Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (990.) 19 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
SVENSK LÄRARETIDNING.
JS:r 51
att åt hvarje lärare och lärarinna lämnas
ett exemplar af E. Nilsson: »Om lungsot»,
samt af C. Wallis: »Skolhygien»;
att på lämpligt sätt genom skolrådets
försorg barnen åläggas att före inträdet i
skollokalerna väl af skrapa sina skodon på de
därför afsedda fotskraporna, att spotta i
spottlådorna och icke på golfvet eller i näsdu
kärna, samt att så vidt möjligt hålla
underkläder rena samt ofta vädra öfver- och
ytterkläder.
Om ärftlighet och uppfostran höll
docenten Fr. von Schéele i förra veckan i
Sundsvall på begäran af därvarande
lärareförenings styrelse ett med lifligt bifall
häl-sadt föredrag.
Stora tänkare hade uttalat den åsikten, att
människan blir människa endast genom
uppfostran: »barnet är ett hvitt papper, hvarpå
man kan skrifva hvad som helst.» Andra
hade framhållit de ärftliga anlagens betydelse,
ja, Schopenhauer påstod rent ut, att
människokaraktären är oföränderlig och medfödd,
ingen konstprodukt. Och i våra dagar
framhållas äfven de sociala förhållandenas
betydelse för bildandet af karaktären.
Tal:n ville emellertid påpeka, hur felaktigt
det är att göra det fäderneärfda till
någonting bestämmande. Hvad vi ärfva är endast
anlag, men dessas utveckling beror af
uppfostran och de omständigheter, under hvilka
barnet växer upp. Man kan ingenting
åstadkomma, där ej anlaget finns: är ett frö dödt,
kan trädgårdsmästaren trots de största
ansträngningar ingenting göra däraf. Men är
det lefvande, beror den späda plantans
framtid paj huru den vårdas och värnas.
De barn, hos hvilka uppfostraren har mest
att uträtta, äro genomsnittsbarnen. Dessa
äro utrustade med stora möjligheter, af hvilka
det dock ingenting kan blifva, om de ej råka
i en förståndig uppfostrares hand. Snillena
och genien hoppas man däremot skola själfva
bryta sin väg, fastän äfven många bland dem
blifva brutna i lifvets strid. Men det är just
hos h vardagsmänniskorna, som det finnes ett
rikt bildbart material. Och att utbilda detta
material är så mycket viktigare soin den
utveckling barnet till sina karaktärsanlag
erhåller, går i arf äfven till dess ättlingar.
Vi kunna behärska naturen endast genom
att lyda den - vi måste som uppfostrare
iakttaga individualisering. Man får ej sträfva
att göra alla barn lika utan rätta sig efter
de olika anlagen. Man kan säga, att olika
barn kunna samma kurs på olika sätt. Och
det ena barnet kan vara skickligare i ett
ämne, det andra i ett annat. Den förfärligaste
orättvisa läraren kan begå är att ingifva
barnet misstillit till sig själft.
Femårs-jubileUttl firade Hernösands
kretsen den l dennes. Kretsen bildades
nämligen den 30 nov. 1895.
Sedan tal hållits för fosterlandet,
redogjorde hr E. Eriksson i humoristiska
ordalag för några minnen från sin vistelse som
lärare på landsbygden. Åhörarne hade
ganska roligt, då han återgaf åtskilliga svar,
som han erhållit af barnen, exempelvis:
»Hvarför slog Sven Elfssons hustru Grustaf
Vasa?» Svar: »För att inbilla spejarne, att
Gustaf Vasa var hennes man.»
Det egentliga festtalet hölls af kretsens
ordförande, som till en början skildrade de
strider, man fått utkämpa, innan kretsen
ändtligen kom till stånd.
Med styrka framhölls, att hvarje medlem
af Sveriges folkskollärarekår borde anse det
icke blott som en rättighet utan fastmer som
sin plikt att ingå i S. A. F. och med de
gåfvor, han hade, arbeta för dess mål.
Men det vore icke möjligt - slutade tahn
- att vid ett tillfälle sådant som detta,
glömma de personer, som gått i spetsen för
att åstadkomma ett organiskt samarbete
mellan de vidt spridda medlemmarna af vårt
lands folkskollärarekår.
Heder och tack åt dem och alla deras forna
och nuvarande medkämpar! Till
Hernösands-kretsen vflle tahn säga: Tag deras föredöme
till efterföljd! Var stark och té dig som en
man!
Efter talet sjöngs unisont: »Mandom,
mod och morske män».
Om Lunds stads folkskolor har
berättelse för år 1899 från trycket utgifvits
af stadens folkskoleinspektör, fil. kand.
Alfred L. Vennström.
Berättelsen redogör först för tillsynen
öfver skolgången och anledningar till
skol-försummelser, åtgärder för bättre vård åt
försummade eller vanartade barn,
folkskoleexpeditionen och skolbokf öringen,
instruktionerna för inspektörerna och förste
lärarne, skolans organisation och de för
densamma fastställda reglementen af åren
1832, 1863, 1877 och 1895, undervisningen i
katekes o. s. v.
I gosslöjd meddelades undervisning åt 188
lärjungar i 11 afdelningar och i flickslöjd
åt 20 afdelningar om hvardera 25 elever. I
skolköket erhöllo 45 flickor undervisning.
