Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,048.) 29 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
Skolhusets hufvudfasad åt Valhallar
vägen är omkring 85 meter lång. Från
denna gå i nästan rät vinkel tvänne
flyglar om 50 meters längd och omsluta
skolgården vid , Danderyds- och
tJggle-viksgatan.
Byggnaden är uppförd af tegel med
fasaderna dekorerade i puts och består
af tre hufvudv aningar, hvartill komma
källare- och vindsvåningar. Från
Valhallavägen leder en monumental entré
med omfattning af röd sandsten till
byggnadens inre. Å såväl gatu- som
gårdsfasaderna är nedre delen till
bottenvåningens fönsterhöj d af granit.
Yttertaken äro täckta med svart järnplåt.
Bjälklagen äro utförda i järn och
be-ton, golfven i korridorerna lagda med
mosaik, golfven i salarna belagda med
korkmattor. Centraluppvärmning enligt
varmluftssystemet reglerar värme och
ventilation, belysning åstadkommes med
auerlampor.
Mot Danderydsgatan äro förlagda i en
mindre byggnad öfverlärarens bostad,
bestående af fem rum och kök, samt
bostad för vaktmästaren: två rum och kök.
På gårdstomtens motsatta ,sida äro
uppförda nödiga uthus.
I källarvåningen äro förlagda
ång-panne-, desinfektions- och torkrum,
verkstad för maskinist, bostäder för
maskinist, städerska och baderska, 2
metallslöjdsalar, badinrättning för skolbarnen
med två afklädningsrum, skolkök med
matsal och kapprum, 3 rum för
arbetsstuga, tvättstuga med mangel och
strykinrättning, värmekamrar, korridorer,
förrådsrum m. m.
I bottenvåningen ligga å ömse sidor
om entrén lärarnes rum och
skolbiblioteket, hvarefter följa expedition och 18
lärosalar med gemensam rymlig
korridor, försedd med tvättställ af porslin
och klädhängare af nyaste konstruktion.
Andra våningen är på midten afdelad
af ett synnerligen prydligt och rymligt
lärarinnerum med eget kök och
toalettrum, samt en stor gymnastiksal. För
öfrigt består den af 19 läsrum med
gemensam korridor. Tredje våningens
mid-telparti utgöres af en stor ritsal och en
half trappa högre den andra
gymnastiksalen, liksom den första med
förstklassig inredning, samt 19 lärosalar och
korridor. Vindsvåningen innehåller på
midten kollegie- och sångsal, vidare 5
lärosalar, 2 salar för flickornas handarbete,
2 för träslöjd, l för pappslöjd,
naturkunnighetsrum samt några reserverade
salar och korridor som föregående.
Skolgården ligger fritt åt solsidan samt
är synnerligen rymlig, och besökande
hafva sagt, att af lokalens alla utmärkta
anordningar lekplatsen intager främsta
rummet.
Byggnadskommittén har bestått af
byggmästaren A. G. Jansson och
distriktsläkaren med. doktor H. Vetterdal.
Såsom kontrollant har arkitekten
Hsegg-lund varit anställd.
Sedan detta skolhus med denna
termins början i sin helhet tagits i besitt-
ning, har , det .länge eftersträfvade målet
inträdt, att eftermiddagsläsning ej längre
behöfver komma i fråga i Östermalms
församling, och både barn och lärare
kunna utföra sitt viktiga arbete under
synnerligen lyckliga yttre förhållanden.
Änders Branzell.
Statsbidrag
till soekenbibliotek
och med dem jämförliga
boksamlingar.
En motion i andra kammaren.
Sistlidna måndag väcktes inom
andra kammaren af hrr Fridtjuv Berg
och Emil Hammarlund en motion med
begäran om utredning och förslag
angående statsbidrag till
sockenbibliotek och med dem jämförliga
boksamlingar. I motionens syfte hade
instämt representanter från skilda
delar af riket, nämligen
professorerna S. J. Soeihitts och Ernst Carlson,
häradshöfding G. Kronlund,
skolföre-ståndaren J. Nydal, folkskolläraren
L. G. Broomé samt hrr J. Bromée,
E. Norman, A. H. GötJiberg och E.
G. Åkerlind. Motionen är af
följande lydelse:
Hufvudsyftet med alla skolstudier är
att bibringa håg för och förmåga af
fortsatta studier, och dessa äro bildande och
fruktbärande för lifvet i samma mån
som de äro själfstudier.
