Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (984.) 7 november 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
755
önskemål inför sitt distrikts
skolstyrelse.
Men det är icke nog med att en
lagbestämmelse finnes; den bör ock
efteiiefvas. Enligt hvad vi försport,
finnas församlingar, där man så helt
och hållet ignorerar gällande lag, att
man sedan författningens tillkomst icke
hållit ett enda sådant sammanträde.
I andra församlingar händer det blott
sällan, att dylika sammanträden äga
rum. Och i några fall åter händer,
att sammanträdet användes för helt
annat ändamål än det i
folkskolestadgan afsedda.
Är det nu tillika så, att man i
sådana församlingar eljest litet eller intet
frågar efter lärarepersonalens åsikter i
hvad skolan angår, så är det högeligen
af nöden, att vederbörande göras
uppmärksamma på hvad deras plikt
kräfver. Det förefaller oss, som om ingen
vore närmare att råda bot på ett slikt
missförhållande än vederbörande
folkskoleinspektör.
Vore det icke rent af skäl, att
folkskoleinspektörerna under sina
inspektionsresor gjorde sig underrättade om,
huruvida dessa för skolan och
lärarekåren så betydelsefulla sammanträden
försiggå i enlighet med
folkskolestadgans föreskrift? Eljest är det att
befara, att nämda föreskrift på många
ställen är och förblir endast en död
bokstaf.
Löneregleringar,
De sista dagarna i oktober voro
ganska rika på löneregleringsbeslut.
Vi delgifva här nedan våra läsare ett
sammandrag af de underrättelser, som
hittills ingått.
Malmö.
Det i förra numret upptagna förslaget till
lönereglering för lärarepersonalen blef vid
kyrkostämman sistlidna onsdag föremål för
en lång och liflig diskussion, som denna
gång dock blott kom att gälla lärarnes
löner.
Denna inleddes af lektor Lindahl, som
reserverat sig mot skolrådets beslut att höja
lönerna. Dessa hade 1898 af kyrkostämman
höjts öfver skolrådets förslag och då borde
man väl kunnat vänta, att den mycket
rörliga frågan om löneförhöjning ej skolat
återkomma redan efter två år. Hvad motiverade
denna ansökan om ökade löner? Kiksdagens
beslut om bidrag till förbättring af lärarnes
löneinkomster, säger man. Men den ökning
staten beviljat hade Malmö skollärare redan
fått. Folkskoleinspektören hade anfört, att i
en del andra städer hade lönerna höjts mer
än hvad vore fallet i Malmö. Denna
kapplöpning städerna emellan vore förhatlig.
Han ville därför yrka afslag.
Konsul Dieden stod på samma sida.
Stadskommunerna borde ej på detta ’sätt besvara
riksdagens höjning af statsanslaget. Det
skulle en gång kunna komma att heta, att
de intet statsbidrag behöfde, om de vore så
rika. Lönerna borde ej bestämmas på
lifstid, utan blifvande tjänsteinnehafvare vara
underkastade löneförändringar. Tiderna såge
svåra ut, och den ekonomiska glansperioden
lede mot sitt slut: redan nästa år stode vi
kanske inför en allmän kris.
Folkskoleinspektören d:r Stenkula bemötte
föregående talarne. Det vore nödvändigt att
hålla jämna steg med andra samhällen, enär
man i annat fall riskerade, att de bästa
lärarekrafterna sökte sig från Malmö. Det vore ej
denna stad värdigt att säga nej; lärarne hade
denna gång ej bragt någon agitation till stånd,
och om deras ansökan beviljades, skulle
lönefrågan säkerligen ej på länge återkomma.
Yrkade bifall till skolrådets förslag.
Läroverksadjunkten A. Pålsson anmärkte,
att d:r Stenkula hade enligt
skolrådsprotokollet yttrat, att Malmö stad aldrig i sin egen
ficka stoppat statens anslag till lärarelönerna.
Men det hade dock skett 1882, då det gällde
anslag åt lärarinnorna. Att kåren ej nu
uppträdt otillbörligt som vid ett föregående
tillfälle vore väl ej ett skäl att bevilja
löneförhöjning. Yrkade afslag.
