Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (991.) 28 december 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
vidtagas i folkskolans ställning till
elementarskolan?» Och om äfven en och annan af
dem, som deltogo i diskussionen, ställde sig
tveksamma beträffande bottenskole-tanken
i hela dess vidd, önskade de dock framgång
åt centralstyrelsens här ofvan omnämda
petition.
Bland öfriga under året inträffade, mera
beaktansvärda händelser och företeelser, som
för folkbildningsvännen äro af intresse, må
nu till slut i största korthet omnämnas
några af de viktigare.
Hit är bl. a. att räkna den för vårt land
synnerligen smickrande uppmärksamhet, som
Stockholms folkskolors utställning i Paris
tilldrog sig ej blott från den prisbedömande
juryns sida utan äfven af sakkunniga
skolmän från andra land, och som föranledt
anbud från flera håll att få köpa
utställningen.
Hugnesamt är ock det växande intresset
för den fortsatta, undervisningen, hvilket
vitsordats genom folkskoleinspektörernas
senast utgifna sexårsberättelser, och hvilket
äfven framgår af de här och hvar,
särskildt i «Stockholm och Göteborg,
framkomna förslagen om upprättande af
yrkesskolor. Genom nämda berättelsers
statistiska redogörelser har ådagalagts, att äfven
förtroendet för folkskolan befinner sig i
stigande, i det att en ständigt växande
procent af de skolpliktiga barnen använda
denna skola.
Insikten om den verkliga beskaffenheten
af barnens bildningsbehof och de mest
naturenliga sätten och vägarna för detta
behöfs tillgodoseende synes vakna inom allt
vidare kretsar och leda till vidtagande af
praktiska åtgärder. Därom vittna bl. a. de
på rätt många håll under året företagna
skolresorna - ej mindre än omkring 300
skolbarn hafva, för att anföra ett exempel,
under sommaren besökt hufvudstaden -
och sommar v ändring ärna, nu liksom under
föregående år, ^frikostigt understödda af
Svenska turistföreningen. Sin största
betydelse torde de^hafva såsom en yttring af
sträfvandet, att barnen måtte genom egna
iakttagelser ochjerfarenheter förvärfva
kunskap om den värld, hvari de lefva.
Främjandet af friluftslif och lekar, skolornas
prydande med konstverk m. m. hafva - jämte
sin i främsta rummet uppfostrande
betydelse genom sitt förädlande inflytande - en
liknande uppgift.
På det flydda årets vinstkonto kan ock
skrifvas ett märkbart vaknande intresse för
de hittills mycket försummade och på sina
håll rent af i glömska fallna sockenbiblio-
teken äfvensom för upprättandet af skol-,
samt barn- 0ch ungdomsbibliotek. Verkligt
storartade äro de åtgärder, som i afseende
på de sist nämda vidtagits i Göteborg, och
i Stockholm bildades i början af året en
förening med uppgift att verka för
upprättande af folkbibliotek och läsestugor såväl
i hufvudstaden som i landsorten. Måtte
detta intresse visa sig vara en tändande
gnista!
Att känslan af hemmets och skolans
samhörighet och gemensamma ansvar
beträffande barnens uppfostran samt insikten om
nödvändigheten af samarbete dem emellan,
allt mera vaknat till lif, har kunnat
spåras i de allt mera i bruk komna
föräldramötena. Men synnerligen långt hafva vi
dock i det stora hela icke ännu hunnit i
detta stycke.
En glädjande motvikt mot den
hjärtlöshet mot barnen, som man i vår tid ej
sällan påträffar hos sådana sinnen, hvilka låtit
sig eröfra af industrialismens och den krassa
själfviskhetens makter, är den humanitet,
som uppenbarar sig i de ständigt ökade
uppoffringarna för åstadkommande af
skollofskolonier och hem på landet åt fattiga
stadsbarn. Sträfvandena i denna riktning
hafva under året spridt sig i allt vidare
kretsar.