I betraktande häraf är det helt
naturligt, att intresset för folkskolan alltid
dragit med sig intresset för öfriga
folkbildningsanstalter och bland dem
särskildt för folkbiblioteken.
Föregångslandet på
folkskolelagstiftningens område har därför ock varit
föregångslandet på folkbibliotekens.
Redan år 1696 blef i Skottland genom lag
stadgadt, att i hvarje församling skulle
finnas en folkskola, och tre år därefter
framställde skottske prästen James
Kirk-wood ett förslag till inrättande och
upprätthållande af bibliotek i hvarje socken
öfver hela riket. Förslaget blef
visserligen icke genomfördt, men den
uppfattningen, att främjandet af god
folkläsning vore en angelägenhet af nationell
betydelse, lefde kvar och gaf upphof åt
en mängd bibliotek, mestadels grundade
genom gåfvor och underhållna genom
personliga bidrag.
Skottlands föredöme vann efterföljd i
öfriga delar af brittiska väldet. I
Nordamerika tog rörelsen sin början genom
det af Benjamin Franklin år 1732
bildade Bibliotekssällskapet i Filadelfia. I
England synes den hafva fått någon
starkare fart först i början af 1800-talet,
då under förberedelserna till den stora
parlamentsréformen den öfvertygelsen
alltmer trängde $ig fram, att en i
möjligaste måtto upplyst demokrati yore
den- enda tillförlitliga garantien för
samhällets .ostörda utveckling. Den
borgerliga och , religiösa frihetens stora
intressen, menade man, hade sitt fastaste stöd
i en grundlig bildning, -och denna
utgjorde det säkraste värnet för lugn och
ordning i staten. Med äkta brittisk
energi arbetades ock på målets
vinnande. Man anordnade allmänfattliga
föreläsningar och folkkonserter samt
undervisningskurser i olika ämnen jämte
förevisningar och experiment; man
upprättade läseföreningar med låneboksamlingar
och läséstugor; efter mönstret af de
skottska sockenbiblioteken grundades i
flera landsdelar bybibliotek (cottage
lib-raries), och för spridande af litteraturens
skatter äfven till de aflägsnaste bygder
uppfann en fyndig man, S. Brown i
Haddington, de s. k.
vandringsbiblioteken (itinerant libraries), d. v. s. små
valda boksamlingar, hvilka efter
öfverenskommelse skickades till den ena orten
efter den andra och stannade en viss
tid på hvarje ställe.
Sin organisatör fick hela denna
rörelse i den bekante, från Skottland
stammande och af Benjamin Franklins
åskådningar starkt påverkade
statsmannen Henry Brougham. Efter att år 1825
hafva utgifvit sina »Iakttagelser1’öfver
folkuppfostran» saftade han följande år
det stora »Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande» (Society for the
dif-fusion of useful knowledge). Det hade
till syfte att understödja alla slags
folk-bildningssträfvanden men lade särskildt
an på att tillhandahålla värdefull och
billig läsning för menige man samt
utgaf för detta ändamål flera olika serier
af tidskrifter: Bibliotek för nyttiga
kunskaper, Nöjsam läsning i blandade
ämnen, Bibliotek för landtman, Arbetarens
ledsagare, Tidskrift för uppfostran m. m.
De sträfvanden, för hvilka en af
Englands högsta värdighetsinnehafvare
sålunda gjort sig till målsman, kunde så
mycket mindre undgå att väcka
uppmärksamhet, som de stodo i full
öfverensstämmelse med tidens allmänna
utveckling. De väckte anklang äfven i
vårt land.
Här hade krafvet på lagstadgade
folkskolor blifvit vid riksdagarna 1809,’ 1812
och 1815 framställdt af bröderna
Silverstolpe, vid riksdagen 1823 förnyadt af
trenne förslagsställare samt vid
riksdagen 1828-30 återupptaget genom icke
mindre än tio motioner, hvaraf sju ensamt
från bondeståndet. Det varma deltagande,
hvarmed detta stånd visat sig omfatta
Sträfvandena för folkbildningen,
föranledde en medlem af ridderskapet och adeln,
Carl Ulrik Roos, att i en motion den 15
december 1828 hemställa om statsbidrag
för grundläggande af sockenbibliotek i vårt
land*.
»Att inrätta skolor och lära ungdomen
läsa, skrifva och räkna något litet, är»,
yttrade han, »visst’ ganska riktigt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
