfverbefolk-ning inom f olkundervisningsan stal terna,
därför ock helt naturligt vid flera
tillfällen varit behandlad såväl inom
lärarekretsar som inom skolpressen
(exempelvis Svensk Läraretidning år 1894
sid. 393), har nämda fråga emellertid
ingalunda tilldragit sig den allmänna
uppmärksamhet, som den onekligen
förtjänar. Högst få om ens någon torde
äga full kännedom om
missförhållandenas omfattning och deras förekomst
å rikets särskilda orter, och ännu
mindre hafva några bestämda förslag till
deras afhjälpande blifvit framställda.
Under de senare åren har frågan
blifvit upptagen å Sveriges allmänna
folkskollärareförenings program, och
föreningens centralstyrelse har sedan dess
bemödat sig om att utfinna lämpliga
sätt och medel för åstadkommande af
en förändring till det bättre i berörda
hänseende. Problemet hör emellertid
till dem, hvilka för en tillfredsställande
lösning kräfva lång tid, mycket arbete
och mångas gemensamma bemödanden.
I första häftet af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings årsskrift för
innevarande år, sidorna 53-54, yttrar
centralstyrelsen följande angående
före-nämda ärende:
I många af vårt lands folkskolor är
barnantalet på hvarje lärare så stort, att
en uppfostrande undervisning därigenom i
hög grad försvåras eller rent af
omöjlig-göres. Att detta är förhållandet, har
hittills föga uppmärksammats. Inga som helst
bestämmelser finnas därom, huru stort
barnantal en lärare är skyldig att undervisa.
Storleken af lärarens arbetsbörda
bestämmes dock väsentligen häraf. Om alla
lärjungarne skola få sin del af
undervisningen, så ökas lärarens ansträngning under
lektionerna nästan i samma grad, som
lärjungeantalet tillväxer. Hemarbetet med rättningar
och förberedelser blir också därigenom större.
Det ena som det andra sliter på lärarens
krafter.
Frågan om barnantalet på hvarje lärare
har en annan sida, som är lika
beaktansvärd. En lärare liknar hvarje annan
människa däruti, att han ej kan utföra mera
än ett visst mått arbete. Ju större det
antal lärjungar är, på hvilka det skall
utpor-tioneras, dess mindre får då hvar och en
däraf. Själfklart är, att den del af lärarens
arbete, som kommer på hvarje lärjunge, kan
bli så liten, att något afsevärdt inflytande
icke utöfvas på lärjungens utveckling. Där
detta inträffar, gå lärjungarne förlustiga sin
rätt till folkskoleundervisning, och de
medel, som likväl utbetalas af stat och
kommun till en sådan skola, blifva väsentligen
utan nytta. Hvar minimum för det
gagneliga skolarbetet ligger, beror naturligtvis
såväl på lärarens individualitet som på
barnens skaplynne, men då skolor med 100
lärjungar och därutöfver finnas hos oss i stort
antal, så är intet tvifvel om, att vi hafva
skolor, där ej blott lärarens krafter äro
otillräckliga, utan äfven sådana, där han ej
kan uträtta något afsevärdt för sina
lärjungars undervisning och uppfostran, äfven om
han offrar alla sina krafter häråt.
Folkskolans vänner måste söka afhjälpa
dessa missförhållanden. Första steget
härvid är att utreda deras omfattning. Den
officiella statistiken lämnar ej härför
behöfliga upplysningar, hvarför centralstyrelsen
måst besluta sig för att genom
länsombuden vända sig till lärare och lärarinnor vid
landets folk- och småskolor med anhållan
om behöfliga primär-uppgifter.
Den öfversikt af barnantalet på hvarje
lärare, som därigenom erhålles, kommer
säkerligen att också blifva af betydelse för
lönefrågans fortsatta utredning, då det vid
dennas bedömande måste tagas hänsyn till
det arbete, som lagts på läraren.
Centralstyrelsen anhåller, att alla lärare och
lärarinnor, oafsedt om de tillhöra föreningen
eller ej, måtte så skyndsamt som möjligt
lämna de önskade uppgifterna.
Hvad som i ärendet först och främst
erfordras, är påtagligen, såsom
centralstyrelsen anför, en utredning angående
den omfattning, i hvilken
missförhållandena förekomma. Lifligt öfvertygad
därom, att en statistisk redogörelse för
det arbete, som lärare och lärarinnor
hafva att utföra i skolan, och de
förhållanden, under hvilka detta utföres,
är ägnad att varda af betydelse såväl
för folkundervisningens fortsatta
utveckling som i fråga om förbättrandet af
lärarnes och lärarinnornas ställning ej
minst i ekonomiskt afseende, har
centralstyrelsen beslutat gå i författning
om utarbetandet af en sådan
redogörelse.
