Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (976.) 12 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
627
delar, som stå att erhålla vid försäkring på
fullt solida grunder. De förmåner, som
sålunda beredts lärareföreningens
försäkringsgrupp, äro väsentligt större än de, som
åtnjutas af t. ex. järnvägsmännens
försäkringsgrupp. Det står ju för öfrigt hvar och en
fritt att begagna sig af de erbjudna
fördelarna eller söka sig försäkring på annat håll.
Redan på försommaren hörde vi, att andra
försäkringsbolags agenter sökte vinna lärare
genom förespeglingar om högre
premiereduktion medelst vinst. Manövern är alltså icke
ny, troligen icke ens hr Eklunds uppfinning.
Men vi tro icke, att inånga, när syftet blir
afslöjadt, skola nappa på den kroken.
Sammanhållning gagnar oss bäst äfven på detta
område. Det torde vara tämligen öfverflödigt
att till bemötande upptaga sådant
meningslöst tal, som att »premienedsättningen kunde
stannat vid t. ex. hälften af den nuvarande,
hvarigenom god utsikt till premiens framtida
minskning genom vinstutdelning bibehållits».
Den, som så tänker, kan ju försäkra sig utom
gruppen och välja huru höga premier han
vill. Skulle man resonnera på det sättet, vore
ju premienedsättning alls icke önskvärd, ty
ju högre premien är, desto större »vinst»^
d. v. s. återbäring af för hög premie, har
man att motse i framtiden.
Hr Eklunds påstående, att besparingarna
i anskaffningskostnader med undantag af
högst 3,40 pro mille ovedersägligen tillfalla
bolaget och icke den särskilda gruppens
försäkringstagare, är fullständigt oriktigt. Huru
hänger för öfrigt detta tillsammans med
ordandet längre ned om utsikterna till premiens
framtida minskning genom vinstutdelning?
Motsägelsen ligger ju i öppen dag.
Körande § 14 i försäkringskontraktet anse
vi oss böra upplysningsvis tillägga några ord.
Medlemmar af gruppen äga rätt att anskaffa
försäkringar, men naturligtvis endast i
samarbete med Svedas ordinarie agenter. Hr Eklund
vet mycket väl, att s. k. underagenter icke
stå i direkt förbindelse med
försäkringsbolaget, hvilket ofta icke ens känner deras
namn, utan uppgöra affär med och få sin
provision af hufvudagenten. De kunna
därför icke konkurrera med denne. Enda
skillnaden är, att i här förevarande fall är
provisionen bestämd genom kontraktet. Hvad
gruppombuden angår, så stå de utom
konkurrensen och kunna blott arbeta bland
lärareföreningens särskildt angifna medlemmar.
Endast för så vidt de tillika äro vanliga
be-fullmäktigade agenter, äga de rätt att i eget
namn, försäkra hvilka personer som helst.
Man måste bra ifrigt -»leta efter oläte» för att
i denna paragraf finna något frö till oenighet
bland S. A. F:s medlemmar, och det behöfs
nog ganska mycket »ordrytteri» för att kunna
finna förenings andan hotad af en dylik
såpbubbla. Att hr Eklund, innan
konkurrensskräcken fick makt med honom, icke heller
ansåg kontraktsbestämmelserna farliga,
framgår af hans skrifvelse till Svecia af den 11
maj 1900, hvari det heter: »Jag får härmed
göra förfrågan, huruvida den omständigheten,
att jag är ombud för Balder, utgör hinder
för att på samma gång vara kretsföreningens
ombud för Svecia. Praktiskt sedt torde alls
inga hinder möta härför.* Balder medgaf
emellertid icke en dylik kombination, och
den 5 augusti skref hr Eklund följande om
mycken själfförsakelse vittnande ord: »Jag
skall genom det försäkringsombud, som
utses (för Östra Barakretsen), kunna verka för
försäkringar både i den enskilda gruppen
och i Svecia, så att Balders styrelse icke
skall vinna något på sin principfasthet.» I
öfrigt torde det för hvar och en vara
fullständigt klart, att de genom kontraktet
fastställda försäkringsvillkoren icke stå i något
som helst beroende af bestämmelserna i § 14.
I vårt föregående svar hafva vi begagnat
uttrycket »lärarekårens fullmäktige» och
därmed naturligtvis åsyftat föreningens
centralstyrelse, hvilket för öfrigt tydligen framgår
af sammanhanget. Några andra »fullmäk-
tige» känner lärareföreningen icke. Till
vår kännedom har emellertid kommit, att
hr Eklund under senaste tiden sökt med
annat försäkringsbolag inleda
underhandlingar rörande villkoren för en
försäk-ringsöfverenskommelse. Han har nämligen
hos ett af våra yngsta försäkringsbolag gjort
förfrågan, huruvida detsamma skulle kunna
öfvertaga den nya gruppen på de
hufvudgrunder, som hr E. i Svensk Läraretidning
framställt. »Jag ämnar icke>, skrifver hr E.
till nämda bolag, »uppge den påbörjade
striden i denna sak, förr än kontraktet i fråga
(med Svecia) blifvit uppsagdt eller Svecia gått
in på fullständig omarbetning af detsamma.»
