Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (1,047.) 22 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
Man uttalade därför som mötets åsikt, att
undervisning i folkskolan är önskvärd men
att den i enlighet med nya normalplanens
föreskrift borde vara frivillig för lärarne.
- Om tivolilifvets förderfliga inflytande
på ungdomen i allmänhet och skolbarnen
i synnerhet förekom en längre diskussion vid
det mellan skolrådet och lärarepersonalen i
Gäfle den 14 dennes hållna sammanträde.
Åt en kommitté, bestående af Öfverläraren
Bergström, folkskollärarn e O. Davidssqn och
J. Lindholm samt fröken Rosenqvist af
Åkers-hult, lämnades i uppdrag att upprätta samt
till skolrådets ordförande ingifva en
skrifvelse, som närmare angåfve skälen till den
berättigade klagan öfver tivolilifvet och de
åtgärder, hvilka möjligen kunde vidtagas
för dess staf j ande, hvarjämte uttalades
önskvärdheten af skolrådets medverkan till
förmån för den tillämnade skrifvelsen.
Barnens föräldrar och målsmän skulle äfven
beredas tillfälle att yttra sig i frågan, för
hvilket ändamål ett nytt sammanträde skall
utlysas.
- Tvärt nej svarade V. Eneby
församling, Ostg., på kyrkostämmor i oktober och
den 14 dennes till några af
folkskoleinspektören gjorda förslag till ett bättre ordnande
af folkskoleväsendet, Han hade t. ex.
föreslagit att med tillsättande af ännu en
lärarinna göra alla skolorna fasta, d. v. s. att
församlingen i stället för två fasta och en
flyttande mindre folkskola skulle få tre fasta
folkskolor och två fasta mindre folkskolor.
Ett annat beslut, hvaremot
folkskoleinspektören förgäfves protesterat, är att vid en
station, där det lästes förra årets
hösttermin, äfven skall läsas innevarande
vårtermin, hvadan - med inräkning af en månads,
sommarferier - barnen å den andra,
stationen bli utan undervisning 13 månader.
Också varnade skolrådets ordförande och
vice ordförande församlingen vid den
senaste stämman att fatta sådana beslut, som
kunde medföra förlust af statsbidraget.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÄRAREFÖRENING
Länsombud.
Följande lärare hafva blifvit utsedda
att för år 1902 vara länsombud inom
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
nämligen:
Stockholms län: Alf T. Fem&or#,Munsö,Ekerö.
Uppsala län: Oskar Stjernström, Vendel.
Södermanlands län: Otto Bejbom,fSträi\gi\ä,s.
Östergötlands län: K. J. Virén, Ö. Tollstad,
Mantorp.
Jönköpings län: Joh. Lindberg, K. Ljunga,
Säfsjö.
Kronobergs län: Frans Berggren, Växjö.
Kalmar län, norra delen: N. J. Nilsson,
Västervik.
Kalmar län, södra delen: A. Nilsson, Kalmar.
Gotlands län: P. J. Gerdén, Visby.
Blekinge län: P. Persson, Persborg, Ronneby.
Kristianstads län: O. Th. Huldén,
Kristian-, stad.
Malmöhus län: N. O. Bruce, Akarp.
Hallands län: S. Sandqvist, Halmstad.
Göteborgs och Bohus län, södra delen: A.
Svensson, Torslanda.
Göteborgs och Bohus län, norra delen: Alfred
Hansson, Bottna, Kville.
Älfsborgs län, västgötadelen: J. P. Olsson,
^ Nittorp, Gölingstorp.
Älfsborgs län, Dalsland: /. S. Blomqvist, Brå-
landa.
Skaraborgs län, sydvästra delen: A. Th. Eng-
strand, Broddarp.
Skaraborgs län, nordöstra delen: Axel TH.
Vahlström, Sköfde. ’
Värmlands län: G. M. Sandin, Grums.
Örebro län: Alf T. Fridén, v,rebro.
Västmanlands län: N. V. Törnell, Väster
Färnebo.
Kopparbergs län: Johan Ahlén, Grängesberg.
Gäfleborgs län, Gestrikland: P. O. Åkerlund,
Ström s br o. ^
Gäfleborgs län, Helsingland: J. Lindström,
Färila.
Västernorrlands län, Medelpad: Aug.
Björklund, Sundsvall.
Västernorrlands län, Ångermanland: Erik
Eriksson, Hernösand.
Jämtlands län: David Floden, Östersund.
Västerbottens län: P. A. Lindholm, Vännäs.
Norrbottens län: P. A. Altin, Gyljeii.
De förutvarande länsombuden för
Kristianstads län, norra delen af
Göteborgs och Bohus län, Helsingland och
Ångermanland hade anhållit att icke
blifva omvalda, hvadan för dessa
områden nya ombud blifvit af
centralstyrelsen utsedda.