Ett stort framsteg på den pedagogiska
diskussionens område har det gångna året
att framvisa. Vid de synnerligt talrika
offentliga debatterna rörande
kristendomsundervisningen i allmänhet och katekesen i
synnerhet, har diskussionen allestädes, utom
af ett varmt kristligt intresse, äfven
präglats af ett rent sakligt och pedagogiskt
sakkunnigt intresse, hvartill man förut -
frånsedt de lysande undantagen - icke sett
ett motstycke. Den gamla taktiken att
bemöta hvarje reformyrkande rörande detta
ämne med anklagelsen för
kristendomsfientlighet, tyckes nu vara öfvergifven. Och
allmänt synes man nu inse det trängande
behofvet af att bringa religionsundervisningen
i öfverensstämmelse med religionens,
psykologiens och pedagogikens kraf, och ej
blott följa traditionens. Att detta
förhållande skall komma att utöfva sitt
inflytande vid utarbetandet af en väntad ny
katekes - eller hvad en blifvande ny lärobok
för kristendomsundervisningen kan komma
att kallas - är väl att hoppas.
För Sveriges allmänna
folkskollärareförening och dess sträfvanden har året
öfverhufvud tett sig gynnsamt. Ett stigande
förtroende för densamma har förmärkts.
Lif-aktigheten har varit stadd i tillväxt att
döma af den omsorg, hvarmed
kretsföreningarnas angelägenheter i allmänhet
synbarligen handhafvas, och det intresse,
hvarmed deras förhandlingar omfattas. Elera
af de önskemål, som genom föreningens
centralstyrelse framställts till vederbörande
myndigheter, ha blifvit beaktade.
För-eningens litteraturkommitté slutligen har på
af centralstyrelsen till k. m:t ingifven
ansökan tillerkänts ett understöd för nästa år
af 600 kr. - allt förhållanden, som visa
betydelsen af den samverkan för
folkbildningsangelägenheter, som är föreningens
bärande idé. När skola samtliga lärare och
lärarinnor vid vårt lands folk- och småskolor
lära sig inse detta?
Förutom genom litteraturkommitténs
under året utgifna skrifter har
folkskollärarnes fortsatta utbildning främjats genom
sommarens universitetskurser i Lund, hvarvid
på initiativ af centralstyrelsen ämnet
psykologi och en begynnelsekurs i tyska språket
förekommo, hvarförutom försök gjorts med
s. k. korrespondenskurser i enlighet med
ett vid amerikanska och engelska
universitet praktiseradt bruk.
Årets företeelser på skolans område ha
emellertid icke alla varit af glädjande art.
Om den nya lagen angående minderåriges
användande i industriellt arbete har förut
blifvit taladt. Här må nu blott ytterligare
nämnas de försök, som på åtskilliga håll
gjorts att nedpruta folkskolans lärotid. De
hafva visserligen alla, så vidt hittills är
kändt, misslyckats, men äro icke desto
mindre af synnerligen allvarlig och hotande
art, enär de tydligen äro uttryck för
sträfvanden från det inflytelserika
agrariskt-industrialistiska lägret. Tillika äro de
uttryck för en hos måhända ej så få
förefintlig ärlig öfvertygelse om, »att den, som
har ett lifligt intresse för vinnande af en
arbetsam och plikttrogen befolkning i vårt
gamla, kära fädernesland, måste på det
ifrigaste arbeta för att få
Hvarannandagsläsning i såväl småbarnsskolor som
folkskolor införd», såsom en brukspatron i
Södermanland uttryckte sig i en
tidningsartikel, i hvilken han sökte besvara frågan:
»Är hvardagsläsning att föredraga framför
hvarannandagsläsning?» Här gäller det i
sanning för folkskollärarne att vara på sin
vakt och göra sin plikt!
Folkhögskolorna omfattas med ett
alltjämt växande förtroende, och det förr ej
sällan förnumna misstroendet mot dessa
bildningsanstalter tyckes allt mer försvinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
