Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,045.) 9 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
- En anslående julfest var på kvällen
annandag jul anordnad i Strömsholms
folkskola. Omkring1 ett hundra skolbarn samt
många föräldrar och andra personer hade
Infunnit sig. Festen bjöd på föredrag,
deklamation, en- och flerstämmiga sånger,
tablåer, hvarjämte åtta små tomtar efter
»jul-tomtarnes marsch» dansade omkring en
vacker julgran. , Under en paus serverades
kaffe med dopp. Initiativet till festen hade
tagits af läraren på platsen A. G.
Bäckström med biträde af lärarinnorna och
skolbarn. Åhörarne tillkännagåfvo sin
belåtenhet genom kraftiga applåder.
- Till grafvens rö vigdes å Höreda
kyrkogård den 30 december stoftet af
folkskolläraren K. J. Hultstedt, hvars bortgång vi i
förra numret helt kort omnämde.
Kontraktsprosten C. P. Gustafsson jordfäste den gamle
läraren, som i 40 år, däraf 3 före aflagd
folkskollärareexamen, verkat på skolans fält
i Älghults, * Åsheda, Lösens, Fagerhults och
Höreda församlingar. Han var en öppen,
rättfram och vänsäll man, hans
umgängessätt var okonstladt och gemytligt och
lämnar han därför ett stort tomrum efter sig.
Särskildt var hans intresse för
skolträdgårdar vardt allt erkännande. Sedan flera år
var han medlem af Eksjökretsen af S. A. F.
- En petition cirkulerar f. n. bland
Jönköpings läns slöjdlärare. Den är ställd till
länets slöjdkommitté och anhåller, att
landstingets anslag måtte oafkortadt användas
till slöjdlararnes aflöning samt att
kommunerna på egen bekostnad måtte hålla
slöjdskolelokal, virke, redskap och bränsle. Som
bekant äro slöjdlararnes arvoden högst olika:
det finnes kommuner, som utanordna
stats-och lands tings anslag till läraren och själfva
bestrida kostnaderna, under det andra
kring-skära arvodena genom mer eller mindre
frivilliga öfverenskommelser, så att läraren
förpliktas att på egen bekostnad hålla
nödiga redskap och virke, ja, på sina ställen,
slöjdlokal och br&nsle.
- En ovanligt högtidlig akt ägde
juldagen efter slutad högmässogudstjänst rum
uti Ytterhogdals kyrka i Härjedalen.
Församlingens forne folkskollärare, ännu
tjänstgörande organist och klockare Erik
Regnänder fick då mottaga Patriotiska
sällska-pe.ts större medalj för långvarig trogen
tjänst. Pastoratsadjunkten Erik Modin
framhöll den åldrige församlingstjänare.ns
33-åriga verksamhet som skollärare och hans
förtjänster om den nyskapade folkskolan i
församlingen, hans 50-åriga tjänst som
klockare och organist, hans nitiska och
framgångsrika sträfvanden för åstadkommande
af planteringar å kyrko- och skolgården,
o. s. v. En särskildt för tillfället inofvad
kör sjöng från läktaren.
- Södermanlands lärarekårs
sjukhjälps-förening höll den 2 dennes sitt årsmöte i
Flen. Inkomsterna utgjorde förra året 1,956
kronor, under det sjukhjälp till 12
medlemmar utbetalts med 532 kronor. 15 nya
medlemmar hade under året ingått och voro
nu 80 i första och 73 i andra klassen.
Styrelsen erhöll ansvarsfrihet och återvaldes.
Mötet beslöt därjämte att genom hr O.Bejbom
i Strängnäs anhålla, att en bestyrelse, som
blifvit utsedd för att anordna ett för
Strängnäs stifts lärare gemensamt möte, skulle
ombestyra, att ett sådant måtte instundande
sommar komma till stånd men endast för
Södermanland. Såsom lämplig plats
föreslogs stiftsstaden. Tiden för mötets
hållande öfverläts till kommitterade att
bestämma.
- Ungdomens sedliga urartning, dess
orsaker och botemedlen däremot var ett ämne,
som diskuterades vid Hessleholmsortens
lärareförening den 30 december. Frågan
inleddes af folkskolläraren A. Ekström i
Gumlösa, hvilken fann, att såväl kyrka som
skola, hem och tidningspress hade sin skuld
,i förhållandet. Flere talare framhöllo som
botemedel reformer i undervisningen, så
att barnet finge tänka mera och djupare och
samla mindre af osmältbart vetande.
Ungdomen borde undervisas och fortfarande
fostras, hvarvid den fria
ungdomsförenings-verksamheten skulle vara ett ypperligt
medel, såsom inan kan se i våra grannland.
Rektor Bergqvist lade lärarne på hjärtat att
göra undervisningen mer individuell.
- En synnerligen högtidlig
begrafnings-akt ägde den 29 december rum å Jonsbergs
kyrkogård, Östg., då stoftet af -framlidne
folkskolläraren N. G. Andersson i
Riddar-torp jordfästes. Vid grafven ägnade
kyrkoherden Asproth och folkskolläraren J. A.
Levin varma ord åt den aflidnes minne,
hans framstående egenskaper som lärare,
samhällsmedlem och husbonde, som son,
frände och förmyndare. De många
kransarna, bland hvilka märktes en från
skolrådet och en från Vikbolands
folkskollärareförening, vittnade liksom de närvarandes
tårade ögon om huru älskad den hänsofne
läraren varit. Såsom något egendomligt
kan omnämnas, att hans förste lärjunge
bevistade hans begrafning.