Det är, som man ser, »ord och inga visor»,
det där! Men då direktören för det
tillfrågade bolaget ridderligt nog svarade, att han
ej ville inlåta sig på underhandling med hr
E., alldenstund konkurrensen mellan de
ömsesidiga bolagen vore tillräckligt lojal för att
de icke på dylikt sätt ville gå i vägen för
hvarandra, förklarade hr E., att han blifvit
»missförstådd» samt att han blott velat göra
förfrågan, om bolaget kunde gå in på de
föreslagna villkoren. Då bolagets direktör genom
ny skrifvelse hänvisade hr E. till Svecia och
centralstyrelsen, meddelade hr Eklund Svecia
ändtligen följande ultimatum: »Kontraktet
kunde varit fördelaktigare för föreningen, än
det nu är, men jag medger gärna, att det
äfven kunde varit sämre; och borttages eller
ändras § 14, skall jag icke motarbeta utan
tvärt om understödja saken, så godt jag
förmår, men förr än detta skett, uppger jag icke
striden.» - »Det rätter och packer eder
efter», skref Karl IX, och vi måtte äfven i vår
tid ha potentater, som icke äro att leka med.
Innan vi nedlägga pennan, kunna vi
icke undgå att till hr Eklund framställa ett
spörsmål af mera enskild art. Hvad menar
Ni, då Ni uti Eder senaste insändare säger:
»Det saknas visserligen icke skäl till att
tillskrifva kommitterade mindre vackra motiv
för deras tillvägagående i denna sak, men
hellre än att därmed möjligen begå en
orättvisa mot någon af dem vill jag afhålla mig
från ett sådant omdöme»? Vi förvänta, att,
då Ni inför denna tidnings läsare utslungat
en dylik beskyllning, Ni ock inför samma
forum genast lämnar en fullt tillfredsställande
förklaring.
Slutligen få vi förklara, att vi icke haft i
uppdrag att tala å centralstyrelsens vägnar.
Vi känna icke heller centralstyrelsens mening
rörande denna tidningspolemik, liksom vi
icke heller veta, om nämda styrelse fäster
något afseende vid ett angrepp, som
framkommer uti en insänd tidningsartikel.
Stockholm, Tumba och Lekaryd den 10
september 1900.
J. J. Dalström.
P. Lagerblad.
Pehr Borgh.
Sedan nu båda parterna haft ordet hvardera
två gånger, nödgas vi förklara diskussionen i
denna fråga afslutad - dock naturligtvis
med öppen rätt för hr Eklund att, om han
det önskar, i största korthet besvara den
interpellation, som kommitterade i dagens
nummer framställa till honom.
Efter vårt förmenande har i denna
polemik det väsentliga i frågan blifvit allt för
mycket bortskymdt af smådetaljer. Saken
är ju helt enkelt den, att kommitterade och
centralstyrelsen sökt utverka åtskilliga
förmåner åt föreningens medlemmar. Utom
det arbete kommitterade och
centralstyrelsen nedlagt samt de portoutgifter, som i
följd häraf uppstått, har utverkandet af dessa
förmåner ej kostat föreningen något alls.
Förmånerna äro större än någon annan kår
hittills lyckats utverka på detta område.
Om föreningsmedlem vill begagua sig af
dessa förmåner, står detta honom fritt, men
vill han det icke, har han ock därtill sin fulla
frihet. Alltså: icke något som helst tvång;
och kan någon på annat håll skaffa sig
större förmåner än som nu blifvit
utverkade, antaga vi, att centralstyrelsen gärna
ser detta.
Huru under sådana omständigheter någon
föreningsmedlem kan hafva anledning till
missnöje med den vidtagna åtgärden är oss
verkligen ofattbart. Red. anm.
Svenskbyboarnes skola
i Syd-Kyssland har genom undertecknad fått
emottaga följande: från Sydöstra Skånes
kretsförening genom J. P. Paradis i Benestad 4
kr. 50 öre; från Västra Barakretsen genom
S. A. Tornberg i Arlöf 10 kr.; från
Ulricehamnskretsen genom O. Bogren i Hössna 9
kr.; från Kindskretsen genom J. H. Karlen
i Mossebo 10 kr.; från Kindakretsen genom
A. Jonasson i Horn 10 kr.; från
Tornakretsen genom L. Paulsson i Lilla Råby 5 kr.;
hvilket tacksamt erkännes.
Dessutom har jag i uppdrag att å Chr.
Hoas vägnar framföra hans hjärtligaste
tacksamhet och afskedshälsningar såväl till
direktör O. Salomon och slöjdlärare Johansson
å Nääs som ock till redaktör E.
Hammarlund samt alla de kamrater, med hvilka han
kommit i beröring, och alla dem, som
intresserat sig för honom och stamfränderna
i Gammal-Svenskby.
Hasslarp den 8 september 1900.
M. J. Martinsson.
BARNBIBLIOTEKET
SAGA
utsänder i dag sitt femtonde häfte.
Detsamma innehåller på omslaget förutom
tankeöfningar m. m. en berättelse från Karl
XI:s tid om »Pelle Fiskare». Innehållet
i öfrigt utgöres af sagorna om »Tannhäuser»,
»Lohengrin» och »Syritha» samt början af
sagan om »Läkaren mot sin vilja».
Allt förtydligadt med 11
originalillustrationer af Elsa Beskow,
N:r 16, som utsändes onsdagen den 26
d:s, innehåller slutet af sagan om
»Läkaren mot sin vilja» samt vidare sagan om
»Lanval» m. m.
Pärmar
till SAG-AS komplett utkomna femte del
(»Jorden rundt på 80 dagar») tillhandahållas
subskribenterna. Priset för en klotpärm med
guldtryck å rygg samt pressning å sidorna
är 30 öre utom frakten. Pärmar till Svenska
folksagor, Robinson Kruse, Tusen och en
natt samt Onkel Töms stuga kunna ännu
erhållas till samma pris. Då minst 5 st.
pärmar på en gång rekvireras, sändas de
fraktfritt. Vid rekvisition af mindre antal
än 5 tillkommer för hvarje sändning 30
öre för frakt. Rekvireras pr kontant från
Expeditionen af SAGA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
