Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,045.) 9 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
Feriekursen
i nykterhetsundervisning.
Såsom i förra numret närniare
omtalades, öppnades härstädes den 28
december en feriekurs i vetenskaplig
nyk-tefhetsunder visning. Kursen fortgick
under hela förra veckan och afslöts först
söndagen den 5 dennes.
I det följande lämnas en kort
redogörelse för hvad vid denna feriekurs,
den första i sitt slag i vårt land,
förekom.
En försummad punkt i barnens
undervisning
utgjorde ämnet för ett föredrag af den
inom svenska skolvärlden kända fru
Alli Trygg-Helenius från Finland, hvilken
tillika under kursen höll några
nykterhetslektioner med skolbarn.
I sitt föredrag s påpekade talarinnan,
att k. m:t påbjudit
nykterhetsundervisning i skolorna men att detta
rege-ringspäbud aldrig trädt i full laga kraft.
Påbudet finnes på papperet men
efter-lefves mycket ofullständigt. Det vore
därför tid att nu på allvar börja med
nämda undervisning, och det först vid
seminarierna.
I afvaktande därpå hade man nu genom
dessa feriekurser velat i någon mån
utbilda nykterhetslärare.
De lektioner, fru Helenius höll i
nykterhetsundervisning, voro synnerligen
intressanta mest genom den spännande, ja
dramatiska liflighet, hon utvecklade vid
denna undervisning. Barnen följde henne
med förtjusning, vare sig hon berättade
nykterhetssagor för dem eller hon
invigde dem i rusdryckshandteringens alla
mysterier. Hon hade också utmärkta
planscher, som åskådliggjorde sädens
beredning till malt, dettas användning till
vört och dennas öfvergång till öl.
Vidare påvisade hon, hur i detta öl
funnes alkohol. Experimentet härmed
tillgick så, att i en retort hälldes öl, en
spritlampa sattes under, och som
alkohol kokar vid betydligt lägre temperatur
än vatten, så uppgick ju alkoholen i
gasform, hvarefter denna gas påtändes vid
retortens mynning, då en väldig blå låga
slog upp.
För att vederlägga talet om
»aptitsupens» nödvändighet för
matsmältningen åskådliggjordes spritens förmåga att
konservera, förhårdna ämnen. I
glasburkar fick man se en del såväl
animaliska som vegetariska ämnen, såsom
köttstycken, fiskar, brödskifvor och
sockerbitar, hvilka alla, tack vare spriten,
un-: der åratal .i oförändrad förrn kunde
bibehållas* Likaså visades, hurusom spriten
liksom salpetersyra och därmed
besläktade frätande gifter ägde förmåga att
förhårdna och till en tjock, klibbig massa
utfälla ägghvita, hvilket ämne som be-
kant till en stor del ingår i
människokroppen.
I och för belysande af hvilka ämnen,
som ingå i mjölk, öl och brännvin,
blefvo dessa inför barnen sönderdelade
till sina enskilda beståndsdelar, hvilka
sedan fylldes på flaskor af olika
storlekar. Man fick härigenom se, hur
öfverlägsen mjölk med sin rikedom på fett,
ägghvita, socker och mineraliska ämnen
är ölet och i ännu högre grad
brännvinet, hvilka två sistnämda blott äro
öfverlägsna i afseende på extraktiva
ämnen, hvilkas skadlighet ännu icke till
fullo är utredd. Genom en dylik
anordning, hvarigenom de små så att säga
med egna ögon fingo se allt detta, fäste
detsamma sig bättre i deras minne, ty
»ögonminne» är ju starkare än
»öron-minne ».
Såsom exempel på, att dylika
lektioner ingalunda behöfva blifva enformiga
utan mycket väl kunna starkt variera,
användes under en lektion, efter engelskt
mönster, såsom åskådningsmateriel ett
papper och - några smutsiga trasor.
Med fru H. såsom tolk berättade
papperet, hur det tillverkats af dylika<
smutsiga trasor. Trasorna hade under
tillverkningsprocessen steg för steg alltmer
och mer förädlats, till dess de slutligen
framträdde i form af det fina, glatta,
hvita papperet. Såsom motsats till detta
togs därpå bryggaren och hans
handtverk. Denne förädlade ej utan
försämrade. Af den vackra, för sommarvinden
vajande säden, som var afsedd att bringa
människorna bröd, framställer bryggaren
steg för steg ett för oss alla farligt
gift. Genom grafiska tabeller visades
samtidigt, hur kornets näringsvärde
under bryggningsprocessen sjönk och sjönk,
tills i ölet blott V8 a^ ^e* ursprungliga
näringsvärdet återstod, hvilken ringa
mängd dock på grund af alkoholgiftets
motverkande egenskap ej kunde komma
till något gagn. . E.
