Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (988.) 5 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 49
tog han afsked äfven från skolläraretjänsten.
Af k. mit erhöll han då medaljen i guld
af femte storleken »för» medborgerlig
’förtjänst». ’ *’.’
l Många . trodde, ätt han nu skulle söka
hvila. Knappt hade han emellertid hunnit
lämna skolan, förrän han af »Sveriges
försvarsförening» kallades till resetalare rörande
den då brännande försvarsfrågan, l friskt
minne äro väl ännu de besök, han som
sådan åren 1889-92 gjorde i de flesta af
Sveriges landskap. Det var den från
skarpskytterörelsens glansdagar återuppståndne
entusiasten, som nu framträdde och manade
till offervillighet för ett älskadt fosterlands
försvar. Blotta åsynen af’den i
»liätionäl-dräkt» klädde veteranen frammanade för det
patriotiska sinnet en hel här af minnen från
Engelbrekts, Sturars och Vasars dagar. Hans
folkliga; af fosterländsk hänförelse burna
tal vunno genklang inom skilda
samhällsklasser. Också mottogos de med ett
ovanlig^ bifall.
Ar 1893 företog B. en andra
föredragsturné. Denna gång hade han af
»Fosterländska föreningen» i Dalarne och »Svenska
nationalföreningen» i uppdrag att tala i
unionsfrågan. Detta ämne var emellertid
kanhända alltför ömtåligt och tillika politiskt
in-veckladt; alltnog, han upphörde med dessa
föredrag redan 1894 och återvände till sin förra
obemärkthet i den stilla hembygden. Hans
framträdande var som kometens. Okänd
dök han plötsligt upp och väckte intresse
för att därpå lika hastigt försvinna från
den offentliga skådebanan.
Ännu en gång har det sedan blifvit den
gamle förunnadt att, om ock på en blygsam
plats, få stå vakt om fosterlandets minnen.
När den historiskt ryktbara Ornässtugan
1897 inköpts af staten, förordnades B. till
dess tillsyningsman. Mången resande har
där sedan dess med stort intresse åhört den
ännu obrutne gubbens liffulla berättelser.
Skiftande är sålunda den bana, på hvil-^
ken 70-åringen kan blicka tillbaka. Med
skäl kan väl om honom sägas, hvad som i
dessa dagar sagts om en hans samtida
landsman: »I ett fosterländskt sinnelag ligger
grunden till dalasonens lifsgärning,»
Anders Wik.
Sedan tidningstaxan för år 1901
nu utkommit, kan prenumeration
å Svensk Läraretidning för nästa
år när som helst verkställas.
Den bör ske å närmaste
postanstalt ju förr dess hellre och
senast inom den 24 december.
Priset är 4 kronor för hel
årgång, postarvodet inberäknadt.
Ny folkskolestadga
för Stockholms stad.
Folkskoleöfverstyrelsens förslag.
I måndags inlämnades i
ecklesiastikdepartementet följande skrifvelse,
åtföljd af här nedan i sin helhet intagna
förslag till ny folkskolestadga för
Stockholms stad:
Till Konungen.
Angående folkundervisningen i Stockholm^
stad har hittills gällt den af Eders k. m:t
genom nådig resolution den 27 september
1861 stadfästade stadga. Denna stadga
innehåller väl fullständiga bestämmelser om
öf-verstyrelsens för Stockholms stads
folkskolor sammansättning, om ordningen och sättet
för ärendenas behandling hos öfverstyrelsen,
om lärorum och skolmateriel, om
kostnaderna för skolväsendet samt örn revision af
räkenskaperna, men rörande de öfriga
viktiga ämnen, som böra förekomma i en
folkskolestadga, så antingen saknar densamma
helt och hållet bestämmelser eller ock äro
dessa ofullständiga.
Dessa brister böra enligt öfverstyrelsens
åsikt afhjälpas ej genom stadganden i
reglementet för skolorna i Stockholm utan
genom bestämmelser, som fastställas af Eders
k. m:t. Stadgan angående
folkundervisningen i riket den 10 december 1897 är
visserligen afsedd jämväl för skoldistrikt, som
bestå af flera församlingar, men en
tillämpning af densamma i Stockholm skulle vara
förenad med svårigheter i fråga om
tolkningen, särskildt med hänsyn därtill att den
myndighet, som utgör styrelse för skolorna
i skoldistriktet, i berörda stadga benämnes
skolråd, under det i Stockholm skolråd är
en lokal myndighet i hvarje församling med
uppgift att handhafva vissa särskilda bestyr
och i öfrigt biträda öfverstyrelsen i
uppsikten öfver och ledningen af
folkskoleväsendet. Härtill kommer; att särskilda
förhållanden i hufvudstaden påkalla i vissa
hänseenden något olika bestämmelser mot
dem, som gälla för det Öfriga riket.
