Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,049.) 5 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄRARETIDNING.
105
- Till aflöning af vikarie för sjuka
folk-skollärarinnaii Ida Pallin i Karlstad har
kyrkostämman därstädes beviljat ett extra
anslag för denna termin att utgå efter 200
kronor för helt år. Platsen har under ^tt
par år uppehållits af en pensionerad lärare,
som på grund häraf kunnat åtaga sig
vikariatet för 1,000 kr., hvilka utgått af fröken
Pallins lön. Då nu äfven denne vikarie
blifvit sjuk, kunde platsen ej uppehållas
med mindre än 1,200 kr. årligen. Skillnaden
erlägges af församlingen.
- En kurs för lekledare skall den 11 juni
-23 juli detta år anordnas å Nääs. Det
blir *den tolfte i ordningen. Skriftlig
ansökan om rätt att däri deltaga bör insändas
till styrelsen för Aug. Abrahamsons
stiftelse;-Nääs, Floda station. Undervisningen är
kostnadsfri men afgifter för mat och bostad
utgå med 65 kronor för hela kursen.
Kvinnlig sökande bör medels intyg af läkare
styrka, att hennes hälsotillstånd ej lägger hinder
i vägen för det jämförelsevis ansträngande
arbete, som deltagandet i kursen påfordrar.
- »Huru skall man få barnen hurtiga?»
lydde en fråga, som debatterades vid ett
deri 24 januari i Utby skolhus hållet möte
med Gagnefs och Mockfjärds samtliga
lärare och lärarinnor, ungefär 35 personer.
Frågan inleddes af förste läraren, sergeanten
E. Mört, som påpekade, huru barnen kunde
lära hurtighet därigenom, att läraren
under skolarbetet hölle dem till raska svar.
raska, hurtiga rörelser o. s. v.
Gymnastiken vore härvid ett verksamt medel, och af
vikt vore ock, att läraren själf vore liflig
och hurtig. Sången verkade äfven
uppryckande, likaså den ordnade leken. Hos
greker och romare stod leken högt som
uppfostringsmedel,
- Öm inrättande af en högre folkskola
i Tryde fattades beslut vid kyrkostämma i
oktober sistlidet år. Tre personer yrkade
hos domkapitlet i Lund, att beslutet måtte
upphäfvas. Då det öfverklagåde beslutet
jämväl innefattar beslut om förslagsanslag
till bestridande af kostnader för
förberedande af skolans organisation, och besvären
således skola af domkapitel och länsstyrelse
gemensamt behandlas, har domkapitlet nu
till länsstyrelsen i Kristianstads län
öfver-lämn.at besvärsskriften jämte tillhörande
bilagor med tillkännagifvande, att
domkapitlet för sin del funnit de anförda besvären
icke förtjäna afseende.
- Sitt 25-årsjubileum firade den l dennes
lärarinnan vid flickskolan i Lärkesholm,
fröken Hilda Prson Giertz, och erhöll hon
med anledning däraf af von Keiserska
stiftelsen en. hedersgåfva, som framlämnades
af kyrkoherden Buren med framhållande af
de många skäl, som föranledt stiftelsen att
lämna denna gåfva. På föräldrars och
föreningen Liiinéas vägnar öfverlämnade
därpå fröken Maria Stenkula ett ur och kedja
af guld samt en bordsprydnad till dagens
hjältinna, för hvilken skolföreståndarinnan
fröken Anna EönstrÖm i Lund äfven höll
tal.
- Ett glädjande förhällande är att till
den tekniska aftonskola, som den 27
sistlidna januari öppnades i Sköfde, har
tillströmningen af elever varit så stor, att flera
på grund af utrymme måst tills vidare
af-visas. I skolan har emellertid intagits öfver
100 lärjungar, af hvilka 83 deltaga i svenska
språket, 94 i matematik, 92 i välskrifning,
61 i frihandsteckning och 34 i
konstruktionsritning. Vid skolan, med hvilken jämväl
skola kombineras populära föreläsningar,
tjänstgöra såsom lärare, förutom
föreståndaren A. Th. Vahlström, folkskollärarne C. M.
