Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,045.) 9 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r.2.
SVENSK LÄRARETIDNING.
19
minst genom rusdrycksbruk. Ingen kan
veta, hvad framtiden bär i sitt sköte.
»Kanske svåra pröfningar, det dock Gud
förbjude!» Slutorden gjorde ett
mäktigt gripande intryck: föreläsaren, som
framstäljde dem, var - finne.
Ernst Strandman.
- D:r Matti Helenius är född i Finland 1870.
Redan då han var elev vid Tavastehus
högre allmänna läroverk, tog han liflig del;
i nykterhetsarbetet, och han hörde till den
första uppsättning unge- män, som firade
sitt studentkalas utan rusdrycker. Sedan
han af ekonomiska skäl sett sig nödsakad
att afbryta sina medicinska studier, blef han
fästad som medarbetare vid Finlands
förnämsta politiska finskspråkiga tidning.
lineer, några år arbetade han med framgång
och. lifligt intresse i pressens tjänst men
deltog på sa^ama gång intensivt i
nykterhetsarbetet.
Ar 1894 promoverades han till »magister
Philosophiae» vid Helsingfors universitet. Han
har särskildt ägnat sig åt
n^iqualekono-miska och statistiska studier. Med «ie
sociala spörsmålen kom han tidigt i beröring
äfven i det praktiska lifvet. I egenskap af
sekreterare i det förberedande utskottet
deltog han bl. a. i anordningarna för det första
viktigare arbetaremötet ,i Finland, hvarvid
en mängd af Finlands mest kända män på
vetenskapens och det praktiska lifvets
område, representerande olika riktningar, i
längre referat belyste sociala spörsmål.
.Helenius skref själf ett par dylika referat.
Under tiden hade han startat ett eget
folkblad för nykterhet och sedliga intressen,
hvilket ett par år därefter öfvertogs af
Finlands nationella nykterhetssällskap med
Helenius som redaktör. Samtidigt utgaf han
folkpubjikalioner, som utkommo till årets
stora högtider och i för finska förhållanden
störa upplagor, ända till 40,000 ex.
’ Då »Lärareföreningen för hälsa och
nykterhet» i Finland organiserades, blef
Helenius den ene - af dess ombudsmän. Han
reste nu omkring till landets viktigaste
städer och luMl föredrag dels i skolorna, dels
inför den stora allmänheten och kunde
stundom hafva en åhörares\ara på ett par tusen
människor. För föreningens räkning
sam-manfprde fyan dessa föredrag till det äfven
i" Sverige bekanta arbetet: »Hvad säger
vetenskapen om rusdryckerna?»
Sedan år 1899 har han vistats i
Köpenhamns universitet i och för
statsvetenskapliga studier, hvarjämte han i Tyskland,
Österrike, Schweiz, England och Skandinavien
ö. s. v. samlat material till sin
doktorsafhandling: >Alkoholspörsmålet, en
sociologisk-statistisk undersökning». Detta arbete skall
.utkomma pä fem olika språk, på finska,
svenska (»Hälsovännens» förlag), danska,
tyska och engelska.
Vid alla de stora internationella
antialko-holkongresser, som under de senaste åren
hållits i Schweiz, England, Skottland,
Frankrike och Österrike, har Helenius varit
närvarande och deltagit i förhandlingarna.
Hans föredrag vid kongressen i Wien
senaste vår om den s. k. måttliga
alkohol-förbrukningens inflytande på
medellifsläng-den har bidragit till att få den tysktalande
vetenskapliga världen att erkänna, det den
absoluta nykterheten hvilar på vetenskaplig
grund.
Sjukliga förändringar i organismen,
förorsakade af alkohol,
hade professor Curt Wallis.’valt till ämne
för de fyra föreläsningar, som han
under förra veckan höll vid feriekursen i
ny ktef hetsundervisning.
Genom långvarig läkareverksamhet,
därunder han förrättat öfver 10,000
obduktioner, har hans öfvertygelse angående
alkoholens farliga inverkan på den
mänskliga organismen mognat och i
sammanhang därmed alltjämt hans nitiska
sträfvan att både själf energiskt ingripa
mot denna för vårt folks hälsa största
och endast med tuberkulosen jämförliga
fara samt att göra hvad han kan för
att egga andra till samma kamp.
Som åskådningsmedel använde
föreläsaren dels väggplanscher och
skioptikonbilder, dels ock vid den sista
förelasning-éti några i sprit inlagda, genom alkohol
skadade organ, såsom en magsäck, en
»suparelefvör» och en »skrumpnjure»
–allt föremål, som kommo en del af
kursdeltagarne att känna sig lite nervösa.
Det är knappast behöfligt att tillägga,
att professor Wallis genom sin klara,
lediga och varma framställningskonst,
den ärliga och grundliga forskning, som
framlyste ur hans föredrag, och genom
sitt fläfdfria väsen vann alla åhörarnes
hjärtan. När han slöt sista
föreläsningen med den försäkran, att han allt
framgent viUe beredvilligt främja
nykterhetsarbetet, hälsades detta löfte med
ihållande handklappningar. -g.
