Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,045.) 9 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
27
hjälp från kretsens, sida, hvadan kretsen
anmodas att bland vid hufvudstadens
folkskolor anställda lärare och lärarinnor
utse tio personer, hvilka den efter egen
ompröfning finner bäst ägnade att
kraftigt medverka vid mötets anordnande,
samt att till den 10 instundande mars
lämna centralstyrelsen underrättelse om
sitt val;
4) centralstyrelsens ordförande
erhåller i uppdrag att kalla mötesbestyrelsen
till konstituerande sammanträde påsken
1902.
Af de bestyrelseledamöter, som
centralstyrelsen själf tillsätter, utsågs nu
endast en, nämligen
folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman i Stockholm,
hvilken äfven åtagit sig uppdraget.
Valet af de öfriga uppsköts för att lämna
Stockholmskretsen tillfälle att först utse
sina representanter.
Skolorganisatoriska frågor.
I afseende härå beslöt centralstyrelsen:
1) att under innevarande år med samma
uppmärksamhet som under de föregående
beakta och motverka alla sådana inflytelser,
som kunna ställa sig1 hindrande i vägen för
folkskolans utveckling till en för alla
samhällsklasser gemensam barndomsskola, samt
i öfverensstämmelse härmed bekämpa de
gång på gång uppdykande förslag, hvilka
äro ägnade att locka medelklassens barn
ur folkskolan och sålunda undandraga henne
de personliga sympatier från de mera
bemedlades sida, som hittills fört henne framåt;
2) att motarbeta de pågående reaktionära
sträfvanden, hvilka afse att inskränka
folkskolekursen från 6 till 5 eller 4 år eller att
beröfva folkskolan något eller några af de
bildningsmedel, hon för sin uppfostrande
verksamhet behöfver;
3) att i motsats härtill verka för det
målet, att vårt folks barn i allt vidsträcktare
omfattning- måtte komma i åtnjutande af
den intellektuella och moraliska vård, som
folkskolan har till ändamål att gifva, och
som det är samhällets skyldighet att
tillförsäkra hvar och en af sina blifvande med1
borgare;
4) att främja de sträfvanden, hvilka afse .
beredande af tillfälle till fortsatt praktisk
undervisning" på den i folkskolan lag-da
grunden genom upprättande af olika slägts
Öfverbyggnader på den egentliga folkskolan:
fortsättningsskolor, högre folkskoleaf
delningar, högre folkskolor, yrkesskolor o. d.;
5) att främja beredandet af särskildt för
ändamålet afpassad undervisning åt sådana
barn, som efter omsorgsfull sakkunnig
pröfning befinnas vara i intellektuellt afseende
så bristfälligt utrustade, att de ej med
fördel kunna undervisas tillsammans med nor^
malt begåfvade.
Sambandet mellan folkskolan och allmänna
läroverket.
Södra Helsinglands lärareföreningar
hade uti ingifven motion anhållit, att
centralstyrelsen måtte hos
läroverkskommittén hemställa, att fordringarna
till allmänna läroverkets andra klass
måtte så bestämmas, att barn kunde
ingå i denna klass från folkskolans
andra klass.
Då emellertid centralstyrelsen redan
den 10 april 1900 till k. m:t aflåtit
skrifvelse med uttalande af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings v önskemål
med afseende på den förestående
läroverksreformen, för så vidt den kan kom-
ma att blifva af betydelse för
folkskolans allmänna ställning, och då
dessutom motionen inkommit till
centralstyrelsen först efter det att läroverkskommittén
redan i väsentliga delar behandlat och
af gjort vidkommande delar af
läroverksfrågan, har centralstyrelsen ansett, att
motionen ej lämpligen kan till någon
centralstyrelsens åtgärd föranleda.
Den fortsatta undervisningen.
I syfte att främja det på vissa håll
vaknande intresset för inrättandet af
praktiska Öfverbyggnader på folkskolan
beslöt centralstyrelsen söka föranstalta om
utarbetandet och publicerandet af en
redogörelse för i utlaådet vidtagna
anordningar i fråga om den fortsatta
undervisningen samt att, ifall för detta
ändamål så kan pröfvas nödigt, anmoda
någon därtill lämplig person att på ort
och ställe i utlandet taga närmare reda
på ifrågavarande anordningar och
däröfver afgifva berättelse.
Handbok för lärarens själfstudier,
Västra Barakretsen hade hemställt,
att centralstyrelsen måtte gå i
författning om utarbetande af en dylik
handbok. Centralstyrelsen, som fann det
vara af behofvet påkalladt, att en
handbok, som gåfve nödiga anvisningar
rörande planmässiga själfstudier, blefve
utarbetad, beslöt hänvända sig till
lämpliga personer för att kunna få förslaget
förverkligadt.
