Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 5. (996.) 30 januari 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
regelbundet i dess sammanträden. Det var
vid ett af dessa han ådrog sig en
förkylning, sorn vållade utbrottet af den
egentliga sjukdomen, f ettbildning 1;- hjärtat,
hvilken efter 14 dagars plågor ändade hans lif.
B. sörjes närmast af fyra döttrar, af
hvilka två äro folkskollärarinnor i
Helsingborg och två bosatta i Amerika, samt en
son, likaledes i Amerika. »Men många,
många äro de kamrater, vänner och f. d.
lärjungar, som med djup smärta skola
mottaga underrättelsen om hans död. Ty en
man, med det varmhjärtade sinnelag, den
trofasta vänskap och den ärliga rättrådighet,
som alltigenom präglade Johan Broddéns
lifsgärning, skall alltid med saknad minnas.»
Särskildt skall mången äldre lärare med
en känsla af värmande kärlek erinra sig
den kraftige, reslige kamraten, som vid
läraremötena så ofta på sitt enkla,
rättframma sätt kastade sig in i debatten utan
minsta fruktan för öfver- eller sidoordnad,
den ädle brodern, som i vänners lag med
öppen famn och öppet hjärta mottog hvar
och en, som med förtroende slöt sig till
honom.
*
Sistlidna söndag vigdes Johan Broddéns
jordiska kvarlefvor till den sista hvilan å
Örebro södra kyrkogård. Kistan var höljd
af en rik blomsterskörd och följdes till
grafven af skolrådet, stadens folkskollärarekår,
medlemmar af stadens frimurareloger och
sällskapet W-6 samt många andra vänner.
Tusental af deltagande sanahällsinvånare
hade infunnit sig på kyrkogården för att
bevista begrafningen. Sedan skolrådets
ordförande uttalat skolrådets, skolans, forna
lärjungars och samhällets tack för B:s
betydelsefulla och gagnande verksamhet och
lyst frid öfver stoftet, sjöng en 50 man
stark sångkör »Requiem» och »Integer vitse».
Al fr.
#
En meddelare från Västergötland skrifver
med anledning af Broddéns död följande:
Född och i sina tidigaste år uppfostrad
i en fattig koja i den natursköna s. k.
»Tjufvadalen» i Broddetorp har Broddén
aldrig glömt denna plats eller sin
födelsebygd, hvilket han på många sätt bevisat.
Så har han ofta personligen kommit dit och
då alltid varit lifligt intresserad af
mångahanda, liksom han öfverallt varit en
särdeles välkommen och aktad gäst på grund
af sitt flärdfria, hjärtevarma sätt. Själf
från sin barndom nära förtrogen med hvad
nöd för de små vill säga, har han under
en följd af år genom rikliga gåfvor till
barnen i Broddetorp gladt månget ungt hjärta.
Och vid de årliga afslutningarna af
undervisningen i folk- och småskolorna bar han
alltid med en mängd »Jultomtar» och annat
bevisat sig vara en »barnens vän». För två
år sedan öfverlämnade han på begäran sitt
fotografi i stark förstoring, hvilket nu
pryder Broddetorps folk- och småskolor.
Allmänt deltagande, tacksamhet, saknad
och tillgifvenhet förspordes, då flaggan på
half stång vittnade om hans bortgång. Frid
och välsignelse öfver den ädle, minnesgode
västgötasonen i -n.
Lärarekårens önskningar
angående
den nya folkskolestadgan för
hufvudstaden.
Vid Stockholms
folkskollärareförenings sammanträde i lördags
öfverla-des om det af folkskoleöfverstyrelsen
härstädes till k. m:t ingifna förslaget
angående ny folkskolestadga för
hufvudstaden. Enhälligt beslöts att i det
viktiga ämnet aflåta en skrifvelse till
k. m:t. Då i denna skrifvelse beröras
flera för lärarekåren viktiga frågor,
som kunna få aktuellt intresse äfven
på andra orter i vårt land, återgifva
vi skrifvelsen i dess helhet, sådan den
i lördags antogs. Den lyder (med
till-lägg af redaktionens underrubriker):
Till Konungen.
Nu gällande stadga angående
folkundervisningen i Stockholms stad, stadfäst af
Eders k. m:t den 27 september 1861,
betecknade för sin tid ett synnerligen stort
framsteg, enär folkskoleväsendet i
hufvudstaden därmed gjordes till en detta
samhälles gemensamma angelägenhet. Under
sin snart fyratioåriga tillvaro har dock denna
stadga icke undergått någon väsentlig
förbättring, hvaraf följden blifvit, att den
numera är i hög grad ofullständig och
otidsenlig. Lärare och lärarinnor vid
Stockholms folkskolor hafva därför med
tillfredsställelse hälsat det förslag till ny stadga,
som öfverstyrelsen för samma skolor
nyligen ingifvit till Eders k. m:t.