Professor Curt Wallis föddes 1S4&.-*
Stockholm, tog studentexamen i Uppsal*. 1.861,
blef med. kandidat 1868, med- licentiat 1870
och ined. doktor 1874. Amanuens vid
medicinska afdelningen å akademiska
sjukhuset i Uppsala 1869-70, vid
patologiskt-anatomiska institutionen i Stockholm 1870
-71 och vid Serafimerlasarettets medicinska
afdelning till 1871 års slut. Docent i
patologisk anatomi vid Karolinska institutet 1874
och sekreterare i institutets lärarekollegium
1874-77. Emellanåt upphöll han
adjunkturen i samma ämne, tills han 1884 blef e. o.
professor* däruti. Han har varit intendent
för Ramlösa hälsobrunn, svenska
läkaresällskapets sekreterare och redaktör för dess
tidskrift »Hygiea». 1874 fick han af
sällskapet Regnellska priset 2,000 kronor for
en afhandling om Rivierans kurorter. Han
har gjort vidsträckta utländska resor och
utgifvit en mängd medicinska och
hygieniska arbeten. Är sedan 1891 ledamot af
riksdagens andra kammare, där han i
skol-och hygienfrågor alltid lagt sitt tungt
vägande ord i vågskålen. Den på
föranstaltande af centrälstyrelse%i för Sveriges
allmänna folkskollärareiöréning år 1894 af
honom utarbetade redogörelsen för
hälsovårdsförhållandena vid svenska folk- och
småskolor väckte på sin tid stort uppseende
och gaf förvisso uppslaget till senare tiders
förbättringar i d^tta afseende.
Alkoholismens betydelse för den
ärftliga degenerationen.
Öfver detta ämne höll d:r A. E.
Lidström i Uppsala två föreläsningar.
Fastän den ärftliga degenerationen i
viss mån beror af den spontana
variationen, eller det förhållandet, att en arts
egenskaper understundom hos en och
annan individ förändras, är det dock en
bestämd skillnad mellan denna variation
och den ärftliga degenerationen, som
uppstår, då ett släktled utsättes för sådana
inflytelser, att ett kommande i följd darr
af blir sämre utrustadt i kroppsligt och
andligt afseende. Detta visar sig
därigenom, att barnen antingen redan vid
födelsen äro idioter, hafva vatten i
hufvudet (hydrocefaler) eller längre fram
visa sig vara behäftade med epilepsi,
dipsomani, hysteri, nevrasteni, moralisk
svagsinthet (medfödd samvetslöshet) eller
ock att några kroppsorgan äro så svaga,
att de ej förmå funktionera, hvaraf förr
eller senare uppstå sådana sjukdomar
som hj ärts vaghet, nervsvaghet,,
närsynthet, skrofler och medfödda anlag för
lungsot.
Orsakerna till den ärftliga
degenerationen äro nog många, men de
förnämsta äro syfilis, tuberkulos och alkoholism.
Genom angifvende af statistiska siffror
och med hänvisning till en stor samling
grafiska tabeller visades, att just
alkoholen vore en viktig orsak till
degenera-tion. Då af 83 epileptiska barn ej mindre
än 60 eller mer än 70 procent
härstammade från alkoholistiska föräldrar, hade
man fog för den slutsatsen, att alkoholen
vore ej blott en bidragande utan en
huf-vudarsak till epilepsi såväl som till
medfödd idioti, till bevis hvarför bland annat
anfördes, att i en skola för sinnesslöa
i vårt eget land, hade man iakttagit
att 21 procent hade alkoholister till
föräldrar. Och dock vore dessa sinnesslöa
i någon mån bildbara. Om man
räknade med alla icke- bildbara, skulle
procentantalet bli mycket högre. I Norge
hade exempelvis 60 procent af födda
idioter befunnits hafva alkoholistiska
föräldrar.
Angående den moraliska svagsintheten
anfördes, att från år 1888 till 1900 hade
antalet unga möf^are (15^20 är)i
Frankrike ökats från 20 till 185, eller nästan
sjudubblats. Men så liade
rusdrycksförbrukningen också ökats i betänklig
grad.
Tuberkulosbacillen behöfver en
linrp-lig jordmån, en kropp, så försvagad, a?H
den ej kan besegra sjukdomsfröna. Och
tuberkulosen har icke någon bättre
bundsförvant än alkoholismen. Af 27 barn,
som dött af tuberkulos
hjärnhinneinflammation, hade 20 alkoholister till föräldrar.
I de olika departementen i Frankrike
äger en viss proportion i allmänhet rum
mellan spritförbrukningen, den allmänna
dödligheten och antalet dödsfall
("tuberkulos.
’ Fastän det i allmänhet födes 1(M>
gossebarn mot 100 flickebarn, är sorfjbekant,
kvinnornas antal större än- männens,
hvilket endast kan bero på de senares
alkoholism. Allt sedan år 1861 har
procentantalet af de vid
beväringsmönst-ringarna kasserade varit i fallande,
såsom en tydlig följd af
husbehoUbrän-ningens upphörande. Alkoholism är
sålunda en hufvudorsak till sjukdom och
förtidig död. ’ Såsom bevis för det
senare påståendet anfördes åtskilliga
siffror, som visade, att lapparnas antal
i synnerhet i Norrbottens län hastigt ökats
eller minskats allt efter soin
rusdrycksförbrukningen minskats eller ökats.
Fastän välståndet under senare tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
