Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,048.) 29 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
jäinte vikarien skall förses med
tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående
af ett eller två rum, med vedbrand,
eller ock erhålla ersättning därför,
beräknad efter minst 100 kronor f Or den
för skolan bestämda årliga
undervisningstiden, äfvensom med belopp, som
af skoldistriktet bestämmes, undfå
godt-görelse för resekostnad, där sådan
ifra-gakommer;
2) att, om enligt läkarebetyg, sjukdom,
på grund hvaraf tjänstledigheten
åtnjutes, är sådan, att densamma gör läraren
eller lärarinnan oförmögen att
vederbörligen uppehålla sin tjänst,, men ej af
sådan beskaffenhet, att vid betygets
,utfäjr-(lande läkaren efter omsorgsfull
undersökning anser sannolikt, att sjukdomen
för all framtid hindrar den sjukes
återinträde i tjänstgöring, samt den tjänst:
ledige läraren eller lärarinnan icke
uppnått sextio års ålder och i vederbörlig
ordning förklarats berättigad till hel
pension, vikariens aflöning skall iitgöras
sålunda, att den tjänstledige läraren
eller lärarinnan af, sin lön afstår ett
belopp, motsvarande en fjärdedel af
vikariens kontanta niinimi aflöning, samt
två tredjedelar af samma minimiaflöning
utgå af statsmedel och återstoden
erlägges af skoldistriktet, hvilket det jämväl
skall åligga att förse vikarien med
bostad jämte vedbrand, eller ock lämna
ersättning därför, enligt hvad ofvan
omförmälts, äfvensom att, där så
ifråga-kommer, , godtgöra honom resekostnad;
3) att för utbekommande af
statsbidrag, som här förut sägs, hinder ej må
möta däraf, att vikarien ej förvärfvat sig
behörighet att antagas till lärare vid
högre folkskola, därest
folkskoleinspektören vitsordar, att vikarien befunnits
duglig samt att behörig vikarie ej
kunnat erhållas;
4) att bidrag af statsmedel eller från
skoldistriktet till vikaries aflönande icke
utgår för mera än högst två läsår under
de tre första läsåren af extra ordinarie
lärares eller lärarinnas tjänstetid samt
ej heller för mera än högst två läsår
under den därefter följande tjänstetiden,
så framt icke läraren eller lärarinnan
under de tre närmast föregående läsåren
själf tjänstgjort minst ett läsår;
5) att, där läkarebetyg ej kan utan
synnerlig kostnad eller svårighet
anskaffas, nyssnämda bestämmelser i fråga om
vikariens aflönande skola, därest genom
intyg af vederbörande skolråds eller
skolstyrelses ordförande vitsordas, att läraren
eller lärarinnan under ledighet varit
af sjukdom urståndsatt att
vederbörligen uppehålla sin tjänst, gälla, ändock
att sjukdomens beskaffenhet icke blifvit
genom läkarebetyg ådagalagd, dock ej
för längre, tid än högst tre månader;
6) att, då enligt läkarebetyg sjukdom,
på grund hvaraf lärare eller lärarinna
vid högre folkskola åtnjuter
tjänstledighet, är af sådan beskaffenhet, att vid
betygets utfärdande läkaren efter
omsorgsfull undersökning anser sannolikt, att
läraren eller lärarinnan till följd däraf
är, urståndsatt att vidare återinträda i
tjänstgöring, vikariens aflöning skall
utgöras af den tjänstledige läraren eller
lärarinnan utan bidrag af statsmedel
eller från skoldistriktet;
7) att lärare eller lärarinna, som
uppnått sextio års ålder och i vederbörlig
ordning förklarats berättigad till hel
pension, skall, då på grund af sjukdomsfall
behof af vikarie för honom eller henne
inträder, ensam utgöra vikariens
aflö-ningsförmåner; samt
8) att hvad här är föreslaget icke
gäller i fråga om .tjänstledighet, som
njutes af vikarierande lärare eller
lärarinna, utom i det fall, att nämda lärare
eller lärarinna uppehåller tillfälligtvis
ledig befattning.
Under åberopande af hvad jag nu
anfört, hemställer jag, det Eders k. m:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels godkänna de af mig nyss
angifna grunder för aflönande i vissa
fall af vikarie för lärare eller
lärarinna vid högre folkskola, med rätt
för Eders k. m:t att, när i särskilda
fall omständigheterna därtill föranleda,
meddela understöd af statsmedel för
ifrågavarande ändamål utan hinder
däraf, att någon afvikelse från nämda
grunder ägt rum;
dels ock för ändamålet på ordinarie
stat uppföra ett förslagsanslag med titel
»bidrag till aflönande af vikarie för
lärare vid högre folkskola» å 2,000 kronor.