För åstadkommande af de
primäruppgifter, som erfordras för en, så vidt
möjligt, fullständig och tillräckligt
belysande Öfversikt härvidlag, har
centralstyrelsen trott sig kunna påräkna
medverkan af vårt lands samtliga lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor.
Centralstyrelsen har för ändamålet
utarbetat och låtit trycka blanketter,
afsedda att af en lärare eller lärarinna
vido hvarje folk- eller småskola ifyllas.
Å blanketterna önskas angifvet:
a) Namn på den plats, där skolan är
belägen.
b) Skolans art: småskola, mindre
folkskola, folkskola; fast eller flyttande.
c) Namn å den eller de lärare eller
lärarinnor, som undervisa i skolan (kolumn 2).
d) Hela antalet barn, som läraren eller
lärarinnan har att undervisa, äfven om de
tillhöra en afdelning, som ej besöker
skolan, då uppgiften lämnas, utan som
besöker skolan pä annan tid (kol. 3).
e) Barnens fördelning i klasser (kol. 4
-11).
f) Skolsalens längd, bredd och höjd i
meter (kol. 29-31).
g) Ärliga utdebiteringen pr fyrk
(landsbygden) eller pr bevillningskrona (städerna)
för skolan (kol. 32) och för andra
kommunala ändamål (kol. 33).
Om barnen, som undervisas af samme
lärare, äro fördelade i afdelningar eller
rotar, som besöka skolan på olika
tider, önskas dessutom följande
uppgifter:
h) Hvilka klasser, som tillhöra hvarje
afdelning (kol. 12, 16, 20, 24).
i) Huru många dagar i veckan, hvarje
afdelning undervisas (13, 17, 21, 25).
j) Huru många månader af året, hvarje
afdelning undervisas (kol. 14, 18, 22, 26).
k) Huru många dagar om året hvarje
barn sålunda erhåller undervisning (kol. 15,
19, 23, 27).
Om afdelnings- eller
hvarannandags-läsning förekommer, önskas upplysning
om
1) Hvilket år sådan förknappning af
barnens årliga skoltid infördes (kol. 28).
Då Sveriges allmänna
folkskollärare-förenings länsombud lättare än
centralstyrelsen kunna komma i förbindelse
med de särskilda skolorna, har
centralstyrelsen ansett sig böra i detta fall taga
i anspråk länsombudens beredvillighet
att medverka vid arbetet för
folkupplysningens förbättrande.
Centralstyrelsen har därför anmodat de särskilda
länsombuden att dels snarast möjligt
genom sockenombud eller på annat
lämpligt sätt tillställa någon lärare
eller lärarinna vid hvarje folk- eller
småskola inom hvar sitt ombudsområde ett
exemplar af nämda blankett och dels
före den 15 nästkommande december
till centralstyrelsen insända de inkomna
uppgifterna.
Sedan vederbörliga uppgifter
inkommit till centralstyrelsen, skall den låta
sammanföra och statistiskt bearbeta
dessa uppgifter. Det är att hoppas, att
därigenom skall kunna åstadkommas
en, så vidt möjligt, fullständig
statistisk redogörelse för det arbete, som
lärare och lärarinnor nu hafva att utföra
i skolan, och de förhållanden, under
hvilka detta arbete utföres. Och det
är tydligt, att en sådan redogörelse
måste komma att utgöra ett värdefullt
bidrag till utredningen af frågan om
öfverbefolkningen inom folkskolan samt
därför ock blifva af stor betydelse vid
bedömandet af hvilka åtgärder, som
böra vidtagas för folkundervisningens
fortsatta utveckling och förbättrandet
af lärares och lärarinnors ställning, icke
minst i ekonomiskt hänseende.
Men det beror nu företrädesvis, ja,
nästan uteslutande på vårt lands lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor
själfva, huru fullständig och belysande
samt i följd däraf äfven huru
bevis-kraftig denna statistik blir. Utan
deras medverkan kan en tillfredsställande
statistisk redogörelse uti ifrågavarande
hänseende icke åstadkommas. Med
deras hjälp kan däremot utan svårighet
erhållas ett statistiskt material af högst
värdefull beskaffenhet och ägnadt att
blifva af ingripande praktisk betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