Som emellertid hufvudstadens
folkskollärarekår hittills varit i saknad af den
rättighet att med skolstyrelsen »öfverlägga om
frågor angående folkskoleväsendet inom
distriktet», hvilken genom allmänna
folkskolestadgans § 8 mom. 5 blifvit lärarekåren
inom rikets öfriga skoldistrikt tillförsäkrad,
hafva ifrågavarande förslags bestämmelser
blifvit affattade utan kännedom om de
uppfattningar, sorn bland vederbörande lärare
och lärarinnor göra sig gällande. Att dessa
uppfattningar dock böra vid frågans slutliga
afgörande beaktas ligger i sakens natur;
insikten om nödvändigheten häraf har äfven
erhållit ett uttryck dels i nyss anförda
moment af allmänna folkskolestadgan, dels i
motsvarande bestämmelse (§ 7 mom. 3) uti
öfverstyrelsens nu föreliggande förslag.
I betraktande häraf har Stockholms
folkskollärareförening funnit sig böra taga detta
förslag under ompröfning samt i
underdånighet påkalla Eders k. m:ts
uppmärksamhet för följande önskemål.
1. Proportionen mellan ordinarie och
extra ordinarie lärarekrafter.
Inom de flesta af rikets skoldistrikt torde
den regela följas, att samtliga läraretjänster
vid folkskolan, så snart sig göra låter,
besättas med ordinarie innehafvare. Man har
funnit detta ligga ej blott i lärarens och
undervisningens utan ock i kommunens in-
tresse. Ju senare man gör en lärare
ordinarie, ju längre måste man låta
honom stanna i tjänsten, för att han skall
blifva pensionsberättigad, och ju större blifva
de kostnader, som drabba kommunen, då
han på sin ålderdom till följd af sjukdom
måste åtnjuta tjänstledighet. Endast i ett
fåtal skoldistrikt, mest större städer, som
befinna sig i stark tillväxt, hafva därför
extra ordinarie lärare till något större
antal förekommit, l samhällen af detta slag
kan en kår af extra ordinarie lärare aldrig
helt och hållet undvaras, dels emedan
möjlighet till nödiga förflyttningar här måste
finnas, dels emedan någon tid kräfves för
utrönande af de sökandes praktiska
duglighet, innan de erhålla definitiv anställning.
Vid Stockholms folkskolor hade
extra-lärare-systemet under en lång följd af år
en särdeles vidsträckt användning. De svåra
olägenheter, som detta system alltid
medför såväl för läraren och skolarbetet som
för kommunen, trädde då ock synnerligen
skarpt i dagen. Erfarenheten häraf har
gjort, att det under senaste tiden blifvit
efter hand begränsadt. Medan före 1889
procenttalet ordinarie lärare befann sig i
sjunkande, har det sedan dess blifvit allt
mera gynnsamt. Redan i 1889 års stat hade
det från 69.4 procent stigit till 75.i procent,
och under de följande åren har det nästan
oafbrutet höjt sig, så att i 1901 års stat af
765 lärare 647 eller 84.6 procent uppförts
såsom ordinarie och 118 eller 15.4 procent
såsom extra ordinarie. Högst sannolikt är,
att äfven antalet 118 skulle utan skada
kunna betydligt reduceras. Så mycket har
i alla händelser blifvit genom redan nu
vunnen erfarenhet ovedersägligen ådagalagdt,
att den del af lärarekåren, som för
skolornas behöriga ordnande måste hållas på extra
stat, åtminstone icke kan behöfva utgöra
mer än en sjettedel af det hela.
Med hänsyn härtill synes ingen
anledning finnas för fastställande af ett
väsentligen lägre minimum, hvadan Stockholms
folkskollärareförening tillåter sig hemställa,
att de i förslagets § l mom. 2
förekommande orden »minst tre fjärdedelar»
utbytas mot orden »minst fem sjettedelar»,
2. Möten med lärarekårens ombud
I § 7 mom. 3 och 4 nämnas tvänne Siags
sammanträden, vid hvilka lärarne skulle äga
tillfälle att rådpläga med sina öfverordnade.
Det ena slaget skulle vara af allmän art
samt hållas inför ö överstyrelsens ordförande
och afse frågor angående folkskoleväsendet
i det hela. Det andra slaget skulle däremot
äga en mera speciell beskaffenhet samt hållas
inför folkskoleinspektören eller vederbörande
öfverlärare och afse frågor rörande
undervisning, ordning och tukt. Till de senare
sammankomsterna skulle kunna kallas
antingen alla lärarne, hvilket väl af praktiska
svårligen läte sig göra, eller ock vissa af
dem, t. ex. de vid samma skola
tjänstgörande. Till de förra åter skulle kallas
ombud för lärarekåren i dess helhet. *
Detta sätt för lärarekårens
representerande är tydligen ock det enda, som står
i öfverensstämmelse med ifrågavarande
mötens allmänna karaktär och syfte. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0070.html
