Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (1,049.) 5 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
tänkbart, att man enligt nu gällande
grunder skulle kunna erhålla
statsunderstöd för undervisning i vare sig manlig
eller kvinnlig slöjd. Vid ett hastigt
genomseende af en folkskollärarematrikel,
som angifver barnantalet i hvarje
egentlig folkskola, ha vi funnit ett 40-tal
sådana skolor i skilda delar af landet med
ett barnantal understigande 20. Under
antagande, att alla dessa skolor äro
-sam-skolor med ungefär lika antal gossar och
flickor, skulle ingen af dessa skolor kunna
erhålla någon andel af statsanslaget för
undervisning i vare sig manlig eller
kvinnlig slöjd.
Om i hvarje sådant skoldistrikt en
slöjdskola för gossar och en för flickor
skulle kunna komma till stånd, och
villkoret om ett visst minimiantal slöjdande
ej stode hindrande i vägen för
statsbidrags erhållande, skulle det för
undervisning i slöjd utgående statsanslaget
genom dessa skolors tillkomst ökas med
högst 4,800. kronor, och vi kunna icke
inse, hvarför riksdagen för en så
jämförelsevis ringa summa skall lägga
hinder i vägen for barnen i här omnämda
skolor att erhålla den för deras utkomst
och framtid så viktiga undervisningen
i slöjd, som staten genom anslag
bereder barnen i andra mera lyckligt lottade
församlingar tillfälle att erhålla. Det
torde nämligen i regel vara så
förhållandet, att just sådana små församlingar
eller skoldistrikt, som här omnämts, ha
allra svårast att bära de utgifter, som
äro med folkskoleväsendet förbundna.
Det påpekades ock af biskop von Schéele
i hans förutnämda anförande, att man
på Gotland bland andra åtgärder för
statsunderstöds vinnande äfven tillgripit den
att från småskolan till folkskolan
uppflytta barn, som ännu icke varit fullt
mogna för en sådan flyttning. Måhända
begagnar man sig äfven i andra
landsändar af en sådan taktik, och kommer
sålunda på dessa ställen bestämmelsen
i fråga att menligt inverka på skolans
arbete i dess helhet.
Af k. m:ts berättelse om hvad i rikets
styrelse sedan sista riksdags
sammanträde sig tilldragit framgår, att år 1900
funnos i riket 4,989 folkskolor och 1,778
mindre folkskolor eller tillsammans 6,767
med en lärarepersonal af 9,355 personer
och 523,152 barn, och att understöd för
främjande af undervisning i slöjd för år
1901 utgått till 7,036 slöjdskolor och
slöjd-af delningar med tillsammans 368,085
kronor. Då de flesta folkskolor och
mindre folkskolor äro samskolor och
sålunda vid hvardera af dem borde
anordnas en slöjdskola för gossar och en för
flickor, samt öfriga skolor i allmänhet
hafva så stort barnantal, att
undervisningen i slöjd måste vid hvarje skola
fördelas på två eller flera afdelningar,
hvadan slöjdskolornas och slö j daf
delningarnas antal borde vara inemot
14,000, så framgår tydligt, att det ännu
återstår mycket att önska, innan hvarje
folkskolebarn kan blifva i tillfälle att
komma i åtnjutande af den undervis-
ning i slöjd, som i våra dagar mer än
någonsin tillförene torde vara af behofvet
påkallad, sedan industrien dragit så
många arbetskrafter från hemmen och
föräldrarna i allmänhet hvarken äga tid
eller förmåga att bibringa sina barn den
undervisning i slöjd, som under forna
dagar utgjorde hufvudbeståndsdelen i
den uppfostran, som barnen i
allmogehemmen erhöllo.
Då emellertid de folkskolor, som.
hafva så litet barnantal, att statsbidrag för
undervisning i vare sig manlig eller
kvinnlig slöjd för dem ej kan erhållas, äro
- såsom här visats - jämförelsevis få,
så torde förnämsta orsaken till
klagomålen öfver bestämmelserna angående
minimiantalet slöjdande härleda sig från
den bestämmelsen, som afser slöj daf
delningen. I synnerhet har bestämmelsen,
att i hvarje slö j daf delning för flickor
antalet slöjdande skall vara minst 25,
verkat hinderligt för anordnande af
slöjdundervisning vid åtskilliga skolor. Om
t. ex. i en folkskola finnas 49 .flickor,
så är det olämpligt, för att ej säga
omöjligt, att sammanhålla m dessa i en
enda slö j daf delning, ty en lärarinna kan
icke nöjaktigt på en gång undervisa dem
alla. Men om de nu delas, så att det
blir 25 lärjungar i ena afdelningen och
24 i den andra, så erhålles statsbidrag
endast till den ena afdelningen.