&
Statsrådets’ öfriga ledamöter förenade
sig häri, hvarefter k. m:t beslöt aflåta
proposition i öfverensstämmelse härmed.
Därest hvad sålunda föreslagits varder
af riksdagen godkändt, torde k. m:t
framdeles komma att utfärda närmare
föreskrifter i fråga om den
administrativa anordningen och sättet för
utbetalningen af vikaries aflöningsförmåner i
förevarande hänseende äfvensom
meddela stadgande om rätt för skolråd och
skolstyrelse att, då lärare eller lärarinna
vid högre folkskola uppnått sextio års
ålder, hos direktionen för
folkskollärarnes pensionsinrättning göra
framställning om pröfning af hans eller hennes
rätt till pension.
Husbondes skyldighet med afseende på
minderårigas skolgång.
Den af akademiräntmästaren
Robert EJdundh väckta motionen om
ändring af § 51 folkskolestadgan har
följande lydelse:
Enligt gällande folkskolestadga §§35
och 37 äro alla barn i åldern 7-14 år
skolpliktiga. Folkskolestadgan har ock
genom bestämmelserna i dess § 51
velat sörja för att föräldrars eller
målsmäns tredska eller försumlighet icke må
vålla, det skolpliktiga barn blifva i
saknad af skolundervisning. Sistnämda §
lyder:
I händelse föräldrar eller målsmän skulle
tredskas att efterkomma de föreskrifter,
hvilka i afseende på barnens
skolgångsskyldighet blifvit meddelade, eller visa sig så
försumliga, att de ej tillhålla barnen att
besöka skolan, skola de tredskande eller
försumliga, efter anmälan af skolrådet,
undergå varning af vederbörande församlings
pastor och, då ej sådan haft åsyftad verkan,
af kyrkorådet. Om dessa varningar blifvit
fruktlösa, må barnen kunna genom
skolrådets försorg från föräldrarna eller
målsmännen skiljas och till vårdande åt andra
personer öfverlämnas samt kostnaden för
barnens underhåll hos föräldrarna eller
målsmännen i laga ordning utmätas.
De kraftåtgärder, som denna §
omnämner, utgöra visserligen en tung
apparat, hvilken är förenad med sådan
tidsutd rakt, att, om meddeladt beslut
öfverklagas, lätteligen mera än en
läs-termin hinner förflyta, innan den
åsyftade effekten uppnås, men synas .ändock
vara effektiva och ägnade att förhindra,
det ett barns skolundervisning helt och
hållet försummas, om vederbörande
skolråd, pastor och kyrkoråd göra sin plikt.
Och likväl kunna bestämmelserna om
barns skolpliktighet helt och hållet
elu-deras, beroende därpå, att begreppet
målsmän i § 51 tilläfventyrs icke i sig
inrymmer husbonde, som har
minderårig skolpliktig i sin tjänst. Att
föräldrar hafva rättighet att låta sina
minderåriga, skolpliktiga barn antaga tjänst,
är otvifvelaktigt. Likaså har
arbetsgif-vare rättighet ej mindre att begagna
minderårig i sitt arbete än att taga
sådan i lagstadd tjänst. Enligt § 50 i
folkskolestadgan och lagen angående
minderårigas användande i arbete
tillkommer det dock arbetsgifvare att tillse, det
dessa minderåriga, som han använder i
sin tjänst, erhålla undervisning enligt
folkskolestadgans föreskrifter.
Intet synes vara mera naturligt, än
att samma skyldighet åligger husbonde,
som i lagstadd tjänst har minderårig,
hvilken är skolpliktig. Enligt
fattigvårdsförordningen sammanfalla
husbondevälde och målsmanskap. Rimligt torde
också vara, att husbonde i och med det,
att han tager i sin tjänst minderårig,
som är skolpliktig, då denne hos
honom, husbonden, har bostad, kost och
lön, också öfvertager föräldrarnas
målsmanskap i afseende på denne
minderåriges skolgång och således skyldigheten
att sända den skolpliktige i fråga i
skolan på tider, som skolreglementet och
skolrådet i enlighet därmed föreskrifva.
Att, juridiskt taget, begreppen
»målsman» och »husbonde» i det stycke,
hvarom fråga är, icke täcka hvarandra,
är väl dock antagligt, ehuru det med
jämförelse i andra stycken, där
husbonde i denna sin egenskap är
målsman, såsom då det gäller vården om
sjuk tjänare, minst sagdt är tvistigt, om
de icke så göra.
Det är numera på flera ställen i värt
land, där det är ringa tillgång på vuxna
tjänare eller där obenägenheten inom
tjänareklassen att antaga lagstadd tjänst
ar ganska allmän, långt ifrån sällsynt,
att husbönder taga i sin tjänst
minderåriga skolpliktiga, helst då dessa äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