- Föreningen för Kungsholms ungdom
kallar sig en under hösten inom
Kungsholms församling härstädes nybildad
förening med syfte att inbjuda församlingens
ungdom till "åhörande af musik, sång,
deklamation, uppläsning af goda, bildande
berättelser, populära föredrag i
allmännyttiga ämnen m, m. samt örnsevis
uppbyg-gelsemöten .med sång, musik och religiösa
föredrag. Föreningen vill härigenom söka
ersätta de nöjen och förlustelser, som
för-därfva de unga och förgifta dem till både
kropp och själ. Föreningen hade i söndags
sitt första offentliga möte i Kungsholms
kyrka efter ett rikhaltigt program,
upptagande orgel-, violin- och valthornsmusik,
solo- och körsång samt kortare religiösa
föredrag, och den rymliga kyrkan var till
sista plats fylld af en uppmärksamt
lyssnande ungdomsskara. Församlingens
lärarekår har ställt sig mycket välvilligt till
föreningen och till mycket stort antal tecknat
sig som aktiva eller passiva medlemmar i
densamma.
ProfhäfteafSAGA
för år 1902 erhålles
gratis, då begäran
därom framställes till
Svensk Läraretidning, Stockholm N.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLRSKOLIÄRAREFÖRENING
Centralstyrelsens årsmöte
tog sin början onsdagen den 2 januari
och fortgick icke mindre än sex dagar.
Närvarande. voro samtliga tolf
centralstyrelseledamöter, nämligen E.
Hammarlund, J. G. Söderberg, Alexander
Jonsson, J. J. Dalström, Fridtjuv Berg, Alfr.
Dalin, J. Franzén, Joh:s Johansson, Anna
Lessel, Hanna Jönsson, P. Borgh och M.
Tennman.
Till ordförande för 1902 omvaldes
Emil Hammarlund i Stockholm, till vice
ordförande J. Gr. Söderberg i Lidköping,
till sekreterare Alexander Jonsson i
Stockholm och till kassaförvaltare J. J.
Dalström i Stockholm.
Till ledamöter af verkställande utskot-
tet utsagos de i Stockholm boende
eent-ralstyrelseledamöterna, nämligen
Hammarlund, Jonsson, Dalström och Berg.
Vid mötet behandlades bortåt 80
särskilda ärenden.. För några blajid de
viktigaste lämnas här en sammanträngd
redogörelse.
Föreningens förhållande till de allmänna
svenska folkskolläraremötena;
Från Sundsvalls folkskollärareförening
hade ingått underrättelse, att det
trettonde allmänna svenska
folkskolläraremötet icke kunde, såsom ämnadt varit,
förläggas till Sundsvall, detta
hufvudsakligen på grund af
inkvarteringssvårigheter. Från Gäfle hade på härom
under hand gjorda förfrågningar ingått ett
afböjande svar, särskildt med hänsyn
därtill att fjorårets utställning tagit alla
arbetskrafter i anspråk och någon tids
hvila från större <möten behöfdes.
Göteborg och Norrköping vore ej att påtänka,
enär de varit plats f Or de båda närmast
föregående mötena af samma slag, och
Malmö kunde ej denna gång anses fullt
lämpligt med hänsyn till det stora
nordiska Skolmöte, som skall hållas i
Köpenhamn 1905. Under dylika
förhållanden ansågs ingen annan ort för 1903
års möte antaglig än Stockholm. För
hufvudstaden vore nu ifrågavarande
tidpunkt ock den lämpligaste, ty den
in-fölle 8 år efter sjunde nordiska
skolmötet i Stockholm 1895 och 7 år fore
tionde nordiska skolmötet
därsammastädes 1910.
En följd af Sundsvalls
folkskollärare-förenings vägran att mottaga det
trettonde allmänna svenska
folkskolläraremötet hade blifvit, att ansvaret för de
s. k. allmänna svenska
folkskollärare-mötenas fortsättande nu uteslutande
fallit på centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareforening. Med
anledning häraf beslöt centralstyrelsen till
en början göra det uttalandet, att den
visserligen ej ville för tillfället
undandraga sig detta ansvar järnte därmed
förknippade åligganden och besvär, men
att den härmed ingalunda ville anses
för all framtid hafva åtagit sig
besörjandet och uppehållandet af nämda
möten utan förbehölle sig full rätt att,
ifall så befunnes erforderligt, anordna
allmänna skolmaten i enlighet med den
anvisning, som redan vid föreningens
stiftande blifvit lämnad i stadgarnas §
16 mom. l.
Efter detta allmänna principuttalande
fattade centralstyrelsen följande beslut:
1} trettonde allmänna svenska
folkskolläraremötet 19T)3 skall hållas i
Stockholm;
2) dess bestyrelse skall, jämte
centralstyrelsen, bestå af tjugu ledamöter,
till hälften utsedda af centralstyrelsen,
till hälften af Stockholmskretsen;
3) till Stockholmskretsen skall åflåtas
en skrifvelse, hvari framhålles, att
centralstyrelsen, då den åtagit sig uppdraget
att föranstalta om mötet, gjort detta
under förutsättning af verksamt stöd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