Motioner.
15. Främjande af studieresor.
Utdrag af protokoll
hållet vid
Växjö-kretsens möte i Växjö den
31 augusti 1901.
§ 6.
Inlämnades af kretsens ordförande,
folkskolläraren Frans Berggren i Växjö,
närslutna motion med anhållan, att
kretsen ville såsom sin framställa densamma
till centralstyrelsen för S. A. F.
I den diskussion, som med anledning
af motionen uppstod, yttrade sig bland
andra seminarierektor C. O. Arcadius.
Han fann ändamålet med motionen
be-aktaiisvärdt och de föreslagna
anordningarna väl uttänkta men ville påvisa, att i
motionen omnämda svårigheter
förefunnes för flera än lärare och lärarinnor,
och att äfven andra kunde önska och
behöfva komma i åtnjutande af i
densamma föreslagna förmåner.
I Köpenhamn finnas sedan en längre
tid tillbaka s. k. »Höjskolehjem», där
personer med likartade intressen kunde
samlas och för billigt pris få kost och
logis. I Sverige hade man ock sökt
anordna sådana hem men ej lyckats.
Möjligen kunde, därest lärarekåren toge
saken om hand, tanken bli verklighet till
nytta ej blott för lärarekåren utan äfven
för många andra. Talaren ville
emellertid yrka bifall till ordförandens
förslag, hvilket därefter blef af mötet
enhälligt antaget att såsom motion insändas
till centralstyrelsen.
Till Växjö-kretsen af Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Att resor hafva ett oskattbart värde
såsom bildningsmedel, torde numera af
ingen förnekas. Tvärtom anses de af
många - och detta med rätta - vara
så viktiga, att de borde ingå såsom ett
led i hvarje människas uppfostran.
Därför söker man anordna Skolresor för
ungdomen i högre och lägre skolor, därför
sträfvar man på mångahanda sätt att
för allmänheten underlätta resor och
göra dem, så fruktbärande som möjligt.
Därom vittna bland annat
turistföreningarnas omfattande verksamhet och den
rikhaltiga resehandbokslitteratur, som
börjat uppstå.
Det finnes dock några, för hvilka i
högre grad än andra är nyttigt, ja
nödvändigt att genom resor öka sina
kunskaper och vidga sina erfarenheter. Till
dessa räknar jag i första hand lärarne,
för hvilka kännedomen särskildt om vårt
eget land måste vara af största vikt.
Man fordrar ju af dem, att de genom
liffulla skildringar af vårt lands
storartade natur skola väcka kärlek till
fosterlandet; genom att gifva barnen
kännedom om våra kulturella inrättningar,
näringslif och hjälpkällor lära dem tänka
högt om det land och folk, de tillhöra,
samt väcka deras dådlust och
företagsamhetsanda. Huru skola lärarne kunna
detta utan att hafva varit i tillfälle skaffa
sig härför nödig underbyggnad? Det är
visserligen sant, att böcker kunna vara
dem en god hjälp härutinnan, men
ersätta den personliga åskådningen och
erfarenheten kunna de dock icke.
Men äfven då det gäller lärarnes
yrkesutbildning i rent metodiskt och
pedagogiskt afseende, kunna studieresor blifva
till stort gagn. De kunna och böra
nämligen förknippas med besök i skolor och
såmedelst göras till pedagogiska
studieresor, hvarunder många iakttagelser kunna
göras, som blifva till gagn vid det egna
skolarbetet. »Pedagogiska studieresor»,
säger redaktör E. Hammarlund i sin år
1899 väckta motion om resestipendier åt
folkskollärare, »skola komma att öka
lärarnes intresse för skolans uppgift, vidga
deras andliga synkrets och bidraga till
utrotande af mycken slentrian vid
undervisningen, och detta gagnande
inflytande skall genom stipendiaternas
redogörelser i pressen och på skolmoten
äfven sträcka sig till ett stort antal af
öfriga lärare».
Efter dessa endast antydningsvis gjorda
erinringar om studieresors betydelse för
lärarekåren och dess arbete må i
korthet sammanfattas de åtgärder, som redan
vidtagits för att sätta nämda kår i
tillfälle att genom resor vidga sina
erfarenheter. Efter det lärarekåren flera
gånger framhållit vikten af att
resestipendier beviljades åt lärare, som ville
studera skolväsendet i vårt och
främmande land, frambar redaktör E.
Hammarlund år 1886 denna önskan i en
riksdagsmotion, hvari begärdes ett anslag
af 6,000 kr. till dylika stipendier. Under
förmenande, att något behof däraf ej
gjort sig gällande hos folkskolans
lärarekår, och att denna kår saknade den
språkliga underbyggnad, som särskildt för
studier i främmande land .vore
nödvändig, afslog emellertid riksdagen den
gjorda framställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