Kydén, J. A. Molin, V. Billqvist och O.
Liljeblad samt ingeniören H. V. von Schantz.
- Högtidligen invigdes den l dennes i
Rönninge villasamhälle, Salems socken, Sthm,
ett nytt ej långt från Rönninge
järnvägsstation vackert beläget skolhus. Rönninge ak-
tiebolag har skänkt tomt och timmer till
byggnaden, som inrymmer två större
lärosalar, slöjdsal, biblioteks- och
afklädnings-rum samt två trefliga lärarinnebostäder.
Invigningstalet hölls af kyrkoherden Hagström
i Botkyrka, hvilken däri framhöll hurusom för
skolan liksom för naturen söl, frisk luft och
»lefvande vatten» äro ett lifsvillkor.
Därför hade en skolas läge i en vacker natur
stor betydelse. Men än mer arten af den
upplysning, som meddelas, i densamma,
lärarens personlighet och hans metod. En
välkomsthälsning ägnades ock den nyvalda
folkskollärarinnan Anna Lundgren.
- Till bestyrelse for Lunds stifts 30:6
folkskolläraremöte, som hålles i Ystad den
13 och 14 instundande augusti äro utsedde:
rektor L. Neuman (ordförande), stadens
riksdagsman i andra kammaren T. Gussing,
läroverksadjunkten A. P. Mohlin, pastor C.
Ottergren, med. d:r V. Winther, konsul E. A.
Borg, folkskollärarne O. Cronholm, N.
Gi^sel-qvist, G. Svensson (sekreterare), N. Vestin och
J. Österdahl samt lärarinnorna Anna Ohlson,
Hanna Nilsson, Ida Nyström, Selma
Salo-monsson och Gerda Vennerberg. Samtliga
skolrådsledamöter hade anmodats tillhöra
bestyreisen, men kyrkoherden Z. .Ahlin,. öfc-.
verstelöjtnant A. Horney och
läroverksad-junken L. Ohlsson hafva på angifna skäl
anhållit att blifva befriade från uppdraget.
- »Vi ha långan väg att gå h kunna
förvisso lärarne i vissa Smålandssocknar
med vemod gnola. Eksjö-Tidningen
omnämner, att i en af ortens socknar uppgår
afståndet mellan en flyttande skolas
stationer till halfannan mil landsväg eller en mil
järnväg öfver den mellanliggande skogen.
Bicykel kan endast en kort tid af året
användas. Nästan dagligen har läraren i tre
terminer färdats vägen fram och åter, mest
till fots. Det är en vägsträcka längre än
mellan Nordkap och Brindisi, och skulle
läraren fortsätta i 30 års tid, skulle
våglängden bli större än jordens omkrets vid
ekvatorn. Emellertid tilldelade församlingen
vid senaste decemberstämman de flyttande
skolornas lärare årligt resebidrag. Det
ljusnar!
- En vacker fest firades den 25 januari
i Ramsåsa skola, Mim. Då, öfverlämnades
i närvaro af ett hundratal
församlingsmedlemmar till folkskolläraren L. M. Wåhlin,
som den dagen fyllde 50 år, en
minnes-gåfva, bestående af en kaffeservis, knifvar,
gafflar, matskedar o. s. v. af nysilfver.
Gåf-van var inköpt af församlingens kyrkoherde
för inom församlingen hopsamlade medel
af omkring 150 kr. Vid Öfverlämnandet höll
kyrkoherden N. Stenow ett anslående tal,
hvari han framhöll, att gåfvan vore ett
uttryck af den vänskap och tacksamhet,
församlingsborna hyste mot sin aktade lärare,
och att de härmed ville visa, huru varmt
de uppskattade hans arbete. En mängd tal
ägnades fästföremålet, och flera
musiknummer utfördes.