Detta anförande replikerades i ironiska
ordalag af d:r Stenkula.
Under diskussionen yrkades vidare bifall
af redaktör Hörle, afslag af
grosshandlaren Bager. Bankdirektören Ola Andersson
förklarade sig likgiltig för frågans utgång,
men då de upprepade anspråken på
löneförhöjning från lärarnes sida väckt hans
förvåning, skulle han vid votering rösta för
afslag.
Genom votering, som utföll med 3,314
röster af 29 röstande mot 939 röster af 16
röstande, bifölls skolrådets hemställan.
Lönerna blifva således:
för ord. folkskollärare: 1,500, 1,800, 2,100
och 2,400 kr.
Då voteringen slöt först vid l O-tiden på
kvällen, uppsköts behandlingen af
lärarinnornas lönefråga till i dag.
Lund.
Skolrådet hade, som vi nämt, tillstyrkt
bifall till ordinarie lärarepersonalens
ansökan om löneförhöjning och redaktör Y.
Biilows därom väckta motion. Inom
skolrådet hade folkskolläraren J. Franzén väckt
motion, att äfven småskollärarinne- och
slöjd-lärarinnelönerna måtte höjas. Äfven detta
förslag tillstyrktes.
Vid stämman yrkades bifall till
skolrådets hemställan af samtliga talare utom
boktryckaren H. Ohlsson, hvilken envist
satte sig emot samtliga de föreslagna
lönehöjningarna och blott föreslog ett personligt
lönetillägg af 100 kr. för lärare med minst
15 tjänsteår.
Utan votering bestämde stämman lönerna
i enlighet med skolrådets förslag, och blifva
de från och med nästa år:
för ord. folkskollärare: 1,300, 1,600, 1,900
och 2,200 kr.;
för e. o. folkskollärare: 1,300 kr.;
för ord. folkskollärarinna: 1,100, 1,250, 1,400
och 1,550 kr.;
för e. o. folkskollärarinna: 1,100 kr.;
för småskollärarinna och slöjdlärarinna: 750,
800, 850 och 900 kr.
Ystad.
Folkskollärarepersonalens ansökan om
löneförhöjning föranledde å kyrkostämman den
31 oktober ingen egentlig debatt, enär
samtliga de uppträdande talarne, grosshandlaren
Schultz, d:r Winther, borgmästaren
Petersson m. fl., mer eller mindre varmt
förordade skolrådets hemställan om bifall till
ansökningen. Såsom karakteristiskt för stäm-
ningen referera vi med. d:r V. Winthers
anförande.
Han framhöll det rättvisa och berättigade
i lärarnes framställning, med hänsyn till
deras maktpåliggande och ansträngande arbete
såsom barnuppfostrare, hvarför de böra
erhålla en lön, som kan bereda dena ett
någorlunda bekymmerfritt lif. Talaren ville
betona vikten för samhället att äga
själfständiga och i ekonomiskt hänseende oberoende
lärare. Man kan ej begära god undervisning
utan motsvarande ersättning åt läraren.
Vidare erinrade tal:n om de extra arbeten, som
läraren ofta måste förskaffa sig för sin
existens, hvilket vore så mycket skadligare söm
undervisningen därpå måste lida. Samhället
vore därför pliktigt att bereda dessa lärare
en skälig utkomst för deras arbete i
folkupplysningens tjänst.
Stämman beslöt enhälligt att bifalla
ansökningen, hvadan lönerna hädanefter blifva:
för ord. folkskollärare: 1,400, 1,600, 1,800
och 2,000 kronor.
Folkskollärarinnorna hade begärt, att
högsta lönegraden för dem skulle utfalla efter
15 år (nu 20). Skolrådet afstyrkte
framställningen, men på hemställan af
borgmästare Petersson och rektor Neuman
biföll kyrkostämman lärarinnornas begäran.
Frågan återremitterades til] skolrådet, som
skulle afgifva förslag angående de
nuvarande fem lönegradernas fördelning på fyra
lönegrader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