Läseboksfrågan.
Centralstyrelsens bemödanden att
intressera lämpliga personer för
utgifvandet af en ny läsebok hafva på senaste
tiden krönts med den framgång, att
utsikterna för att redan under innevarande
år få arbetet i gång äro ganska lofvande.
Undervisningsmateriel för folkskolan.
Åt den kommitté, som förut haft detta
ärende om hand (J. J. Dalström,
Hjalmar-Berg och And. Lindén), uppdrogs
1) att inkomma med program
beträf-lande fortsatt utgifvande af illustrerade
.förteckningar öfver
undervisningsmateriel;
2) att med råd och upplysningar bistå
bestyrelser för större skolmöten vid
anordnandet af skolmaterielutställnihgar.
Lärjungebibliotek.
En af hr Hjalmar Berg redigerad ny
upplaga af katalogen öfver folkskolornas
lärjungebibliotek förelåg i manuskript,
och centralstyrelsen beslöt, att katalogen
skall tryckas och tillställas föreningens
samtliga medlemmar.
Socken- och folkbibliotek,
Med anledning af det otillfredsställande
skick, i hvilket dessa institutioner i det
hela taget befinna sig, beslöt
centralstyrelsen på förslag af hr Dalin att till
behandling upptaga frågan om hurti de
skola kunna utvecklas så, att de blifva
i stånd att fylla sitt ändamål.
Statsbidraget till slöjdundervisningen.
Lysekilskretsen hade hemställt, att
centralstyrelsen måtte vidtaga åtgärder,
för att skolorna skulle kunna erhålla
statsbidrag äfven om antalet slöjdande
barn vore mindre än 10.
Centralstyrelsen fann skäl tala för en
förändring. Men då nu gällande
kungörelse angående ifrågavarande
statsbidrag nyligen utkommit, ansågs, att det
ej förefunnes någon utsikt att nu få den
ändrad, och därför beslöts att göra
ärendet hvilande.
Material till en svenska folkundervisningens
historia.
Under åren 1900 och 1901 hafva 9
bidrag till föreningens samling af
material till en svenska folkundervisningens
historia inkommit. De i skolhistoriskt
afseende värdefullaste hafva varit: ett
föredrag med titeln Huru min mor lärde
mig läsa af pensionerade folkskolläraren
N. Lindholm i Kåseberga samt en historik
öfver skolväsendets uppkomst och utveckling
inom Funbo socken af Uppsala län af
folkskolläraren och organisten A. Henriksson
i Funbo. Centralstyrelsen beslöt att för
dessa båda bidrag utbetala honorar, för
det förra med 30 och för det senare med
20 kronor.
Förslag att staten öfvertager lärarnes hela
kontanta aflöning
var framställdt af Torsburgskretsen, på
sätt framgår af en motion i n:r 50 förra
året.
, Vid flera tillfällen hafva förslag i
denna riktning framställts inom
riksdagen, dock utan att röna nämnvärdt
understöd. På senare tiden, sedan
ålderstillägg blifvit införda, hafva Sträfvandena
hufvudsakligen gått ut därpå, att dessa
ålderstillägg måtte bestridas helt och
hållet af statsmedel. Många skäl tala
för en dylik anordning, och finnas dessa
skäl utvecklade i en motion af E.
Hammarlund vid 1896 års riksdag. Andra
kammaren har t. o. m. godkänt en
motion med samma syfte, afgifven af hr
Nyländer m. fi. vid 1899 års riksdag.
I denna riktning borde Sträfvandena gå,
om man ville skattelindring för
kommunerna i deras skolutgifter.
Centralstyrelsen ansåg alltså, att man
fortfarande borde söka uppnå den
lösning, att ålderstilläggen helt utgå af
statsmedel, men att motionen i öfrigt
icke skulle föranleda till någon
centralstyrelsens åtgärd.
Höjning af delaktigfoetsbeloppet i folkskollärarnes
pensionsinrättning.
Halmstadskretsen hade väckt motion
om åtgärders tidtagande för en höjning
af delaktighetsbeloppet i
pensionsinrättningen till exempelvis 1,600 kr. för de
kommuner, som därom gjorde ansökan
för sina läraretjänster.
Senast år 1899 hade ett dylikt
förslag blifvit af slaget i riksdagen,
Cent-f&lstyrelsen ansåg emellertid, att frågan
%drde vid laglig- tid ånyo föras fram/
enär en Ilning vore af stor betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