I tätare befolkade samhällen, där
folkskolan delats i två eller flera afdelningar
med hvar sin lärare eller lärarinna,
torde det ofta vara af stor vikt både
med hänsyn till slöjdlokal och
lärarekrafter, att sådan afdelnings gossar eller
flickor kunna få sammanhållas i en
slöjd-afdelning; men om sådan
folkskoleafdelning t. ex. omfattade 14 gossar och
24 flickor, skulle hvarken för gossar
eller flickor någon med statsbidrag
understödd slö j daf delning af ifrågavarande f
olkskoleaf delning kunna bildas, utan måste
under sådana omständigheter barnen från
denna f olkskoleaf delning i och för
slöjdundervisningen sammanföras med barn
från annan eller andra
folkskoleafdel-ningar, hvarigenom svåra olägenheter
kunna uppstå med afseende på
anordningen af undervisningen i öfriga
folkskolans ämnen, i synnerhet där -
såsom väl oftast borde vara fallet - de
olika slö j daf delningarna hafva
gemensam slöjdlokal, som skiftevis måste
användas, under det undervisningen
samtidigt pågår i andra ämnen inom öfriga
f olkskoleaf delningar på platsen.
En annan bestämmelse i kungörelsen
i fråga har likaledes föranledt åtskilliga
obehagliga förvecklingar. Det har
nämligen i nämda kungörelse införts en ny
grundsats för betalningen. Arbetet skall
utgöras efter en grundsats, betalningen
efter en annan. Det skall slöjdas efter
timmar och veckor men betalningen skall
utgå efter månad, och det en månad om
30 dagar. Vidare är bestämdt, att
betalningen skall utgå endast efter hel
månad, under det slöjdtiden skall rätta
sig efter skoltiden, som ju under en
termin kan omfatta t. ex 10, 11, 16
eller 17 veckor och sålunda icke
sammanfaller med jämna månader oiii 30
dagar. Man måste därför omarbeta
skolreglementens §§, som handla om
terminernas längd, och därvid låta hänsynen
till slöjdundervisningen vara den
dominerande. Detta kan naturligtvis af
hjälpas därmed, att bestämmelserna om
statsbidragets erhållande efter hel månad
beräknadt strykas och att bidraget
beräknas efter timmar eller veckor med
maximum 80 eller 40 kronor för helt
läsår.
En annan oegentlighet är den, att
slöjdbidraget får rekvireras först efter den l
december, så att läraren ej såsom i
andra fall kan erhålla sin aflöning
kvartalsvis, såvida ej skolkassan vill
förskottera den, utan först in på nästa år.
Och för ämbetsverken, som , skola
behandla dessa rekvisitioner, torde det
vara mindre lämpligt att erhålla och
granska tusentals sådana just vid
årsskiftet, då det ju råder stor brådska på
alla expeditioner. Vi finna icke heller
skäl föreligga för annat förfaringssätt
härvidlag än det, som är föreskrifvet
angående rekvisitionen af statsbidrag till
aflönande af lärare vid folkskolor och
småskolor. Det torde dock förenkla
arbetet både för skolråd och andra
myndigheter, som saken rör, att
rekvisitionen af båda dessa slag af statsbidrag
kan verkställas samtidigt och medlen
samtidigt utanordnas.
På grund af hvad sålunda anförts, få
vi härmed vördsamt hemställa,
att riksdagen måtte
dels antaga följande ändringar i de
bestämmelser för erhållande af
statsbidrag för undervisning i slöjd, som
innefattas i kongl, kungörelsen af den
25 maj 1900:
att till § l fogas ett inom. 3 af följande
lydelse: Om i dylik folkskola eller
slöjd-afdelning, som omfattar samtliga till en
af särskild lärare eller lärarinna
undervisad folkskoleafdetyiing hörande gossar,
det i mom. l och 2 af denna § bestämda
minimiantalet ej uppnås, må denna
omständighet ej utgöra hinder för
statsbidragets erhållande på öfriga här ofvan
angifna villkor, för så vidt samtliga vid
folkskolan eller folkskoleafdelningen i fråga
inskrifna gossar deltagit i
slöjdundervis-ninge.n;
att till § 2 lägges ett lika lydande
moment med den ändring, att ordet gossar
här utbytes mot ordet flickor;
att tredje stycket i § l mom. l får
följande lydelse: att samma undervisning
under året pågått 136 timmar med minst
två och högst sex timmar i veckan, i
sistnämda fall fördelade på minst två dagar;
att § 3 får följande ändrade lydelse:
»Om i folkskola - - - meddelats
åtminstone» 34 timmar, fördelade på sätt,
som i § l f öreskrif vits, »äger
skoldistriktet - - - bekomma» mot timantalet
svarande andel af det »statsbidrag, - -
- erhållas».
att § 4 får följande ändrade lydelse:
»Har slöjdundervisning - - -
skoldistriktet erhålla» så stor andel af de i §§ l
och 2 omförmälda statsbidrag, som
motsvarar det antal timmar, »undervisning
uti - - - pågått minst» 12 veckor »och
att slöjdtimmarna - - - meddelats»;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