Det synes därför lämpligast, att
fristående föreskrifter i ämnet utfärdas för
Stockholm; och har Öfverstyrelsen för den skull
låtit utarbeta bifogade förslag till stadga
angående folkundervisningen i Stockholm.
Detta förslag är upprättadt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med allmänna stadgan och
hafva afvikelser därifrån skett endast då
sådant varit betingadt af förhållandena här i
hufvudstadsn. I förslaget har
öfverstyrelsen ej intagit några bestämmelser af
komi-munallags natur utan i stället hemställt,
att den nuvarande stadgan angående
folkundervisningen i Stockholm måtte
fortfarande få gälla i de delar, som äro af sådan
natur. Skälet därtill är, att öfverstyrelsen,
som ärnar inom. kort ingå till Eders k. m:t
med underdånig anhållan om sådan
förändring i lagstiftningen angående
folkskoleväsendet i Stockholm, att detsamma må utgöra
en ängelägenhet, hvilken Stockholm såsom
kommun har att vårda, önskar, att Eders
k. m:t måtte företaga till pröfning
föreliggande förslag till folkskolestadga utan
af-bidan å utgången af berörda förslag om
ändring i kommunallagarna.
På grund af hvad öfverstyrelsen sålunda
anfört får öfverstyrelsen i underdånighet
anhålla, att Eders k. m:t täcktes låta utfärda
en stadga angående folkundervisningen i
Stockholm i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med här bifogade förslag.
(Underskrifter.) l .
Förslag
till
Stadga angående folkundervisningen
i Stockholm.
Kap. I.
Skolor för folkundervisningen.
§ 1.
1. I Stockholms stad, som utgör ett
skoldistrikt, skola finnas fasta folkskolor till det
antal, behofvet kräfver.
2. Af lärarne vid folkskolorna skola, minst
tre fjärdedelar vara anställda såsom
ordinarie, på sätt i §§ 19-21 af denna stadga
föreskrifves. Öfriga lärare skola vara extra
ordinarie folkskollärare; dock må undantagsvis,
om det kan ske utan men för folkskolorna,
i stället för dylik folkskollärare biträdande
lärare användas. För undervisning i
öfmngs-ämnen må ock särskilda lärare kunna
antagas.
Folkskolan har till föremål såväl de mera
försigkomna barnens undervisning som ock
meddelande af det första förberedande
kun-skapsrnåttet åt nybörjare.
1. Till folkskolan skall höra en högre
afdelning.
2. För de lärjungar, som genomgått de för
folkskolan fastställda lärokurser samt icke
öfvergå till den i närmast föregående moment
omförmälda högre afdelning eller annan
läroanstalt, skall tillfälle beredas att efter
bestämd plan under lärares ledning dels
underhålla redan förvärfvade kunskaper, dels
ock däruti ytterligare förkofra sig.
3. För denna fortsatta undervisning må
inrättas särskild fortsättningsskola enligt de
grunder, som omförmälas i särskild
författning samt §§ 14 och 43 af denna stadga.
4. För de lärjungar, som erhållit tillstånd
att lämna folkskolan under de i § 46 angifna
villkor, skall jämväl tillfälle beredas att i
ersättningsskola underhålla förvärfvade
kunskaper och, så vidt möjligt är, däri förkofra
sig.
Kap. 2.
Öfverstyrelse och skolråd.
§ 4-
Folkskoleväsendet ambesörjes af
öfverstyrelsen för Stockholms ötads folkskolor jämte
de territoriella församlingarnas skolråd.
§’5.
Angående öfverstyrelsens och skolrådens
sammansättning och sättet för besluts
fattande hos desamma gäller hvad särskildt är
stadgadt.
; § .6.
1. Öfverstyrelsen utgör styrelse för alla
stadens skolor, .hvilka afse att meddela sådan
undervisning, som denna stadga föreskrifver.
2. Öfverstyrelsen skall äfven hafva
inseende öfver de för samma ändamål inom
staden jämlikt § 55 inrättade enskilda skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
