Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. (1,044.) 2 januari 1902
- Svensk läraretidning. Prenumeration, redaktion och prisinformation.
- En afliden storman på skolhygienens område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK LÄRARETIDNING
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 1. (1,044.) – STOCKHOLM, 2 JANUARI 19O2 – 21:a årg.
-
Prenumerationspris;
1/1 år 4 kr., 3/4 år 3,25 kr., 1/2 år 2,25 kr.,
1/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
-
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Kontorstid: 10–6.
Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10–11, 5–6.
Förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Iduns Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
à 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret
Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt.
Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
*
En afliden storman på skolhygienens område.
Det tjugonde århundradets första år hade icke hunnit till
ända, utan att ännu en af vår odlings stormän gått
bort ur tiden. Sistlidna fredag afled nämligen i sitt
hem i Stockholm professor Axel Key, hvilken bland annat
gjort sig ett berömdt namn som skolhygieniker.
Intet svenskt arbete i skolhygien
har väckt sådan uppmärksamhet
– såväl inom landet som framför
allt i utlandet – som Axel Keys
bearbetning af det skolhygieniska
material, skolkommittén af år 1882
lät insamla; och det torde kunna
sättas i fråga, om öfver hufvud
taget något betydelsefullare arbete
i skolhygien sett dagen under de
senaste årtiondena, vare sig ute
eller hemma.
Arbetet behandlar flertalet af
skolhygieniska frågor, men
hufvudpunkten i detsamma är förlagd
till bearbetningen af den ojämförligt
viktigaste af dessa frågor,
frågan om ungdomens arbetsbelastning,
en fråga som stått på
dagordningen allt sedan I. P. Franks dagar
och som helt visst aldrig kommer
att helt kunna afskrifvas från denna.
Ty det är uppenbart, att det
endast är välmening, som legat till
grund för ungdomens belastning
med en arbetsbörda, som går öfver
måttet af dess krafter: man vill,
att den under skoltiden skall
inhämta ett så stort mått af nyttiga
kunskaper som tänkbart är,
för att dess framtid skall i så hög
grad som möjligt blifva den själf och samhället till nytta.
Och det är uppenbart, att ständigt den faran hotar, att
skolungdomens arbetsbörda skall växa, ty ständigt och i våra
dagar i utomordentligt hastig progression ökas det
kunskapsmaterial, som vore nyttigt att inhämta, och välmeningen är
AXEL KEY
framme och önskar, att vår ungdom måtte bli delaktig af alla
dessa nya visdomsskatter utan att gå förlustig de gamla.
Arbetslasset hotar att ständigt ökas: nya bördor i form af nya
ämnen skola lassas på, utan att de gamla bördorna aflyftas.
Faran af skolungdomens öfveransträngning har längesedan
iakttagits och kraftigt framhållits,
redan för mer än hundra år sedan
af skolhygienens fader, Frank, och
på 1830-talet af Lorinser. Men
denna fara har ingenstädes så
lifligt skildrats, så kraftigt
framhållits som en fara för kulturen i
dess helhet som af Axel Key.
Och det, som gifvit hans ord styrka,
så att de mer än föregångarnes
väckt till besinning, är det stora
statistiska material om den redan
nu befintliga arbetsbördan i de
allmänna läroverken och om den
samtidigt därstädes befintliga stora
sjukligheten, hvilka af den
statistiska undersökningen till full
evidens påvisades.
Key hyste själf förhoppningar
om att hans och de med honom
liktänkandes bemödanden att möta
öfveransträngningens faror skulle
i framtiden bära frukter; han
hoppades, att de fakta, han bragt
i ljuset, skulle mana till eftertanke.
Sedan han lämnat en skildring
af de missförhållanden, som tillåtit
uppkomsten af öfveransträngande
själsarbete inom skolan, till
allvarligt men för den uppväxande
ungdomens kropps- och själshälsa,
fortsätter han:
Många voro dock de pedagoger äfven i vårt land, som sågo klart
i denna fråga, och som framställde klagomål (öfver skolungdomens
allt för stora arbetsbörda) fullt ut så starka som läkarnes; flera och
flera hafva de blifvit, – – och under de allra sista åren hafva vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0007.html