- För befrämjande af förädlande
ungdomsnöjen bildades i måndags vid sammanträde
i Klara folkskola härstädes en förening.
Dess uppgift är att söka åstadkomma
sammanhållning bland de barn, som afslutat sina
kurser vid folkskolan, samt bereda dem
tillfälle till nyttiga och förädlande nöjen och
idrotter. Uti de särskilda församlingarna
skola bildas lokalföreningar, hvilka komma
att verka för bildande och vidmakthållande
af kamratföreningar, inom hvilka de
afgångna lärjungarna skola samlas till musik
och sång, uppläsning, förevisningar och
föredrag samt kroppsöfningar och andra
stärkande och uppfriskande sysselsättningar.
Årsafgiften är bestämd till 2 kr. Lärare och
lärarinnor, som vilja medverka vid
Samkvämen, erlägga ingen afgift. I
centralföreningens styrelse invaldes bl. a.
hufvudstadens folkskoleinspektör.
RIKSDAGEN
Statsbidraget till slö j dunder visningen.
Den af hrr L. G. Broomé och J.
Nydal väckta motionen om ändring
i bestämmelserna för erhållande af
statsbidrag för undervisning i slöjd (i
hvilken motion hrr A. Thylander och
C. J. Ödman instämt) har följande
lydelse:
De bestämmelser, som sedan år 1894
varit gällande för erhållande af
statsbidrag för undervisning’ i slöjd, hafva
föranledt många svårigheter och
oegent-ligheter, hufvudsakligen beroende därpå,
att man i fråga om dessa statsbidrag
slagit in på en väg, som icke förut
be-trädts på något område af
folkundervisningen, nämligen att bestämma
statsbidragen i förhållande till lärjungeantalet,
medan desamma på alla andra områden
af folkundervisningen bestämmas i
förhållande till lärarekrafternas antal.
Vis-s^rligen sökte man vid 1900 års riksdag
genom att dels omformulera, dels
närmare specificera dessa bestämmelser
afhjälpa de mest i ögonen fallande
svårigheterna, nien detta skedde på ett
sådant sätt, att därigenom nya
svårigheter och förvecklingar uppstodo. Från
flera håll i landet har till oss ingått
uppmaning att å nyo framkomma med de
yrkanden, som vi rörande detta ämne
i motion till nämda års riksdag afgåfvo,
och enligt hvad vi försport hafva flera
af landsortsrepresentanterna i andra
kammaren från skoldistrikt inom sina
valkretsar erhållit anmaningar i enahanda
syfte. Detta har föranlåtit oss att
ånyo påkalla riksdagens pröfning af de
ändringsförslag rörande villkoren för
statsbidrag till slöjdskolor, som vi vid 1900
års riksdag framställde, och därtill
ytterligare foga de ändringsförslag, som
vid tillämpningen af k. kungörelsen af
den 25 maj 1900 angående statsbidrag
för undervisning i slöjd befunnits af
behofvet påkallade.
I nämda kungörelse stadgas bland
andra villkor för statsbidrags erhållande,
att i hvarje skola minst tio slöjdande
skola finnas samt att, om de slöjdande
fördelats på två eljer flera afdelningar,
antalet-slöjdande i hvarje afdelning måste
utgöra minst 15 gossar eller 25 flickor.
Den förra af dessa bestämmelser ställer
sig hindrande i vägen för anordnandet
af slöjdundervisning i små, fattiga
församlingar med litet barnantal. Vid
frågans behandling i andra kammaren
under 1900 års riksdag påpekade biskop
von Schéele, att af Gotlands 86
skoldistrikt voro 34 med hänsyn till
folkmängd och barnantal så små, att det
vore i högsta grad osannolikt, att man
där skulle kunna för både gossar och
flickor få understöd till
slöjdundervisningen, och att flera af dessa
skoldistrikt vore så små, att det knappast vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