Fru Alli Trygg-Helenius - eller som hon
egentligen heter ’Maria Alexandra Trygg -
föddes i Reso nära bo 1852. Fadern var
kapten, och efter hans död genomgick
dottern Ekenäs seminarium och blef
folkskol-lär arinn a först å Fagerviks bruk i västra
Finland och sedan i Sörnäs, en förstad till
Helsingfors. Här lärde hon känna storstadens
fattigdom och elände; här väcktes hennes
energi och lifliga lust att hjälpa och upprätta.
Hon lyckades få till stånd ett »folkets hem»
i sag:da förstad megl barnkrabba och
barnträdgård, samlingssal, bibliotek och läsesal.
Redan tidigt utgaf hon en jultidning för
folkets barn, och på senare tider har hon
med hela sin ifver uppgått i
nykterhetsrörelsen. Särskildt har hon, efter att i
England hafva tagit kännedom om
nykterhetsarbetet bland barnen, satt sig till mål att
hos oss söka få till stånd en liknande
rörelse och har därför, som vi flera g-ång-er
ornnämt, på skilda ställen i vårt land hållit
små kurser och föreläsningar i
nykterhets-undervisning. Hennes outtröttliga nit och
lifliga framställningssätt hafva vunnit allmänt
erkännande både i Sverige och Danmark.
Hon är sedan 1897 gift med fil. d:r Matti
Helenius, som delar hennes sträfvanden och
syn på lifvet.
Alkoholstatistik och
nykterhets-statistik.
Öfver detta ämne har d:r Matti
Helenius från Finland vid feriekursen hållit
fyra föreläsningar.
Föreläsaren har under en följd af år
med ifver och varmt intresse studerat
ämnet, ej blott i böcker, officiella
handlingar och rapporter utan genom långa
besök och studieresor i ett flertal
europeiska länder. Han hade därför stora
förutsättningar att göra detta i sig själft
torra och svårfattliga ämne ej blott
njutbart och begripligt utan medryckande
och intressant. Och han lyckades.
Man brukar säga, att siffror tala; detta
kunde åtminstone d;r Helenius få dem
att göra. Då han ur det rikhaltiga
materialet radade upp väldiga härar af
tal och talserier och därtill fogade några
korta och förklarande samt alltid träffande
anmärkningar, förstår man så väl den
sorgliga roll som alkoholen,
rusdryckerna, spelat bland befolkningen i alla land,
och den välsignelse där ligger i det arbete,
som går ut på att minska deras bruk. Men
man fick dock mod och lust att »bryta
en lans» för absolutismens idéer, som
nu börja göra sitt intåg i alla land.
Att söka i sammanträngd form
referera föredragen är ej gärna möjligt på
grund af ämnets beskaffenhet. Det är
ock onödigt, då d:r Helenius under den
närmaste framtiden från Hälsovännens
förlag ämnar att utgifva ett större
arbete i frågan, som säkert kommer att
bli synnerligen belysande och intressant.
De synpunkter, som i föreläsningarna
belystes, voro rusdryckernas inverkan på
dödligheten, deras orsak till sjukdomar
och olycksfall, själfmord, brott af alla
slag, sinnessjukdom, idioti, prostitution
m. fl.
En sak, som är synnerligen viktig
för oss uppfostrare, påpekades och
utreddes: den tilltagande brottsligheten
bland ungdomen i flera europeiska land.
I Tyskland t. ex. tilltar densamma,
enligt föreläsarens uppgift, i förfärande
grad, under det stegringen i England
är ringa. Och orsaken? I Tyskland
göres endast helt litet för ungdomens
undervisning i och fostran till nykterhet,
under det England i detta fall framstår
som ett mönster. De flesta af
Läraretidningens läsare torde nog känna till
den lif skraf tiga föreningen »Band of
Hope Union», genom hvilken närmare fem
millioner barn och ungdom erhålla
undervisning och fostran i
nykterhetsläran.
Det är efter mönstret af denna som
det svenska centralförbundet för
nykterhetsundervisning bildats.
För oss svenska lärare och lärarinnor
bör detta vara ett kraftigt »gif okt» att
ej glömma k. cirkuläret af 1892-
Föreläsaren slöt med en allvarlig
maning till oss svenskar att se till, huru
det står till i vårt eget land. Pet
svenska folket måste bevara och öka på sin
hälsa och lifskraft. Det har ej råd att
förlora en enda af sina medborgare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