Läkareundersökning af barnens
sinnesorgan ägde rum med 202 af lärjungarna i
småskolans första klass. Det visade sig,
att af gossarna hade 104 normal och 7
nedsatt synförmåga samt 97 normal och 14
nedsatt hörselförmåga. Af flickorna hade
88 normal och 3 nedsatt syn samt 75
normal och 16 nedsatt hörselförmåga.
Lärosalarne voro 32 men
skolafdelning-arna 43, hvadan dubbelläsning måste äga
rum å 11 lärosalar.
Lärarepersonalen bestod af 10 ordinarie
och 2 e. o. lärare, 10 ordinarie och 4 e.
o, folkskollärarinnor, 17 småskollärarinnor, 4
slöjdlärarinnor, l skolköksföreståndarinna, l
sånglärare och l biträdande sånglärarinna i
småskolan. Summa 50.
I småskolan undervisades 433 och i
folkskolan 1,055 barn; i enskilda skolor 178, i
allmänna läroverk 148, utom distriktet 97,
i hemmen 15 samt i abnormskolor 4. Summa
1,930 eller 94,10 procent af de skolpliktiga
barnen, som uppgingo till 2,051 eller 12,6
procent af stédens folkmängd. De icke
undervisade voro 121, däraf 62
utexaminerats enligt §§ 47 och 48 i folkskolestadgan.
Om 43 saknas uppgifter.
Skolans utgiftsbelopp gick till 84,890 kr.
och utgjorde på hvar person af folkmängden
5 kr. 22 öre. Härmed kan jämföras, att
motsvarande siffror år 1897 voro: Stockholm
5: 24, i rikets städer 5: 21 och i hela riket
3: 45.
Kostnaderna för hvarje lärjunges
undervisning uppgingo till 50 kr. 77 öre mot
59: 37 i Stockholm, 45: 59 i rikets städer
och 2:3: 59 i hela riket.
Uttaxeringen för folkskoleväsendet var l
kr. 26 öre pr bevillningskrona.
Om Helsingborgs folkskolor har
berättelse för 1899 utkommit af stadens
folkskoleinspektör, teol. kand. Sam.
Stadener.
Den ansenliga volymen omfattar icke
mindre än 166 sidor, af hvilka dock 54
upptagas af utdrag ur handlingar och
arkiv.
Själfva berättelsen redogör utförligt för
stadens 7 skolhus, af hvilka fint utförda
exteriörer och interiörer äro i boken
inhäftade; upptager husens dimensioner,
salarnas antal, utrymme och antalet barnplatser,
uppvärmningssätt, belysning, lufttillgång m.
m. Inalles voro salarne 69 och
alternerande läsning behöfde blott förekomma
i 3 salar, hvaremot 4
folkskoleafdel-ningar begagnade småskolesalar. Därtill
kommo 2 handarbets- och 3 slöjdsalar, l
gymnastiksal och 2 fristående gymnastikhus.
Med hänsyn till normalutrymmet i salarna
hafva 209 barn för mycket där varit
inrymda.
Lärarepersonalen utgjordes af 18
ordinarie och l e. o. folkskollärare, 17 ordinarie, 4
e. o. samt l biträdande folkskollärarinnor,
31 småskollärarinnor, 8 lärarinnor i
handarbete, l särskild slöjdlärare, 2 sånglärare och
l skolkökslärarinna. Summa 84.
De i skolan undervisade lärjungarna, som
1890 voro 3,103, utgjorde 1899 inalles 3,429.
Både 1890 och 1899 utgjorde de 15,7 proc.
af stadens folkmängd, men förstnämda år
voro de 71,1 proc. af de skolpliktiga
barnen mot 72,1 proc. i fjor.
I stadens folkskolor erhölls 1899
undervisning af 2,234, i småskolorna af 662, i
enskilda skolor af 330, vid allmänt läroverk
och fackskola 231, i hemmen endast 10.
Efter afgång enligt folkskolestadgans 47 och
48 §§ åtnjöto 250 ingen undervisning. Om
intet barn saknas uppgifter. Summa
skolpliktiga barn 3,811. Af dessa begagnade
81,8 procent folkskolans undervisning.
Medeltalet fr åh var odagar utgjorde under
hela året på hvarje barn: för sjukdom 7,88,
med lof 2,31 och utan lof 0,38.
Slöjdundervisning för gossar meddelades i
21 afdelningar med 17 lärjungar i hvarje. I
skolköket gåfvos 6 kurser om 30 dagar
hvardera. Eleverna voro 105.
Skolans räkenskapssammandrag slutar på
429,260 kr. Medelkostnaden pr barn, som var
25:56 år 1890, utgjorde 1899 icke mindre
än 42: 98.
Uttaxeringen pr invånare var 1890 blott
2: 53 men hade 1899 stigit till 5 kr. l öre.
Vid Nääs slöjdlärareseminarium
(Aug. Abrahamsons stiftelse) hafva under
det snart förflutna året hållits fyra
slöjdkurser och en lekkurs med i allt 293
deltagare. Uti de 4 slöjdkurserna deltogo
sammanlagdt 266 personer ..– 142 män och
124 kvinnor - af hvilka 50 förut
genomgått kurs vid läroanstalten och 13 där
genomgått tvänne kurser under året. Af
deltagarne voro 206 från Sverige, 20 från
England, 10 från Amerikas förenta stater, 9
från Skottland, 7 från Danmark, 3 från
Norge, 3 från Finland, 3 från Polen,.! från
Holland, l från Island, l från Irland, l
från Rumänien och l från Egypten.
Sveriges olika landsändar hafva
representerats på följande sätt: Göteborgs och Bohus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
